På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Här finns information om sådana stiftelser och självägande stiftelseliknande subjekt som har anknytning till det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan.

Kyrkor och domkyrkor som inte ägs av Svenska kyrkan

I samband med relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten reglerades ägarförhållandena till den kyrkliga egendomen. Från den tidpunkten är Lunds domkyrka och dess fastigheter och fastighetsfond den enda kyrkliga egendom som även i fortsättningen ska förvaltas som en självständig förmögenhet. Övriga kyrkor och domkyrkor tillhör fortsättningsvis Svenska kyrkan eller en församling eller kyrklig samfällighet inom trossamfundet, se 9 § andra stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen om Svenska kyrkan (1998:1591).

Historisk bakgrund om ägarförhållandena

Historiskt har i princip alla domkyrkor betraktats som särskilda subjekt av stiftelsekaraktär (prop. 1997/98:116 s. 83 ff.). Av de medeltida eller äldre domkyrkorna – Uppsala, Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö och Lunds domkyrkor – hade Lunds domkyrka en särställning då den förvaltades av Domkyrkorådet i Lund, en statlig förvaltningsmyndighet, medan övriga domkyrkor förvaltades av domkapitlet i respektive stift. Lunds domkyrka hade också en särställning genom sina omfattande förmögenhetstillgångar. Det var detta som ledde till att Lunds domkyrka efter relationsändringen skulle behållas som en självständig förmögenhet, som förvaltas av Svenska kyrkan. Även andra äldre kyrkor och kyrkobyggnader inom Svenska kyrkan har tidigare haft denna självständiga karaktär.

Inkomstskattemässigt regleras en sådan kyrkobyggnad i 7 kap. 15 § IL. Se vidare om detta i avsnitt12.2.2 i Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. 2012 (SKV 327).

Prästlönetillgångarna

Prästlönetillgångarna är en del av Svenska kyrkans specialreglerade egendom. De är av stiftelsekaraktär och kvarstår även efter relationsändringen som självständiga förmögenheter, se 10 § lag (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är förvaltare av prästlönetillgångarna. Enligt Svenska kyrkans interna reglering i kyrkoordningen förvaltas prästlönetillgångarna av respektive stift. Prästlönetillgångarna består av prästlönefastigheter och prästlönefonder. Syftet med dessa är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse och Svenska kyrkan och dess olika delar utgör mottagare av avkastningen.

Stiftelser förvaltade av kyrkan

Svenska kyrkan är förvaltare för ett större antal stiftelser. Dessa har huvudsakligen religiöst eller diakonalt ändamål. För dessa stiftelser gäller inga särregler jämfört med andra stiftelser och för dem ska stiftelselagen tillämpas, se Stiftelser enligt stiftelselagen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 1997/98:116 Staten och trossamfunden - bestämmelser om [1]

Övrigt

  • Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter m.fl. 2012 (SKV 327) [1]
  • andra stycket lagen (1998:1592) om införande av lagen om svenska kyrkan (1998:1591) [1]
  • lag (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om svenska kyrkan [1] [2]

Referenser inom stiftelser, ideella föreningar, trossamfund - civilrätt

Till toppen