På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Dessa avgiftsfria ersättningar behandlas inte på några andra sidor.

Ersättningar från handelsbolag till delägare

Ett handelsbolag ska inte betala arbetsgivaravgifter på ersättningar till delägare i handelsbolaget (2 kap. 9 § SAL). Den som är delägare i ett handelsbolag beskattas för sina inkomster från bolaget i inkomstslaget näringsverksamhet och betalar egenavgifter på överskottet av näringsverksamheten. Delägaren kan inte bli godkänd för F-skatt enbart för sina inkomster från handelsbolaget utan det är bolaget självt som kan ha F-skatt (9 kap. 1 § andra stycket 2 SFL). Delägaren betalar därför i regel sin preliminära skatt genom särskilt debiterad A-skatt, s.k. SA-skatt. För att ett handelsbolag inte ska bli avgiftsskyldigt i de fall bolaget ger ut ersättning för arbete till sina delägare, har den här aktuella undantagsbestämmelsen införts.

Det som sägs i SAL om handelsbolag och deras delägare gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar, EEIG (1 kap. 5 § andra stycket SAL).

Skattefria ersättningar

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar som är skattefria (2 kap. 12 § SAL). Det gäller i följande fall:

Vad som är skattefritt enligt IL framgår i första hand av 8 kap. IL och avser exempelvis lotterivinster, vissa stipendier, vissa försäkringsersättningar, inkomster från bär-, svamp- och kottplockning, hittelön och ersättningar vid självförvaltning. Även i 11 kap. IL finns regler om ersättningar och förmåner som inte ska tas upp till beskattning och som därför är avgiftsfria enligt SAL. Som exempel kan nämnas personalvårdsförmåner, rabatter vid köp från arbetsgivaren, vissa gåvor m.m. Det är viktigt att komma ihåg att det ska vara själva ersättningen, förmånen, som ska vara undantagen från beskattning, för att den också ska vara avgiftsfri. Den omständigheten att en person kan vara befriad från att betala vissa skatter innebär inte med automatik att också ersättningen blir avgiftsfri. Om t.ex. en anställd av sin arbetsgivare sänds ut för arbete utomlands kan personen bli skattebefriad i Sverige enligt sexmånadersregeln. Om det kan antas att arbetet utomlands inte ska pågå längre tid än ett år anses arbetet som arbete i Sverige och arbetsgivaren ska därför betala arbetsgivaravgifter här (1 kap. 8 § SAL och 2 kap. 4 § SAL). Det finns även andra situationer när någon inte ska betala inkomstskatt i Sverige men ändå tillhöra svensk socialförsäkring vilket medför att arbetsersättningar ska vara underlag för arbetsgivaravgifter.

SINK

För personer som omfattas av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, gäller att en ersättning är avgiftsfri om den undantas från SINK-skatt (2 kap. 12 § 2 SAL). Bestämmelsen handlar om vad som är undantaget från SINK enligt 6 § 2 eller 3 SINK. Det innebär att den som tillfälligt anställer en utomlands bosatt person som omfattas av SINK inte ska betala arbetsgivaravgifter på:

  • Ersättning för resa till och från Sverige vid anställningens början respektive slut.
  • Bostadsförmån eller för ersättning för logikostnader under tiden arbetet utförs här.

Samma regel gäller för den som är ledamot eller suppleant i styrelsen i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person. Om mottagaren då omfattas av SINK ska utgivaren inte betala arbetsgivaravgifter på ersättning för resa till och från förrättning i Sverige eller utomlands och för logi i samband med förrättningen.

Det är viktigt att komma ihåg att alla övriga kostnadsersättningar till den som omfattas av SINK är underlag för SINK-skatt och därför också underlag för arbetsgivaravgifter. Om den tillfälligt anställde, som betalar skatt enligt SINK, gör en tjänsteresa kommer därför traktamenten och milersättning att ingå i såväl underlaget för SINK som för arbetsgivaravgifter.

Efter en dom i HFD får dock dessa regler inte tillämpas på traktamenten och liknande kostnadsersättningar om den anställde kommer från ett land inom EU/EES-området (RÅ 2010 ref. 122). En arbetsgivare som betalar traktamente till en obegränsat skattskyldig person betalar inte arbetsgivaravgifter på traktamentet till den del det inte överstiger avdragsgillt schablonbelopp (2 kap. 11 § 1 SAL). HFD uttalade att skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för sådana kostnadsersättningar till utomlands bosatta medför ökade kostnader för arbetsgivare som har anställda som är bosatta i andra medlemsländer. En sådan avgiftsskyldighet utgör därmed ett hinder för den fria rörligheten för arbetstagare inom EU.

A-SINK

Arbetsgivaravgifter ska även betalas på ersättningar till sådana utomlands bosatta artister och idrottsmän som omfattas av lagen om särskild löneskatt för utomlands bosatta artister m.fl., A-SINK. Avgifter ska dock inte betalas på de ersättningar som är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK (2 kap. 12 § 3 SAL). De ersättningar som är avgiftsfria anges i 8 § 5 eller 6 A-SINK. Arbetsgivaravgifter ska därför inte betalas på ersättning för nödvändig resa eller transport och på förmån av kost och logi i samband med artist- eller idrottsverksamhet. Arbetsgivaravgifter ska inte heller betalas på ersättning som ges ut i annan form än kontanter om värdet uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp per redovisningsperiod. Beloppet som ska avrundas till närmaste hundratal kronor blir då 1 300 kr för år 2014.

Tidigare var samtliga ersättningar som omfattades av A-SINK helt avgiftsfria. Den regeln gällde till och med 2009. Förarbetena till ändringen finns i prop. 2008/09:182.

Vissa ersättningar vid sjukdom eller föräldraledighet

Arbetsgivare som genom så kallat arbetsgivarinträde betalar ut ersättning till anställda i samband med sjukdom eller föräldraledighet ska inte betala arbetsgivaravgifter på viss del av ersättningen (2 kap. 15 § SAL). Med arbetsgivarinträde menas att arbetsgivaren till de anställda betalar sådan sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som Försäkringskassan annars skulle ha betalat ut till de anställda. Avgiftsfriheten gäller för den del av ersättningen till anställda som motsvarar den sjukpenning m.m. som Försäkringskassan då betalar till arbetsgivaren i stället för till den anställde. Förfarandet med arbetsgivarinträde är numera inte så vanligt förekommande men tillämpas fortfarande inom delar av sjöfarten. Vid arbetsgivarinträde fortsätter arbetsgivaren att efter den inledande sjuklöneperioden på 14 dagar betala sjuklön så länge sjukdomsfallet pågår. Lagreglerna om arbetsgivarinträde finns främst i 27 kap. 56 § SFB.

Det är viktigt att skilja reglerna om arbetsgivarainträde från de situationer när arbetsgivare betalar utfyllnad till exempelvis föräldrapenning eller någon form av komplettering till sjukpenning direkt till anställda. I sådana fall blir ersättningarna underlag för arbetsgivaravgifter. Ersättningarna räknas då som annat som ges ut med anledning av ett avtal om arbete (2 kap. 10 § SAL).

Sjuk- och föräldrapenning är pensionsgrundande och det är Försäkringskassan som betalar socialavgifter på dem. Det görs enligt bestämmelserna i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Ersättningar som är underlag för särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar som är underlag för särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, SFL (2 kap. 16 § SAL). Bestämmelsen handlar främst om försäkringsersättningar som har sin grund i kollektivavtal och som betalas ut av vissa försäkringsföretag. Det kan vara olika slag av avgångsersättningar, ersättning från gruppsjukförsäkringar eller ersättningar från trygghetsförsäkring vid arbetsskador. Även avsättningar till en vinstandelsstiftelse som en arbetsgivare kan göra är underlag för SFL. Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på avsättningarna eftersom det är betalningar som görs till en juridisk person.

Ersättning för vilken statlig ålderspensionsavgift betalas

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på ersättningar för vilka utbetalarna i stället betalar statlig ålderspensionsavgift (2 kap. 17 § SAL). Bestämmelsen handlar i första hand om utbetalningar från socialförsäkringen. Det är utbetalningar som man får i stället för de arbetsinkomster som man går miste om pga. sjukdom eller vid vård av barn. Den gäller även ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, dvs. dagpenning från en A-kassa. Statlig ålderspensionsavgift betalas vidare på utbildningsbidrag till doktorander och på vissa bidrag till författare och konstnärer från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden. Alla dessa ersättningar är pensionsgrundande (59 kap. 13 § SFB). Det är den som ger ut ersättningen, Försäkringskassan etc. som betalar ålderspensionsavgiften.

Observera att om det är arbetsgivaren som betalar liknande slag av ersättningar, t.ex. sjuklön under den inledande sjuklöneperioden på 14 dagar eller kompletterande föräldrapenning ska utgivaren betala arbetsgivaravgifter på ersättningarna.

Ersättning för skiljemannauppdrag

Om parterna i ett skiljeförfarande är av utländsk nationalitet ska de inte betala arbetsgivaravgifter på arvoden till skiljemännen (2 kap. 20 § SAL). Skiljeförfarande är en form av process som parterna i ett avtalsförhållande kan använda för att lösa en tvist i stället för att gå till domstol. En klausul i ett avtal om att en eventuell tvist ska lösas genom skiljedom skrivs ofta för att minska processkostnaderna och för att tvisten ska få ett snabbt avgörande. En sådan klausul innebär att parterna avtalat om att tvisten inte får drivas vid allmän domstol. Om inte parterna avtalat om annat ska de tillämpa de bestämmelser som finns i lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Enligt den lagen utser vardera parten en skiljeman, varefter dessa utser en tredje som vanligen fungerar som ordförande. Parterna i ett skiljeförfarande är om inte annat avtalats solidariskt betalningsansvariga för arvodena till skiljemännen.

Bestämmelsen om att ersättning för skiljemannauppdrag är avgiftsfri när parterna är av utländsk nationalitet har införts för att göra det lättare att förlägga internationella skiljedomsförfaranden till Sverige. En förutsättning för avgiftsfriheten är att båda parterna är av utländsk nationalitet (prop. 1981/82:199 s. 23–25). Om någon av parterna inte är utländsk gäller vanliga regler för betalning av arbetsgivaravgifter. Om skiljeförfarandet äger rum i Sverige är det fråga om arbete i Sverige och den som ger ut ersättning till skiljemän som inte är godkända för F-skatt ska då betala arbetsgivaravgifter. Även om betalning till någon del görs på grund av en parts solidariska betalningsansvar, är det utgivaren av ersättningen som ska betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift på ersättningen. Om ingen av parterna betalar frivilligt, kan Skatteverket till följd av det solidariska betalningsansvaret vända sig till vem som helst av parterna och kräva betalning av arbetsgivaravgifter.

Ersättningar från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag

Arbetsgivaravgifter ska inte betalas på vissa ersättningar och förmåner från fåmansföretag och fåmanshandelsbolag till företagsledare, delägare och närstående till sådana personer (2 kap. 23 § SAL). Det är ersättningar som beskattas som inkomst av tjänst enligt bestämmelser i 48 a kap. 9 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. IL. De ersättningar och förmåner det handlar om här är

  • den del av kapitalvinst vid andelsbyte som ska tas upp som inkomst av tjänst (48 a kap. 9 § IL)
  • den del av vinsten som vid försäljning av andel i handelsbolag ska tas upp som inkomst av tjänst (50 kap. 7 § IL)
  • utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag som ska tas upp som inkomst av tjänst (57 kap. IL).

Trots att beloppen ska beskattas som inkomst av tjänst är de avgiftsfria. De är inte heller pensionsgrundande (59 kap. 23 § SFB).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2010 ref. 122 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. [1]

Övrigt

  • lag (1999:116) om skiljeförfarande [1]
  • proposition 1981/82:199 [1]
  • sfb [1]
Till toppen