På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 16 apr 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Här finns information om vad som avgör hur stor vägavgiften blir. De flesta reglerna är gemensamma för svenska och utländska fordon, men i vissa fall skiljer de sig åt.

Omständigheter som avgör vägavgiftens storlek

Vägavgiftens storlek är beroende av två omständigheter:

  • antalet axlar
  • vilka krav på utsläpp av föroreningar som fordonets motor uppfyller (11 § LVA).

Regleringen innebär att ju fler axlar och ju högre utsläpp ett fordon har, desto högre blir vägavgiften.

Antalet axlar

När vägavgiften ska beräknas för svenska lastbilar utan draganordning används det antal axlar som är registrerat i vägtrafikregistret som underlag. För lastbilar med draganordning som har minst tre axlar och som kan dra släpvagnar med minst en axel ska alltid den högre vägavgiften tas ut. En lastbil med draganordning som har två axlar kan dra släpvagnar med minst två axlar. På grund av detta och för att inte komplicera systemet alltför mycket med att införa ett anmälningsförfarande, bör alltid det högsta beloppet tas ut för en lastbil med draganordning (jfr prop. 1997/98:12 s. 32).

När det gäller utländska fordon finns det inga uppgifter registrerade i vägtrafikregistret. Vägavgiften får därför beräknas enligt de uppgifter som lämnas av den som betalar vägavgiften. Det är det antal axlar som fordonet eller fordonskombinationen faktiskt har vid färd på det svenska vägnätet som avgör avgiftens storlek.

Fordonets miljöklass/utsläppsklass

Vägavgiftens storlek är beroende av den miljöklass/utsläppsklass som fordonet tillhör. Uppgiften om vilken klass ett svenskt fordon tillhör framgår av vägtrafikregistret. När det gäller utländska fordon finns det inga uppgifter registrerade i vägtrafikregistret.

De krav som ställs på utsläppen från fordonets motor regleras i rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon. Direktivet ska tillämpas i den lydelse som det har enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/1/EG av den 22 januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG.

För att rätt vägavgift ska debiteras krävs att det är möjligt att finna information om vilka utsläppskrav ett fordons motor uppfyller. För det fall det inte är möjligt att identifiera de egenskaper som anges i direktiv 88/77/EEG i dess lydelse enligt direktiv 96/1/EG är det möjligt att utgå från fordonets årsmodell eller datum för ibruktagandet av fordonet. En del fordonsmotorer är dock bättre än vad som kan presumeras. För det fall en presumtion används är det således nödvändigt att ge fordonsägaren möjlighet att med dokument styrka att fordonets motor uppfyller stängare utsläppskrav än vad som framgår av årsmodell och datum för ibruktagande. (prop. 2000/01:31 s. 65 f.)

I vägavgiftssammanhang är det klasserna Euro 0 (Icke Euro), Euro I och Euro II som är av betydelse. Om ett fordon har en högre klassificering än Euro II tillhör fordonet i vägavgiftssammanhang ändå klassen Euro II.

Om ett fordon har registrerats i vägtrafikregistret före den 1 januari 2001 kan det saknas uppgifter i vägtrafikregistret om vilka utsläppskrav fordonet uppfyller. För sådana fordon har Skatteverket meddelat föreskrifter om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift (RSFS 2003:18).

För de fordon som omfattas av föreskriften gäller följande klassificeringar:

  • Euro 0, lastbil av årsmodell 1992 eller tidigare
  • Euro I, lastbil av årsmodell 1993 eller senare som första gången tagits i bruk före den 1 oktober 1995 och som inte räknas till miljöklass 1 eller 2
  • Euro II, lastbil av årsmodell 1993 eller senare som första gången tagits bruk den 1 oktober 1995 eller senare samt de lastbilar som räknas till miljöklass 1 eller miljöklass 2 och som första gången tagits i bruk före den 1 oktober 1995.

Vägavgiften ska betalas i svenska kronor

Vägavgiften ska betalas i svenska kronor, men de belopp som anges i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon är angivna i euro. Beloppen ska därför räknas om till svenska kronor för varje kalenderår (23 § LVA).

Det är regeringen som fastställer de omräknade belopp som ska tas ut enligt lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. Beloppen ska fastställas före november månads utgång och gäller det påföljande kalenderåret (23 § LVA).

Rättsfall: gemenskapsrätten begränsar vägavgiftens storlek

Den vägavgift som ska betalas i ett enskilt fall får inte överstiga den högsta tillåtna årsavgiften enligt rådets direktiv 93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om medlemsstaternas tillämpning av skatter på vissa fordon som används för godstransporter på väg och tullar och avgifter för användningen av vissa infrastrukturer (RÅ 2002 ref. 14).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2002 ref. 14 [1]

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets direktiv nr 96/1/EG av den 22 januari 1996 om ändring av direktiv 88/77/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gas- och partikelformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon [1]
  • Rådets direktiv 88/77/EEG av den 3 december 1987 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder mot utsläpp av gasformiga föroreningar från dieselmotorer som används i fordon [1]

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om indelning i avgasklasser vid beräkning av vägavgift [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon [1] [2] [3]

Propositioner

  • Proposition 1997/98:12 Vägavgift för vissa tunga fordon [1]
  • Proposition 2000/01:31 Vissa förmögenhets- och punktskattefrågor, m.m. [1]

Referenser inom fordonsrelaterade skatter

Till toppen