Muntlig handläggning

En part har rätt att lämna muntliga uppgifter

Förvaltningsförfarandet är normalt skriftligt. En part har emellertid rätt att lämna uppgifter muntligt i ett ärende som innebär myndighetsutövning mot en enskild (14 § första stycket FL). För den enskilde kan det vara enklare att förklara sin sak i telefon eller vid besök än att göra detta skriftligt. Uppgifter som en part har lämnat muntligt ska enligt 15 § FL antecknas av myndigheten. Rätten att lämna uppgifter muntligt är inte ovillkorlig, det framgår av 14 § FL.

Arbetets behöriga gång styr möjligheten till muntlighet

Rättigheten att lämna uppgifter muntligt gäller om det ”kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång”.

En myndighet bör med stöd av begränsningen ”arbetets behöriga gång” kunna hänvisa en part till att lämna uppgifterna skriftligt, om de är så omfattande eller komplicerade att de inte kan lämnas muntligt utan allvarliga störningar i arbetet. Det kan exempelvis vara fråga om omfattande siffermaterial eller invecklade beräkningar eller liknande (Hellners-Malmqvist, 2010, s. 173).

Handläggningen ska vara muntlig om det underlättar för den enskilde

I andra fall än de som beskrivs i 14 § första stycket FL bestämmer myndigheten om handläggningen ska vara muntlig (14 § andra stycket FL). Bestämmelsen innebär att myndigheten ska se till att handläggningen vid behov blir muntlig även om den enskilde inte har begärt det. Myndigheten ska särskilt beakta att muntlig hand-läggning kan underlätta för den enskilde att ha med den att göra. Denna regel, som inte bara gäller myndighetsutövning mot enskilda utan även i andra fall, ska ses i samband med de allmänna kraven i 7 § FL på snabb och enkel handläggning

Även informella kontakter är muntlig handläggning

Med muntlig handläggning menas inte bara formella muntliga förhandlingar utan även informella telefonkontakter och sammanträffanden. I förarbetena, påpekades att det många gånger kan vara lämpligt att skaffa in kompletterande uppgifter per telefon i stället för att skriva (prop. 1985/86:80, s. 65).

Bestämmelsen syftar till att göra det enkelt för enskilda att ha med myndigheter att göra. Även kontakter mellan myndigheter bör emellertid ske på enklaste sätt. Regeln gäller därför också mellan myndigheter.