Här får du veta vilket belopp som ligger till grund för den särskilda skatteberäkningen och hur du gör denna.
Till grund för skatteberäkningen ligger det s.k. nettobeloppet. Nettobeloppet är
Ofta kan kostnaderna inte beräknas exakt utan man får göra en ungefärlig uppskattning av hur stor del som avser den ackumulerade inkomsten.
Vid den särskilda skatteberäkningen ska man beräkna skatten både på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst och på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör den statliga inkomstskatten för beskattningsåret (66 kap. 5 § första stycket IL).
Det aktuella beskattningsårets skattesatser ska alltid användas.
Så här gör man den särskilda skatteberäkningen:
1. Nettobeloppet ska delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hör till (årsbelopp). Det får dock delas upp i högst tio belopp (66 kap. 5 § andra stycket IL).
Årsbeloppet ska inte avrundas, men ören ska inte tas med.
2. Man beräknar den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för det antal år den ackumulerade inkomsten avser.
För det aktuella beskattningsåret dras den ackumulerade inkomsten från beskattningsbar förvärvsinkomst. Man gör alltså genomsnittsberäkningen på årets beskattningsbara inkomst exklusive den ackumulerade inkomsten. Avrundning sker inte, men ören tas inte med.
Vid genomsnittsberäkningen används de föregående beskattningsårens beskattningsbara förvärvsinkomster även om där ingår ackumulerad inkomst.
Den skattskyldige kan ha haft så låga inkomster under något av de beskattningsår som ingår i genomsnittsberäkningen att hon eller han inte kunnat utnyttja hela grundavdraget. Genomsnittsberäkningen ska ändå göras för de fastställda beskattningsbara förvärvsinkomsterna (RÅ 1966 Fi 1071 och RÅ 1969 Fi 304) avseende ortsavdrag. (Beteckningen ortsavdrag försvann 1971 och i stället kom grundavdrag).
Den beskattningsbara inkomsten ska tas upp till noll kr för sådana beskattningsår då den skattskyldige inte har varit bosatt här i landet. Man ska alltså göra fördelning även på dessa år (66 kap. 12 § IL). Bestämmelsen tillämpas analogt för år när den skattskyldige inte var född eller av annat skäl inte har blivit beskattad.
Resultatet man får fram är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten exklusive den ackumulerade inkomsten.
3. Man ska justera för förändringar i skiktgränsen, d.v.s. den gräns där man ska börja betala statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster. Detta innebär att man ska öka genomsnittsinkomsten med ett belopp, som motsvarar förändringen av skiktgränsen. Vid justering för förändring i skiktgränsen används den nedre skiktgränsen, som är 420 800 kr för inkomståret 2014. För inkomståret 2014 gäller följande om den ackumulerade inkomsten ska fördelas bakåt i tiden:
Om den ackumulerade inkomsten avser
Man ska dock inte göra någon justering om den ackumulerade inkomsten hör till bara två år (66 kap.13 § IL).
Skiktgränser:
För inkomståret 2013 gäller följande om den ackumulerade inkomsten ska fördelas bakåt i tiden:
Om den ackumulerade inkomsten avser
Man ska dock inte göra någon justering om den ackumulerade inkomsten hör till bara två år (66 kap.13 § IL).
Skiktgränser:
4. Ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten ska läggas på toppen av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för det aktuella beskattningsåret och så många av de närmast föregående beskattningsåren som inkomsten ska fördelas på. Om fördelningen ska göras på exempelvis två år, ska årsbeloppet av den ackumulerade inkomsten läggas på toppen av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för de två senaste beskattningsåren. Om fördelningen ska göras på tio år sker genomsnittsberäkningen för inkomsterna för de tio senaste åren.
Detta gäller oavsett vilka år den ackumulerade inkomsten egentligen hör till. Även om den exempelvis är ersättning för framtida pension ska fördelningen alltid ske på ett genomsnitt av det aktuella beskattningsårets och de närmast föregående beskattningsårens inkomster.
Slutligen summerar man det framräknade genomsnittliga beloppet med den ackumulerade inkomstens årsbelopp och får fram genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten.
5. Skillnaden mellan skatten på den genomsnittliga inkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten och skatten på den genomsnittliga inkomsten exklusive den ackumulerade inkomsten är den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp.
6. Nu ska man räkna ut skatten på den justerade genomsnittsinkomsten.
7. Den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomstens årsbelopp multipliceras med det antal år fördelningen av den ackumulerade inkomsten avser. Man får då skattebeloppet på den totala ackumulerade inkomsten.
Skattebeloppet läggs samman med skattebeloppet för övriga inkomster det beskattningsår skatteberäkningen avser. Summan är årets statliga inkomstskatt med särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.
8. Det skattebelopp som kommer fram enligt den särskilda skatteberäkningen jämförs med det skattebelopp man får vid den vanliga skatteberäkningen. Det lägsta av de två beloppen är årets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.
Beskrivningarna ovan under 1–8 motsvarar händelseförloppet under punkterna 1–8 i följande exempel:
Inger får under 2014 en ackumulerad inkomst på 500 000 kr. Inkomsten hör till 2014 och ytterligare fyra år tillbaka i tiden, d.v.s. fem år.
Ingers beskattningsbara förvärvsinkomst inklusive den ackumulerade inkomsten är 832 000 kr. Beskattningsbar förvärvsinkomst exklusive den ackumulerade inkomsten är alltså 332 000 kr.
Ingers beskattningsbara förvärvsinkomster under de fyra närmast föregående inkomståren var för
2013 års inkomst 322 000 kr
2012 års inkomst 312 000 kr
2011 års inkomst 302 000 kr
2010 års inkomst 290 000 kr.
Så här gör Inger den särskilda skatteberäkningen:
1. Inger delar den ackumulerade inkomsten med antalet år den hör till, d.v.s. 500 000/5 = 100 000 kr, vilket blir det s.k. årsbeloppet för hennes ackumulerade inkomst.
2. Inger beräknar den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten – exklusive den ackumulerade inkomsten – för den tid den ackumulerade inkomsten avser. Ingers genomsnittsinkomst blir 311 600 kr.
(332 000 + 322 000 + 312 000 + 302 000 + 290 000)/5
3. Den ackumulerade inkomsten avser fem år. Genomsnittsinkomsten ska då ökas med förändringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt mellan inkomståret 2014 och inkomståret 2012.
Skiktgränsen mellan dessa inkomstår har ökat med 19 700 kr (420 800 – 401 100). Den nya justerade genomsnittsinkomsten för Inger blir då 331 300 kr (311 600 + 19 700).
4. Till den justerade genomsnittsinkomsten 331 300 kr lägger Inger årsbeloppet för den ackumulerade inkomsten, 100 000 kr. Summan blir då 431 300 kr.
5. Hon räknar ut den statliga inkomstskatten på 431 300 kr. Den statliga inkomstskatten blir 20 procent av (431 300 – 420 800) = 2 100 kr.
6. Sedan räknar Inger ut den statliga inkomstskatten på 331 300 kr. Den statliga inkomstskatten blir 0 kr eftersom beloppet ligger under 420 800 kr.
7. Den statliga inkomstskatten på ett årsbelopp av den ackumulerade inkomsten blir då 2 100 kr. På fem år blir den 10 500 kr (5 x 2 100), vilket alltså blir den statliga inkomstskatten på den ackumulerade inkomsten.
För övrig beskattningsbar förvärvsinkomst (332 000 kr) som Inger har för inkomståret 2014 blir den statliga inkomstskatten 0 kr. Ingers statliga inkomstskatt blir alltså 10 500 kr.
8. Nu räknar Inger ut den statliga inkomstskatten på den beskattningsbara förvärvsinkomsten (832 000 kr) för inkomståret 2014 utan att använda reglerna för den särskilda skatteberäkningen. Skatten blir då
20 procent av (832 000 – 420 800) = 82 240 kr
5 procent av (832 000 – 602 600) = 11 470 kr
Summa 93 710 kr.
Eftersom den statliga inkomstskatten blir lägre när man använder den särskilda skatteberäkningen är det detta belopp (10 500 kr) som Inger ska betala.
Om det finns flera ackumulerade inkomster vid samma beskattning och de hör till olika antal år, ska de fördelas oberoende av varandra.
Skatten för den intäkt som hör till flest antal år räknas ut först. Sedan räknar man ut skatten på den intäkt som därnäst hör till flest antal år. En ny genomsnittsberäkning som avser det antal år som den intäkten hör till måste då göras.
Man lägger också ett årsbelopp av den första inkomsten till de genomsnittliga inkomsterna och räknar därefter ut skatten på ett årsbelopp av den senare inkomsten i skiktet ovanför den andra.
Sedan fortsätter man på samma sätt tills man räknat ut skatten på samtliga ackumulerade inkomster.
Dessa skattebelopp läggs samman och summeras med skatten på årets övriga intäkter. Man får då den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster med särskild skatteberäkning.