Så beräknas skatten

Beräkning enligt det koldioxidbaserade skattesystemet

Fordonsskatt tas ut med ett grundbelopp. I förekommande fall tas skatten även ut med ett koldioxidbelopp. Det gäller följande fordon (2 kap. 7 § första stycket VSL):

• Personbilar klass I som enligt uppgifter i vägtrafikregistret är av fordonsår 2006 eller senare.
• Personbilar klass I som är av tidigare fordonsår än 2006, men uppfyller kraven för miljöklass 2005, el eller hybrid enligt bilaga 1 till den upphävda lagen om motorfordons avgasrening och motorbränslen.
• Personbilar klass II, lätta bussar och lätta lastbilar som blivit skattepliktiga för första gången efter utgången av år 2010.

För bilar som kan drivas med dieselolja ska summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet multipliceras med en bränslefaktor och ett miljötillägg tas ut (2 kap. 7 § andra stycket VSL).

Ett fiskalt grundbelopp ingår i den koldioxidbaserade fordonsskatten med 360 kr (2 kap. 8 § VSL).

Bensindrivna fordon

För bensindrivna fordon tas skatt ut med 20 kr per gram koldioxidutsläpp som överstiger 117 gram per kilometer vid blandad körning (2 kap. 9 § första stycket VSL).

Exempel: bensindrivna fordon

För ett bensindrivet fordon av fordonsår 2006 som släpper ut 214 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning blir fordonsskatten:

Grundbelopp	360 kr
Koldioxidkomponent (214 - 117) x 20 kr	1 940 kr
Fordonsskatt för ett skatteår	2 300 kr

Alternativa drivmedel

För fordon som är utrustade med teknik för drift med bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol tas skatt ut med 10 kr per gram koldioxid som överstiger 117 gram per kilometer vid blandad körning (2 kap. 9 § andra stycket VSL).

Exempel: alternativa drivmedel

För ett etanoldrivet fordon av fordonsår 2006 som släpper ut 166 gram koldioxid per kilometer (uppgiften avser koldioxidutsläpp vid bensindrift då drivmedlet E85 eller etanol inte är godkänt drivmedel inom EU) vid blandad körning blir fordonsskatten:

Grundbelopp	360 kr
Koldioxidkomponent (166 - 117) x 10 kr	490 kr
Fordonsskatt för ett skatteår	850 kr

Om det finns uppgift om koldioxidutsläpp vid drift med det alternativa drivmedlet ska den uppgiften användas i stället för uppgiften om fordonets koldioxidutsläpp vid drift med konventionella drivmedel (2 kap. 9 § tredje stycket VSL).

Dieseldrivna fordon

För fordon som kan drivas med dieselolja tas skatt ut med 20 kr per gram koldioxid som överstiger 117 gram per kilometer vid blandad körning (2 kap. 9 § första stycket VSL).

Summan av grundbeloppet och uträknat koldioxidbelopp multipliceras med en bränslefaktor om 2,33. Ett miljötillägg tillkommer med 500 kr för bilar som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 januari 2008 och för bilar som blivit skattepliktiga för första gången därefter är miljötillägget 250 kr (2 kap. 10 § VSL). Miljötillägg är motiverat med att avgaskraven skiljer mellan diesel- och bensinfordon. Dieseldrivna fordon har bl.a. högre utsläpp av kväveoxider än bensindrivna fordon. Bränslefaktorn motiveras av att dieselolja är lägre beskattad än bensin.

Exempel: dieseldrivna fordon

För dieseldriven personbil av fordonsår 2006 som släpper ut 174 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning blir fordonsskatten:

Grundbelopp	360 kr
Koldioxidkomponent (174 - 117) x 20 kr	1 140 kr
Summa	1 500 kr
Summan multipliceras med en bränslefaktor om 2,33	3 495 kr
Miljötillägg tas ut	500 kr
Fordonsskatten för ett skatteår	3 995 kr

Sökning i SweType

För vissa begagnade fordon som direktimporterats från ett annat EU-land samt vissa nya och begagnade fordon som importerats från tredje land, saknas uppgift om koldioxidutsläpp i vägtrafikregistret. Även nya personbilar klass II och lätta bussar saknar i regel uppgift om koldioxidutsläpp oavsett från vilket land de importeras, eftersom koldioxidutsläpp inte är en obligatorisk uppgift i typgodkännandet.

Om det saknas uppgift om koldioxidutsläpp vid registreringsbesiktningen kontrolleras fordonets typgodkännandenummer mot databasen SweType. SweType är en svensk bearbetad kopia av det nordiska registret NorType över typgodkännanden.

En eller flera träffar i SweType med samma värde

Om det blir en träff i SweType eller flera träffar med samma värde, ska detta värde fastställas och anges på samma sätt som om uppgiften angetts på ett CoC-dokument. Uppgiften kommer även att skrivas ut på registreringsbeviset.

När fordonsskatten beräknas efter skälig grund

Nedan anges hur fordonsskatten beräknas efter skälig grund.

Flera träffar i SweType med olika värden

Om sökningen i SweType ger flera olika uppgifter på koldioxidvärde, kommer det lägsta värdet att användas för att beräkna skatten efter skälig grund. Uppgiften läggs in i vägtrafikregistret med textkod T31BR som anger att uppgiften är hämtad från fordonstypens typgodkännande och används endast som grund för uttag av fordonsskatt.

Ingen träff i SweType

Om inte SweType har någon uppgift om koldioxidutsläpp får man beräkna uppgiften. Det gör man med hjälp av två olika beräkningsmodeller beroende på fordonsslag. Läs om dessa två beräkningsformler längre ner på den här sidan.

Om man har beräknat koldioxidutsläppet enligt någon av de två fastställda formlerna läggs uppgiften in i vägtrafikregistret med textkod T31BS. Detta anger att uppgiften endast används för uttag av fordonsskatt. Den framräknade koldioxiduppgiften används sedan för att beräkna fordonsskatten efter skälig grund.

Ett beslut om beräknat koldioxidvärde efter skälig grund kan efter utredning ändras av Skatteverket, beroende på vilka handlingar som kan uppvisas. En uppgift som ändrats av Skatteverket läggs in i vägtrafikregistret med textkod T31BT. Detta anger att uppgiften är fastställd av Skatteverket som grund för uttag av fordonsskatt.

Ingen träff i SweType: beräkningsformel för personbil klass I

För personbil klass I har en normförbrukning av bränsle tagits fram för fordonet genom parametrarna tjänstevikt, motoreffekt, motortyp och växellåda. Den bränsleförbrukning som beräknats kan därefter räknas om till ett värde för koldioxidutsläpp. Formeln är baserad på alla bilmodeller som fanns tillgängliga på den svenska marknaden 2006.

Formeln för att beräkna koldioxidutsläpp (CO2) för personbil klass I är:

Tjänstevikt, kilo = m, motoreffekt, kilowatt = p, växellåda = manuell, automatisk

CO2 bensin, manuell = 27,035 + (0,078 x m) + (0,527 x p)

CO2 bensin, automatisk = 21,696 + (0,102 x m) + (0,329 x p)

CO2 diesel, manuell = - 0,612 + (0,098 x m) + (0,113 x p)

CO2 diesel, automatisk = - 5,835 + (0,104 x m) + (0,206 x p)

Typ av växellåda är sedan 2010 inte en obligatorisk uppgift vid registrering av ett fordon. Manuell växellåda är den klart dominerande typen av växellåda som används. Det finns dock ett undantag för personbilar med karosseri för särskilda ändamål där övervägande automatisk växellåda används. För personbil klass I med karosseri för särskilda ändamål där typ av växellåda inte kan bestämmas används ovanstående formel för automatisk växellåda. För övriga personbilar klass I där växellåda inte kan bestämmas används ovanstående formel för manuell växellåda.

Det framräknade värdet ska avrundas till ett helt värde. Om siffran efter decimalen är under 5 ska värdet avrundas nedåt. Om siffran är 5 eller högre ska värdet avrundas uppåt.

Ingen träff i SweType: beräkningsformel för personbil klass II, lätta lastbilar och lätta bussar

För personbil klass II, lätta lastbilar och lätta bussar där koldioxiduppgift saknas har Transportstyrelsen gjort en analys med uppgifter hämtade från vägtrafikregistret. Vid analysen framkom att de mest betydelsefulla parametrarna var totalvikt, fyrhjulsdrift och typ av växellåda. För personbil klass II med en totalvikt över 3 500 kg ska nedanstående formel användas med totalvikten 3 500 kg, oavsett vad fordonet har för totalvikt.

Formeln för att beräkna koldioxidutsläpp (CO2) för ovan nämnda fordon är:

CO2 bensin = 0,5 + (0,091 x totalvikt) + (58,9 x fyrhjulsdrift) + (31,8 x växellåda)

CO2 diesel = 10,5 + (0,069 x totalvikt) + (20,0 x fyrhjulsdrift) + (13,7 x växellåda)

CO2 gas = - 4,8 + (0,072 x totalvikt)

Totalvikt är fordonets totalvikt i kilo, fyrhjulsdrift ska sättas till 1 om fordonet har fyrhjulsdrift, annars 0, växellåda ska sättas till 1 om fordonet har automatlåda, annars 0.

Det framräknade värdet ska avrundas till ett helt värde. Om siffran efter decimalen är under 5 ska värdet avrundas nedåt. Om siffran är 5 eller högre ska värdet avrundas uppåt.

Femårig skattebefrielse för personbilar klass I med bättre miljöegenskaper

Personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som blir skattepliktiga för första gången från och med den 1 januari 2013 kan befrias från fordonsskatt (2 kap. 11 a § VSL). Befrielsen gäller under de fem första åren från det att bilen blir skattepliktig för första gången. Förutsättningarna för skattebefrielse är:

• att bilen har klassificerats i utsläppsklass enligt 30 eller 32 §§ avgasreningslagen
• att koldioxidutsläppet vid blandad körning (enligt uppgift i vägtrafikregistret) inte överstiger ett beräknat högsta koldioxidutsläpp i förhållande till bilens tjänstevikt.

Ytterligare krav för befrielse på elbilar och laddhybrider men inte elhybrider

För elbilar och laddhybrider ställs krav på att förbrukningen av el inte får överstiga 37 KWh per 100 kilometer för att omfattas av skattebefrielsen.

Elhybrider behöver inte uppfylla några krav på bilens elförbrukning, eftersom den elektriska energin inte tillförs från en extern källa utan produceras vid driften av bilen (prop. 2012/13:1 s. 297).

Beräkning av högsta tillåtna koldioxidutsläpp

Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet angivet i gram koldioxid per kilometer i förhållande till bilens tjänstevikt beräknas i tre steg:

1. Bilens tjänstevikt enligt uppgift i vägtrafikregistret angivet i kilogram minskas med 1372.
2. Differensen enligt punkt 1 multipliceras med 0,0457.
3. Produkten enligt punkt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol.

Exempel: bilar som drivs med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol

(bilens tjänstevikt i kilogram – 1372) x 0,0457 + 150

Exempel: bilar som drivs med övriga drivmedel

(bilens tjänstevikt i kilogram – 1372) x 0,0457 + 95

Om det finns flera uppgifter om koldioxidutsläpp i vägtrafikregistret

För bilar som har utrustats med två eller flera tekniker för drift kan flera uppgifter om koldioxidutsläpp vid blandad körning finnas i vägtrafikregistret. I så fall ska uppgift om bilens koldioxidutsläpp vid drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol användas vid jämförelsen med det högsta tillåtna koldioxidutsläppet.

Om en bil inte längre uppfyller utsläppskraven

Om en bil av någon anledning inte längre uppfyller utsläppskraven omfattas inte bilen av skattebefrielsen (prop. 2012/13:1 s. 297).

Beräkning enligt det viktbaserade skattesystemet

Nedan anges de olika typer av fordon som beskattas efter vikt.

Personbil, lätt buss och lätt lastbil

För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som inte omfattas av det koldioxidbaserade skattesystemet tas fordonsskatt ut efter vikt (1 och 3 §§ LSBF). Fordonsskattens storlek framgår av bilagan till LSBF.

Tung lastbil och tung buss

För lastbilar bestäms fordonsskatten med hänsyn till om lastbilen är vägavgiftspliktig eller inte. Vidare påverkas skattens storlek av skattevikt, drivmedel, antal hjulaxlar och vilken kopplingsanordning lastbilen har. För bussar påverkas fordonsskatten av skattevikt, drivmedel, antal hjulaxlar eller om bussen är en elhydridbuss. Fordonsskattens storlek framgår av VSL bilaga 2.

För EG-mobilkran tas fordonsskatt ut med 1 000 kr.

Traktor, motorredskap och tung terrängvagn

Traktorer, vissa motorredskap och tunga terrängvagnar delas in i skatteklass I eller skatteklass II. Faktorer som påverkar skatten är skattevikten, fordonets användning och i vissa fall fordonets konstruktion. Fordonsskattens storlek framgår av VSL bilaga 2.

Om ett motorredskap varken tillhör skatteklass I eller skatteklass II tas fordonsskatt ut med 1 000 kr

Släpvagn

För släpvagnar med skattevikt upp till och med 3 000 kg bestäms skatten efter släpvagnens skattevikt. För släpvagnar med skattevikt över 3 000 kg bestäms skatten av vilket slags dragfordon som används samt skattevikt och antal axlar. Fordonsskattens storlek framgår av VSL bilaga 2.

Motorcykel

För motorcyklar tas fordonsskatt ut med 180 kr per år.

Glesbygdsavdrag

För personbilar klass I som hör hemma i vissa glesbygdskommuner ska fordonsskatt tas ut endast till den del fordonsskatten för ett skatteår överstiger 384 kr (2 kap.11 § VSL). Avdrag görs med 384 kr när fordonsskatten påförs för ett skatteår och med 128 kr när skatten påförs för en skatteperiod.

En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige har sin adress enligt vägtrafikregistret när skattskyldigheten avgörs enligt 5 kap. 2 § VSL.

Berättigad till avdraget är den som är ägare till en bil som hör hemma i någon av de kommuner som anges i bilaga 1 till VSL.

Rättsfall: i vilken kommun en personbil anses höra hemma

B överklagade ett beslut av Skattemyndigheten i Örebro (SKM) om fordonsskatt. Hon anmälde den 29 april 1996 adressändring från Mölndal till Malå (glesbygdskommun) som skulle gälla från den 1 juni 1996. Uppbördsmånad för fordonsskatten var juni. SKM anförde att en adressändring inte kan registreras i folkbokföringsregistret innan adressen börjat gälla. Förvaltningsrätten biföll överklagandet och SKM överklagade vidare. Kammarrätten fann att avgörande för frågan om nedsättning av fordonsskatt är var den skattskyldige hade sin adress enligt vägtrafikregistret när skatteplikten inträdde. Vid ingången av juni månad 1996 hade adressen i vägtrafikregistret inte ändrats till Malå kommun. Därför fanns det inga förutsättningar för nedsättning av fordonsskatten enligt 14 § fordonsskattelagen. B hade i god tid anmält sin flyttning för ändrad folkbokföring, men någon undantags- eller jämkningsregel som tillåter nedsättning av fordonsskatten i ett fall som detta finns inte. Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och fastställde SKM:s beslut (KR 1998-06-10, mål nr 895-1997).

Skatten tas ut för ett skatteår eller en skatteperiod

I normalfallet ska fordonsskatt tas ut för ett skatteår. Om skatten överstiger 3 600 kr för ett helt år tas skatten i stället ut för en skatteperiod. För en skatteperiod är skatten en tredjedel av skatten för ett helt år (2 kap. 5 § VSL).

Skattens storlek för en del av ett skatteår eller en skatteperiod

Fordonsskatt ska betalas för den tid då fordonet är skattepliktigt. Om skatteplikt endast föreligger för en del av en kalendermånad, tas skatt ändå ut för hela månaden (2 kap. 13 § första stycket VSL). Om ett fordon ställs på en viss dag och det samma dag görs en avställning av fordonet, anses fordonet ändå ha varit skattepliktigt den dagen.

Rättsfall: fordon som varit påställt del av dag

P ställde på en lastbil den 30 maj 2003 och försökte ställa av fordonet samma dag. Skattemyndigheten i Örebro (SKM) beslutade att fordonsskatt och vägavgift skulle betalas, eftersom fordonet varit påställt en dag. P överklagade SKM:s beslut och åberopade en dom i förvaltningsrätten avseende registreringsärendet, där förvaltningsrätten funnit att fordonet skulle ha ställts av den 30 maj 2003. Förvaltningsrätten biföll P:s överklagande. SKM överklagade domen till Kammarrätten som fann att P ställt på fordonet den 30 maj 2003. Någon möjlighet att få en registrering annullerad fanns inte i fordonsskattelagen eller i lagen om vägavgift för vissa tunga fordon. P kunde därför inte undgå att betala fordonsskatt och vägavgift då aktuellt fordon varit påställt del av den 30 maj 2003 (KR 2004-03-01, mål nr 3758-03).

Undantag: dygnsskatt

Dygnsskatt tas ut för fordon vars skatt uppgår till minst 4 800 kr för ett helt skatteår (2 kap 13 § andra stycket VSL). Dygnsbeskattning innebär att skatt tas ut per dag fr.o.m. den dag skatteplikten inträdde första gången till månadens slut.

Om skatteplikten upphör av någon annan anledning än avställning för ett fordon med dygnsskatt, återbetalas eller avräknas skatten per dag fr.o.m. den dag skatteplikten upphörde till månadens slut.

Om ett fordon med dygnsskatt har varit avställt i minst 15 dagar eller om fordonet har övergått till en ny ägare under avställningstiden, tas fordonsskatt ut per dag under den månad då avställningen började eller upphörde (2 kap. 13 § andra stycket VSL).

Fordonsskatten per dag är 1/360 av skatten för ett helt år och för en kalendermånad är fordonsskatten en tolftedel av skatten för ett helt år (2 kap. 13 § tredje stycket VSL)

Skattens storlek när ett fordons beskaffenhet ändras

Om ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut fr.o.m. den kalendermånad under vilken registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett. Om ändringen medför att fordonsskatten blir lägre än tidigare, tas den lägre skatten ut fr.o.m. den kalendermånad som kommer närmast efter den under vilken registreringsbesiktning med anledning av ändringen skedde (2 kap. 14 § första stycket VSL). Detta gäller även om registreringsbesiktningen ägde rum den första dagen i en månad.

Skattens storlek när ett fordons användning ändras

Om användningen av ett fordon ändras så att beskattningen påverkas ska ägaren, innan användningen ändras, anmäla det nya användningssättet till Transportstyrelsen (10 kap. 13 § FVTR).

Ändras ett fordons användning så att fordonsskatten blir högre än tidigare, tas den högre skatten ut fr.o.m. den kalendermånad då ändringen skedde.

Om fordonsskatten blir lägre till följd av ändrat användningssätt, tas den lägre skatten ut fr.o.m. kalendermånaden efter den månad då ändringen skedde (2 kap. 14 § andra stycket VSL). Detta gäller även om anmälan om ändrat användningssätt är den första dagen i en månad.

Avrundning av skattebeloppet

Skattebelopp ska avrundas till närmast lägre krontal (8 kap. 1 § första stycket VSL). Detta gäller även för dröjsmålsavgift och ränta (1 kap. 7 § VSL).

Om det uppkommer ett skattebelopp under 50 kr, faller beloppet bort och behöver inte betalas in. Skattebelopp under 50 kr återbetalas inte till den skattskyldige (8 kap. 1 § andra stycket VSL). De skattebeslut som omfattas av denna begränsningsregel är debitering, nedsättning, avräkning och återbetalning.

Exempel: avrundning av skattebeloppet

Skatt debiterad och betald	200 kr
Skatteplikt upphör (tillgodo)	152 kr
Avräknas mot andra skulder	104 kr
Summa	+48 kr

Efter att 104 kr avräknats från det överskjutande beloppet återstår 48 kr att återfå. Återbetalning ska inte ske eftersom 48 kr är mindre än 50 kr.