Sen eller utebliven skattedeklaration

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna skattedeklaration inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

Skattedeklaration är ett samlingsnamn på följande deklarationer

• arbetsgivardeklaration
• mervärdesskattedeklaration
• punktskattedeklaration
• förenklad arbetsgivardeklaration
• särskild skattedeklaration.

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

• inte har lämnat någon skattedeklaration
• har lämnat skattedeklaration för sent
• har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en skattedeklaration.

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift även om den uppgiftsskyldige inte har något belopp att deklarera för den aktuella perioden.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

I vissa situationer ska Skatteverket inte ta ut en förseningsavgift.

Den uppgiftsskyldige har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldige har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (52 kap. 10 § SFL).

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall. Det gäller även om den uppgiftsskyldige inte har begärt anstånd med att lämna deklaration.

Laga förfall innebär att den enskilde har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av honom eller henne. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom.

Övriga situationer

Skatteverket ska inte ta ut en förseningsavgift när det är fråga om (48 kap. 1 § andra stycket SFL)

• en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § SFL
• en särskild skattedeklaration för redovisning av mervärdesskatt enligt 26 kap. 7 § andra stycket SFL

Skatteverket ska inte heller ta ut en förseningsavgift om en uppgiftsskyldig som ska lämna arbetsgivardeklaration varken har skatteavdrag eller arbetsgivaravgifter att redovisa för en viss redovisningsperiod och skriftligen upplyser Skatteverket om det. I den situationen behöver han eller hon nämligen inte lämna någon arbetsgivardeklaration för den aktuella perioden (26 kap. 3 § andra stycket SFL.

Formkraven på en skattedeklaration

Det finns tre formkrav som måste vara uppfyllda för att en skattedeklaration ska anses föreligga:

• Uppgifterna ska vara lämnade på ett fastställt formulär (38 kap 1 § SFL).
• Uppgifterna ska vara undertecknade av den som är uppgiftsskyldig eller av behörig ställföreträdare. Uppgifterna får i vissa fall undertecknas av ett ombud (38 kap. 2-3 §§ SFL).
• Blanketten som lämnas ska innehålla åtminstone någon uppgift till ledning för beskattningen.

Om inte alla tre kraven är uppfyllda har man inte lämnat någon formellt riktig skattedeklaration och det kan bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas antingen

• deklarationstidpunkten enligt 26 kap. SFL
• den tidpunkt som anges i ett anståndsbeslut som meddelats enligt 36 kap. SFL eller
• den tid som anges i ett föreläggande att lämna deklaration när uppgiftsskyldigheten uppkommit på grund av föreläggandet.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas när Skatteverket avgör om uppgifterna har lämnats i rätt tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en deklaration infaller på en lördag eller söndag så har deklarationen kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter.

Vem har bevisbördan för att en deklaration har kommit in i rätt tid?

Den som ska lämna en deklaration har bevisbördan för att deklarationen har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Om Skatteverket inte har fått in någon deklaration så måste den uppgiftsskyldige komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.