På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

För att kunna bli godkänd som gåvomottagare måste en organisation ha rätt organisationsform, vara inskränkt skattskyldig, ha ett godkänt ändamål och ha ett ändamålsenligt redovisningssystem.

En sammanfattning av kraven

Genom ett beslut i riksdagen i november 2011 infördes möjligheten för privatpersoner att få skattereduktion för vissa gåvor till ideella organisationer. Bestämmelserna gäller från den 1 januari 2012.

Lagstiftningsarbetet utmynnade i ett antal förutsättningar för de organisationer som vill kunna ta emot gåvor som ger rätt till skattereduktion – bli godkända gåvomottagare:

  • rätt organisationsform: stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund
  • inskränkt skattskyldighet
  • rätt verksamhet i gåvomottagardelen
  • krav på redovisning och revision
  • kontrolluppgiftsskyldighet.

Läs mer om rätten till skattereduktion för gåva till godkända gåvomottagare för fysiska personer avsnitt 16 i Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399).

Rätt organisationsform: stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund

Svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund kan ansöka om att bli godkända gåvomottagare (6 § GML). Detta gäller också varje självständig organisatorisk del av ett trossamfund, t.ex. en församling inom Svenska kyrkan eller inom ett annat samfund.

Ett godkännande gäller enbart för den juridiska person som godkänts som gåvomottagare. Om till exempel en förening ansluten till ett riksförbund vill kunna ta emot skattereduktionsgrundande gåvor måste föreningen själv ansöka om att bli godkänd och kan inte hänvisa till riksförbundets godkännande.

I förarbetena till gåvomottagarlagen diskuteras möjligheten att även vissa andra associationsformer, t.ex. aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsing, skulle kunna komma ifråga för att bli godkända gåvomottagare. Regeringen har dock uttalat att den inte är beredd att låta förslaget omfatta fler organisationsformer än sådana stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan vara inskränkt skattskyldiga enligt de allmänna undantagsbestämmelserna i 7 kap. 3 IL.

Krav på inskränkt skattskyldighet

En stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund som vill bli godkänd gåvomottagare måste uppfylla kraven på inskränkt skattskyldighet enligt de allmänna undantagsbestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Kravet på inskränkt skattskyldighet är tvådelat, dels ska den som ansöker om godkännande ha bedömts som inskränkt skattskyldig året innan ansökan, dels ska det vara sannolikt att det kommer att vara så framöver också.

Med kopplingen till den inskränkta skattskyldigheten, innan ansökan och för de kommande åren, blir detta krav en grundförutsättning för att kunna godkännas som gåvomottagare och fortsätta vara godkänd. Om en stiftelse, förening eller trossamfund inte klarar kravet på inskränkt skattskyldighet finns det inte någon möjlighet att få eller behålla ett godkännande. Det innebär också att en nybildad stiftelse, förening eller trossamfund inte kan ansöka om godkännande förrän de fått sin skattskyldighet prövad första gången genom beslut om slutlig skatt.

Vad som sägs i detta avsnitt om krav på inskränkt skattskyldighet gäller också de sökande som för sin inskränkta skattskyldighet bedöms enligt andra lagrum i 7 kap. IL. Också för en utländsk sökande ställs samma krav. Här får bedömningen göras efter hur de skulle ha bedömts enligt svenska bestämmelser.

Förutsättningarna för att bli betraktad som inskränkt skattskyldig enligt de allmänna bestämmelserna för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund beskrivs i avsnitten om inskränkt skattskydighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund respektive stiftelser.

Beslut om slutlig skatt året innan ansökan

Ett grundläggande krav för att kunna ansöka om godkännande är att stiftelsen, föreningen eller trossamfundet uppfyller kravet på inskränkt skattskyldighet för året innan det år ansökan görs. Den inskränkta skattskyldigheten ska grunda sig på de allmänna bestämmelserna i 7 kap. 3 § IL. Detta utgör en form av tröghetsregel och innebär att en nystartad organisation inte kan ansöka om godkännande utan får vänta till dess organisationen i beslut om slutlig skatt godtagits som inskränkt skattskyldig.

Samma krav ställs också på sådana stiftelser, föreningar och trossamfund som tidigare beskattats men nu uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet och fått detta prövat vid fastställande av slutlig skatt. Detta innebär att om kravet på inskränkt skattskyldighet uppfylls först från och med beskattningsår 2014 kan ansökan om godkännande som gåvomottagare tidigast göras år 2016. Detta då beslut om slutlig skatt för beskattningsåret 2014 meddelas först 2015 (6 § GML, och prop. 2011/12:1 s. 457).

Prognos för inskränkt skattskyldighet

Förutom kravet på inskränkt skattskyldighet vid beslutet om slutlig skatt året innan ansökan ska det också vara sannolikt att stiftelsen, föreningen eller trossamfundet vid de två närmast följande årens beslut om slutlig skatt också kommer att uppfylla detta krav och bli betraktad som inskränkt skattskyldig enligt 7 kap. 3 § IL. Här görs till skillnad från inkomstbeskattningen en bedömning i förväg – en prognos.

Såväl när det gäller användandet av gåvorna som när det gäller den fortsatta inskränkta skattskyldigheten uttrycker lagtexten detta som att det är sannolikt (6 § GML). Regeringen har här, i motsats till utredningen, uttalat att bestämmelsen inte bör reglera bevisbördan utan att det räcker att det anges att den fortsatta skattskyldigheten ska vara sannolik (prop. 2011/12:1 s. 458).

Bedömningen av om en sökande uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet görs, liksom vid inkomstbeskattningen, med ledning av hela den ändamålsenliga verksamheten. Kraven i denna del är desamma som vid inkomstbeskattningen.

En inskränkt skattskyldig stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund kan vid sidan av den skattegynnade verksamheten ha inkomst av näringsverksamhet i form av skattepliktig rörelse eller fastighet. Detta utgör inte något hinder för ett godkännande. Förutsättningen är att den sökande uppfyller kraven på inskränkt skattskyldighet enligt 7 kap. 3 § IL i övrigt.

Andra grunder för skattegynnande i 7 kap. IL

Sökande vars skattskyldighet prövas enligt annat lagrum i 7 kap. inkomstskattelagen (IL) än de allmänna undantagsbestämmelserna i 3 § kan också godkännas som gåvomottagare. Förutsättningen är att de, om de hade prövats enligt de allmänna undantagsbestämmelserna, hade uppfyllt där ställda krav och godtagits som inskränkt skattskyldiga. Det kan t.ex. gälla en stiftelse som omfattas av undantagsbestämmelserna i 7 kap. 15–17 §§ IL, men som också hade kunnat omfattas av de allmänna undantagsbestämmelserna. Se 7 § GML och prop. 2011/12:1 s. 453–454 om detta.

Utländska motsvarigheter till svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund

Också en utländsk organisation som motsvarar en svensk stiftelse, ideell förening eller registrerat trossamfund har möjlighet att ansöka om godkännande. Grunden till detta är att alla restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater inom Europeiska unionen, samt mellan medlemsstater och tredjeland är förbjudna, se artikel 63.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Principen om fri rörlighet för kapital återfinns även i artikel 40 i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet). Med hänsyn till detta och till ett antal rättsfall som återges i förarbetena till gåvomottagarlagen ges också en utländsk motsvarighet möjlighet att ansöka om godkännande enligt 8 § GML (prop. 2011/12:1 s. 459–461).

Förutsättningen är att den sökande hör hemma i

  • en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
  • en stat med vilken Sverige har ingått
    • ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte, eller
    • ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

På Skatteverkets webbplats finns en lista på länder den sökande ska vara hemmahörande i för att kunna godkännas som gåvomottagare.

För att kunna godkännas som gåvomottagare ställs motsvarande krav på den utländska sökanden som det ställs på de svenska sökandena. T.ex. ska en utländsk stiftelse, förutom övriga krav, omfattas av motsvarande krav på registrering som den svenska stiftelselagen ställer på en svensk stiftelse (prop. 2011/12:1 s. 460). En utländsk sökande måste dessutom, i samband med ansökan, lämna ett skriftligt åtagande om att lämna kontrolluppgifter för de skattereduktionsgrundande gåvor de kommer att ta emot (8 § tredje stycket GML), se kontrolluppgiftsskyldighet.

Krav i gåvomottagarverksamheten

Förutom att den sökande ska uppfylla krav på inskränkt skattskyldighet ställs också krav på den verksamhet som bedrivs i gåvomottagarverksamheten.

Godkända ändamål

Endast två ändamål omfattas när det gäller skattereduktion för gåva. Dessa är att främja

  • social hjälpverksamhet
  • vetenskaplig forskning.

I förarbetena till gåvomottagarlagen diskuterades avgränsningen av vilka ändamål som skulle kunna komma ifråga (prop. 2011/12:1 s. 454–457). Antalet ändamål borde av kostnads-, missbruks- och kontrollskäl vara färre än de som kan leda till inskränkt skattskyldighet. Särskilt med beaktande av att också utländska associationer måste inkluderas bland de som kan godkännas. Något som ytterligare ansågs tala för restriktivitet när det gäller antalet ändamål är avdragsförbudet för personliga levnadskostnader, som är en grundläggande princip för det svenska skattesystemet.

De två ändamål som ansågs uppfylla dessa krav var hjälpverksamhet bland behövande och vetenskaplig forskning (prop. 2011/12:1, s. 454-457). I och med de nya ändamålsbestämmelser som gäller för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund är de två ändamålen från den 1 januari 2014 nu social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning (6 § GML).

Vad som avses med ändamålen vetenskaplig forskning och social hjälpverksamhet och hur de ska bedömas överensstämmer med den bedömning som görs när man bedömer skattskyldigheten enligt 7 kap. 4 § inkomstskattelagen IL.

Den faktiska verksamheten avgör

För att kunna godkännas måste den sökande i sina stadgar ha till ändamål att främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning eller bedriva sådan verksamhet. Det avgörande är således den verksamhet som den sökande faktiskt bedriver i den del av verksamheten som ska omfattas av godkännandet (prop. 2011/12:1 s. 457). Också detta stämmer med hur detta bedöms vid inkomstbeskattningen.

Omfattningen av gåvomottagarverksamheten

Det finns inte något krav på att den gåvomottagarverksamhet som en organisation bedriver måste vara av viss omfattning. De krav som ställs är att verksamheten måste avse rätt ändamål och att inkomna medel används på avsett sätt. Eftersom den verksamhet en organisation bedriver kan bestå av såväl sådan verksamhet som omfattas av gåvomottagarverksamheten som annan verksamhet, är det viktigt att det går att särskilja gåvomottagarverksamheten i den samlade verksamheten.

Användningen av gåvorna

Det är viktigt att de gåvor som kommer in till gåvomottagaren och som ger rätt till skattereduktion för givaren också kommer att användas på det sätt givaren avsett, för något av ändamålen social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning.

Det finns ett direkt krav på att det ska finnas underlag som styrker vilka skattereduktionsgrundande gåvor som tagits emot och hur de använts. Detta är särskilt viktigt för gåvomottagare som förutom verksamheten med gåvomottagandet också bedriver annan verksamhet. Exempelvis om ett trossamfund, vid sidan av den religiösa verksamheten, främjar social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Det krävs alltså att det går att göra en självständig prövning av vilka gåvor som kommit in och hur de använts samt vem som är givare. Att det inte är tillräckligt med det allmänna kravet på inskränkt skattskyldighet framgår av uttalande i propositionen (prop. 2011/12:1 s. 458).

Kostnader i gåvoverksamheten

När omfattningen av den bedrivna gåvomottagarverksamheten ska bedömas får sådana omkostnader som är nödvändiga för denna verksamhet beaktas, t.ex. kostnader för insamlandet av gåvorna. Samma grundprinciper som gäller för inkomstslaget näringsverksamhet vid inkomstbeskattningen får tillämpas.

Tidsperiod för att använda gåvorna

Det finns inte, varken i lagtexten eller i förarbetena, uttalat under vilken tid de mottagna gåvorna måste användas för att kraven för fortsatt godkännande ska vara uppfyllda. Den tidsperiod som godkännandet gäller får enligt Skatteverkets bedömning anses utgöra en naturlig bortre gräns.

Bokföring eller räkenskaper

Av bokföringen eller räkenskaperna ska det vara möjligt att följa hur organisationen tagit emot och använt gåvorna (6 § GML). Det ska vara möjligt att se vilka gåvor som getts, storleken av dessa samt vilka som gett gåvorna. Detta senare är nödvändigt med hänsyn till den kontrolluppgiftsskyldighet som följer av godkännandet som gåvomottagare. Dessutom måste det finnas en tillfredsställande dokumentation som visar att minst så mycket pengar som kommit in i form av skattereduktionsgrundande gåvor också använts till de ändamål för vilka gåvorna varit avsedda. Någon dokumentation av varje enskild gåvas användning inom gåvomottagardelen är däremot inte nödvändig.

Bokföringen eller räkenskaperna måste vara så ordnade att det på ett enkelt och säkert sätt går att ta fram uppgifter om de skattereduktionsgrundande gåvorna och användningen av dessa. Om det sker genom att gåvorna bokförs på olika konton eller om det görs via en sidoordnad redovisning (administrativa system) är valfritt. Skatteverket kan inte ställa några krav på val av metod. En sidoordnad bokföring kan ge en ökad specifikationsgrad, men det är upp till varje gåvomottagare att ordna ett redovisningssystem som är ändamålsenlig uppbyggt. Det system som valts ska uppfylla bokföringslagens krav på kontroll och överblick om bokföringsskyldighet föreligger. Vilken uppbyggnad som väljs torde till stor del bero på hur omfattande verksamheten är. Hur redovisningssystemet har byggts upp ska framgå av systemdokumentationen.

Krav på auktoriserad eller godkänd revisor

En godkänd gåvomottagare måste ha minst en auktoriserad eller godkänd revisor utsedd för att kunna godkännas (6 § GML). Det ska framgå av ansökan vem eller vilka revisorer som är utsedda. Uppdraget som revisor omfattar hela den verksamhet som bedrivs av den som söker och inte bara gåvomottagarverksamheten.

Skyldighet att lämna kontrolluppgifter för gåvomottagare

Med godkännandet följer en skyldighet att lämna kontrolluppgifter på alla skattereduktionsgrundande gåvor som man mottagit och där givaren inte är anonym.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399) [1]

Referenser inom godkännande av gåvomottagare

Till toppen