OBS: Nedan visas versionen från 18 jan 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 18 jan 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om när Skatteverket helt eller delvis ska befria från kostnadsränta.

Vad är räntebefrielse?

Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket besluta om befrielse från kostnadsränta (65 kap. 15 § SFL). Räntebefrielse behöver man inte ansöka om, även om det inte finns något hinder mot det, utan Skatteverket har en skyldighet att ex officio besluta om räntebefrielse om det finns skäl till det. Rent praktiskt så innebär räntebefrielsen att den skattskyldige får sin kostnadsränta helt eller delvis nedsatt.

Det är bara kostnadsränta som Skatteverket kan befria från. Negativ korrigerad intäktsränta omfattas inte av lagregeln.

För att det ska vara möjligt med räntebefrielse krävs att det finns synnerliga skäl, vilket är ett högt ställt krav.

När ska Skatteverket helt befria från kostnadsränta?

Hel befrielse kan bli aktuellt dels beroende på sådana omständigheter som har att göra med skattskyldiges person, dels på grund av misstag av Skatteverket som gett upphov till kostnadsränta och annat förhållande som den betalningsskyldige inte kunnat råda över.

Sjukdom eller olyckshändelse

Om den skattskyldige blir sjuk eller råkar ut för en olyckshändelse nära inpå en skatt eller avgift ska betalas, kan detta utgöra grund för en hel befrielse. Nära inpå innebär i normalfallet inte tidigare än 14 dagar innan. För att sjukdomen eller olyckshändelsen ska utgöra synnerliga skäl krävs att den är så pass allvarlig att den skattskyldige inte kunnat betala skatten eller avgiften i tid.

Eftersom en juridisk person, såsom ett aktiebolag, ska kunna ordna sina skatteinbetalningar trots sjukdom, kan hel räntebefrielse i normalfallet inte komma ifråga på denna grund för andra än fysiska personer.

När Skatteverket är vållande till kostnadsräntan

Det förekommer att Skatteverket vid sin handläggning begår misstag som ger upphov till kostnadsränta. Tänkbara situationer kan vara:

  • Det har varit en oskäligt lång handläggningstid i ett omprövningsärende eller anståndsärende.
  • Den skattskyldige har inte fått Skatteverkets beslut på grund av att Skatteverket har felregistrerat eller inte har registererat rätt adress i skattedatabasen.
  • Skatteverket har inte skickat skattedeklarationen eller inbetalningshandlingarna till rätt adress.
  • Skatteverket har inte registrerat de korrekta uppgifter som den skattskyldige redovisat i självdeklaration.

För att Skatteverket ska kunna befria den skattskyldige helt från kostnadsräntan krävs att den skattskyldige inte har varit medvållande till det som gett upphov till kostnadsräntan. Den skattskyldige får inte heller ha varit medveten om att det har blivit fel.

I ett avgörande från HFD hade Skatteverket av misstag inte registrerat den utgående mervärdesskatt som den skattskyldige på ett korrekt sätt redovisat i sin inkomstdeklaration. HFD konstaterade att den skattskyldige deklarerat på ett korrekt sätt och det inte kunde ha framstått som uppenbart för honom att beskattningen blivit fel, han var alltså i god tro (RÅ 2008 ref. 47).

Även om den skattskyldige har varit i ond tro kan det finnas skäl för delvis befrielse.

Betalningsförmedlaren har gett upphov till kostnadsräntan

Det kan också hända att omständigheter hos en betalningsförmedlare kan leda till att en inbetalning försenas. Normalt får betalnings­förmedlaren kompensera den skattskyldige för förseningen. Undantagsvis kan det också vara skäl för hel befrielse från kostnadsränta (prop. 1996/97:100 s. 346).

När ska Skatteverket delvis befria från kostnadsränta?

Delvis befrielse innebär att kostnadsräntan sätts ner till ett belopp som motsvarar den låga kostnadsräntan eller att kostnadsräntan sätts ner helt under en del av den tid den påförts. Eftersom låg kostnadsränta normalt beräknas på omprövnings­beslut så har en delvis befrielse från kostnadsränta ingen faktisk betydelse i de fallen. Det är bara när hög kostnadsränta beräknats på ett beslut t.ex. vid skönsbeskattning eller vid beskattning av non filers, som delvis befrielse får betydelse vid ett omprövningsbeslut.

Kostnadsränta som beror på både Skatteverket och den skattskyldige

I de fall som både Skatteverket och den skattskyldige har varit medvållande till kostnadsräntan, kan det finnas skäl för delvis befrielse. Ett exempel på en sådan situation är att den skattskyldige av misstag fyllt i sin inkomstdeklaration på fel sätt och Skatteverket, som borde ha upptäckt felet, inte insett detta. Då har både Skatteverket och den skattskyldige gett upphov till den kostnadsränta som uppstår när Skatteverket sedan upptäcker felet. Hel befrielse kan då inte medges eftersom den skattskyldige bidragit till kostnadsräntan, utan endast delvis befrielse är möjlig (RÅ 2008 not. 124). Delvis befrielse kan också bli aktuell om Skatteverket ensamt varit vållande till kostnadsräntan men den skattskyldige varit medveten om felet.

Kostnadsränta vid betalning i rätt tid, men till fel land

Ibland kan det vara svårt för den skattskyldige att veta i vilket land en transaktion är skattepliktig och han eller hon kan av misstag betala in skatten till fel land. När den skattskyldige eller Skatteverket upptäcker felet kommer hög kostnadsränta att påföras från och med den ursprungliga förfallodagen.

För utländska näringsidkare är det inte alltid vara självklart när mervärdesskatt ska redovisas i Sverige. Om den utländska näringsidkaren missbedömer redovisningsskyligheten och den höga kostnadsräntan framstår som oskäligt hög i förhållande till misstaget bör kostnadsräntan kunna efterges helt eller delvis. Detta kan också komma ifråga för svenska näringsidkare men i mindre utsträckning, eftersom högre krav kan ställas på svenska näringsidkare att känna till regelverket (prop. 2010/11:165 s. 1064).

Skatteverket anser att om skatten eller avgiften har betalats i rätt tid men till fel land ska den skattskyldige delvis befrias från kostnadsräntan om misstaget beror på en svår skatterättslig bedömning som den skattskyldige saknade erfarenhet av och den skattskyldige självmant har rättat det uppkomna felet.

Se även HFD 2012 ref. 7.

Speciella situationer där det inte är möjligt med räntebefrielse

I vissa situationer korrigerar Skatteverket räntan på skattekontot utan att det har sin grund i en räntebefrielse.

Misstagsinbetalningar

När Skattverket korrigerar misstagsinbetalningar till skattekontot på grund av den civilrättsliga principen om condicitio indebiti, korrigeras även den kostnadsränta som uppstått på grund av misstagsinbetalningen. Detta beror på den tekniska rutin som Skatteverket använder för att lägga inbetalningen rätt och är inte en tillämpning av regeln om räntebefrielse. En misstagsinbetalning är alltså inte ett synnerligt skäl som medför rätt till räntebefrielse.

Omföring mellan olika skattskyldigas skattekonton

Ibland vill skattskyldiga att Skatteverket ska omföra ett överskott till någon annans skattekonto, utan att det har något att göra med någon form av misstagsinbetalning. Vid en sådan omföring ska eventuell kostnadsränta inte påverkas.

Avräkning mellan en skattskyldigs skattekonton

Det förekommer att en och samma skattskyldig har flera skattekonton (t.ex. GD-nummer och personnummer). Mellan dessa skattekonton kan avräkning ske. Vid avräkning ska räntesaldot på de inblandade skattekontona återställas som om det hade varit ett enda skattekonto. Detta medför att räntan korrigeras automatiskt. Det blir därför inte aktuellt med någon räntebefrielse vid denna situation.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 7 [1]
  • RÅ 2008 not. 124 [1]
  • RÅ 2008 ref. 47 [1]

Lagar & förordningar

  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Befrielse från kostnadsränta då skatten betalats i fel land men i rätt tid [1]