På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Här hittar du information om vad som beskattas enligt lagen om skatt på spel. I praktiken gäller det tillståndspliktigt roulettspel, kortspel och tärningsspel.

Skattepliktigt spel

Spelskatt ska betalas för roulettspel som kräver tillstånd enligt lotterilagen. Kortspel och tärningsspel jämställs med roulettspel (1 § LSP).

Vem är skattskyldig?

Skattskyldig är den som har sådant tillstånd som avses i 1 § LSP, d.v.s. den som har tillstånd enligt lotterilagen för roulettspel. När det gäller roulettspel med utrustning som upplåts av någon med fast driftställe i Sverige, är den som upplåter utrustningen skattskyldig (4 § LSP).

En delägare i ett enkelt bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget (5 § första stycket LSP).

När det gäller ett kommanditbolag eller ett annat handelsbolag är bolaget skattskyldigt. När det gäller en europeisk ekonomisk intressegruppering är grupperingen skattskyldig. Har den skattskyldige avlidit, är dödsboet skattskyldigt. Har den skattskyldige försatts i konkurs, är konkursboet skattskyldigt (5 § andra stycket LSP).

Om någon anordnar skattepliktigt spel utan tillstånd, ska Skatteverket påföra anordnaren spelskatt (16 § LSP). Anordnaren är dock inte skattskyldig vid varje tillfälle då spel utan tillstånd äger rum. Kammarrätten har ansett att 16 § LSP endast är tillämplig i de fall skattepliktigt spel anordnats av någon som skulle ha varit skattskyldig, om han eller hon haft tillstånd (KRNS 1979-02-27, mål nr 3942-1978, KRNS 1979-11-13, mål nr 12-1979 och 249-1979).

Den som bedriver roulettspel med utrustning som upplåtits till honom eller henne är ansvarig för spelskatt som upplåtaren är skattskyldig för och som upplåtaren inte har betalat. Om spelutrustningen upplåts i flera led gäller motsvarande för en upplåtare som själv inte är skattskyldig (19 § LSP).

Skattskyldighetens inträde

Skattskyldigheten inträder med den kalendermånad då spelet påbörjas, och upphör vid utgången av den kalendermånad då spelet upphör (6 § LSP). Detta innebär att en skattskyldig som bedriver spel under tiden den 24 maj t.o.m. den 11 november samma år, är skattskyldig för månaderna maj till november, d.v.s. för sju hela månader.

Så beräknas skatten

Spelskatt för roulettspel ska, för varje kalendermånad då skattskyldighet föreligger, tas ut med (10 § LSP):

  • 2 000 kr för tillstånd som innebär rätt till spel på ett spelbord
  • 4 000 kr för tillstånd som innebär rätt till spel på två spelbord
  • 9 000 kr för tillstånd som innebär rätt till spel på tre spelbord
  • 18 000 kr för tillstånd som innebär rätt till spel på fyra spelbord
  • 25 000 kr för tillstånd som innebär rätt till spel på fem spelbord.

Om tillståndet ger rätt till spel på fler spelbord än fem, ska skatten för vart och ett av dessa bord tas ut med 5 000 kr per månad (10 § andra stycket LSP).

Även om tillståndet inte utnyttjas fullt ut, d.v.s. om det faktiska spelet bedrivs på ett mindre antal bord än tillståndet medger, ska skatten tas ut efter den rätt att anordna spel som innehavaren har enligt tillståndet. Skatten har därmed en karaktär av licensavgift (KRNS 1992-11-03, mål nr 6138-40-1990 och 6174-1990, KRNS 1977-10-11, mål nr 405-1975, KRNS 1982-07-07, mål nr 677-1981).

Om någon anordnar skattepliktigt spel utan tillstånd, ska Skatteverket påföra anordnaren spelskatt med ett belopp som motsvarar den skatt som enligt 10 § skulle ha utgått om tillstånd hade lämnats (16 § LSP).

Vad är ett spelområde?

Ett tillstånd att anordna lotteri ska avse en viss tid och ett visst område där lotteriverksamheten får bedrivas (11 § första stycket lotterilagen). Antalet spelbord ska därmed beräknas per sådant område (spelområde). Om innehavaren har två tillstånd för området ska skatten ändå beräknas som om innehavaren hade haft ett tillstånd.

Skatteverket anser att varje restaurang, nöjespark eller liknande anläggning utgör ett spelområde även om spel bedrivs i skilda rum eller avdelningar. Om det i en nöjespark spelas roulett både i en restaurang och i själva parken förekommer därmed endast ett spelområde. När det gäller en restaurangkedja räknas däremot varje restaurang som ingår i kedjan som ett spelområde. Skatten ska i dessa fall beräknas med utgångspunkt i den rätt till spel som varje restaurang har.

Vad är ett spelbord?

Varje spelplan är att anse som ett spelbord (prop. 1981/82:170 s. 314). Ett dubbelbord, d.v.s. ett bord med ett hjul men med två spelplaner, ska därför betraktas som två spelbord (SKV A 2004:9).

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om spelskatt [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Lotteriskatt, spelområde [1]

Övrigt

  • krns 1977-10-11, mål nr 405-1975 [1]
  • krns 1979-02-27, mål nr 3942-1978 [1]
  • krns 1979-11-13, mål nr 12-1979 [1]
  • krns 1979-11-13, mål nr 249-1979 [1]
  • krns 1982-07-07, mål nr 677-1981 [1]
  • krns 1992-11-03, mål nr 6138-40-1990 [1]

Referenser inom skatt på spel, lotteri & vinstsparande

Till toppen