OBS: Detta är utgåva 2014.11. Visa senaste utgåvan.

Artikeln motsvarar artikel 18 i OECD:s modellavtal men med stora skillnader.

Punkt 1

Punkt 1 ger både källstaten och hemviststaten beskattningsrätt. Den omfattar även pension på grund av offentlig tjänst (jfr artikel 19 punkt 1). Utöver pension omfattar den livränta och utbetalningar enligt sociallagstiftning. Punkt 1 avviker därmed från artikel 18 i OECD:s modellavtal och många av Sveriges skatteavtal, både när det gäller vilka inkomster som omfattas och hur beskattningsrätten fördelas. Detta innebär att endast en mindre del av OECD:s kommentarer till artikel 18 i modellavtalet och den rättspraxis som gäller motsvarande artikel i andra skatteavtal är relevant vid tolkningen av bestämmelsen.

Begreppet ”livränta” definieras i punkt 3. Begreppen ”pension” och ”utbetalning … enligt sociallagstiftningen” definieras däremot inte i avtalet. Därmed blir den allmänna tolkningsregeln i artikel 3 punkt 2 tillämplig vid tolkningen av dessa begrepp.

Skatteverket anser att lön under sjukperioden och sygedagpenge som dansk arbetsgivare betalar ut direkt till en arbetstagare omfattas av artikel 15. Det gäller även om arbetsgivaren senare får så kallad refusion från dansk kommun. Betalas sygedagpenge ut av en dansk kommun tillämpas artikel 18.

Skatteverket anser att även följande ersättningar omfattas av artikel 18 punkt 1:

dansk efterlön

danskt SP-bidrag som betalas ut i förtid

finsk arbetspension

finsk folkpension

norska foreldrepenger vid födsel

norsk permitteringsersättning

Tidigare lydelse och övergångsbestämmelser

Artikel 18 punkt 1 fick sin nuvarande lydelse genom ett avtal mellan de avtalsslutande staterna som undertecknades den 4 april 2008. Enligt den tidigare lydelsen hade endast källstaten beskattningsrätt.

Pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftning, som betalas från annan avtalsslutande stat än Sverige till person med hemvist i Sverige, ska i vissa fall undantas från beskattning här även efter den 4 april 2008. Detta gäller om personen hade hemvist i Sverige den 4 april 2008 och vid denna tidpunkt tog emot sådan betalning. Undantaget tillämpas endast så länge som personen utan avbrott alltjämt har hemvist i Sverige (protokollspunkt VII a) punkt 2 och 7 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Angående bakgrunden till övergångsbestämmelsen, se prop. 2007/08:146 s. 47.

Skatteverket anser att uttrycket ”sådan betalning” i proto-kollspunkt VII a) omfattar samtliga utbetalningar som omfattas av artikel 18. Detta gäller även retroaktiva utbetalningar. Hade personen hemvist i Sverige den 4 april 2008 men då inte hade tagit emot betalning som omfattas av artikel 18, ska retroaktiva utbetalningar däremot inte undantas från svensk beskattning även om de avser tid före den 4 april 2008.

Punkt 2

Punkt 2 saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal och ska ses mot bakgrund av att avdragsrätt för en utbetalare av underhållsbidrag i de nordiska länderna i princip är förenad med skatteplikt för mottagaren. Dess syfte är att förhindra att en mottagare av underhållsbidrag i den ena staten blir beskattad för detta samtidigt som utbetalaren i den andra staten inte har rätt till avdrag för underhållsbidraget (prop. 1986/87:94 s. 36).

Punkt 3

Punkt 3 innehåller en definition av ”livränta” som saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal men finns i flera av Sveriges skatteavtal.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt att den likadana definitionen i skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland omfattar utbetalningar från pensionsförsäkring och pensionssparkonto (HFD 2012 ref. 4). Den centrala frågan i målet var tolkningen av definitionens uttryck ”fastställt belopp”. Utbetalningarna från pensionsförsäkringen bestod dels av ett visst bestämt belopp som beräknades inför det första utbetalningstillfället, dels ett belopp som beräknades en gång per år och var beroende av värdeförändringar inom försäkringssystemet. Utbetalningarna från pensionssparkontot kunde variera från månad till månad beroende på hur sparmedlen placerats och hur värdet av placeringarna förändrats. Domstolen anförde att i båda fallen var grunderna för beräkningarna av utbetalningarna bestämda. Beräkningarna gjordes med utgångspunkt från vissa tillgångars värde vid närmare angivna tidpunkter och utbetalningarnas varierande storlek efter det första utbetalningstillfället berodde på värdeförändringar som låg utanför parternas kontroll. Beloppen skulle därför anses fastställda i skatteavtalets mening.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 4 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna [1] [2] [3] [4] [5]

Propositioner

  • Proposition 2007/08:146 Ändring i det nordiska skatteavtalet [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av finsk arbetspension [1]
  • Beskattning av finsk folkpension [1]
  • Beskattning och PGI för socialförsäkringsersättning från EES-land – i detta fall foreldrepenger vid födsel (födselpeng) från Norge [1]
  • Beskattning vid utbetalning av danskt SP-bidrag [1]
  • Pension från annat nordiskt land [1]
  • Permitteringsersättning från Norge, jobbskatteavdrag och avdrag för norska trygdeavgifter [1]
  • Ska lön under sjukperiod eller sygedagpenge från Danmark beskattas i Sverige? [1]
  • Återbetalning av bidrag till dansk efterlönsordning och löpande utbetalning av efterlön [1]

Övrigt

  • proposition 1986/87:94 [1]

Referenser inom skatteavtal