Högsta belopp att avräkna

Det lägsta beloppet av avräkningsbar utländsk skatt och spärrbelopp

Avräkning medges med det lägsta beloppet av

• summan av de avräkningsbara utländska skatterna (2 kap. 8 § AvrL)
• spärrbeloppet (2 kap. 9 § AvrL).

Overall-principen

När man beräknar såväl summan av de avräkningsbara utländska skatterna som spärrbeloppet tillämpar man den s.k. overall-principen (2 kap. 8–9 §§ AvrL).

Summa avräkningsbara utländska skatter

Avräkningsbar utländsk skatt är summan av (2 kap. 8 § AvrL):

• skatt som får avräknas med stöd av avräkningslagen enligt de principer som anges i 2 kap. 1 § AvrL
• skatt och annat belopp som får avräknas med stöd av skatteavtal
• s.k. carry forward-belopp.

Spärrbeloppet

Spärrbeloppet är en beräkning av hur stor del av den svenska skatten som är hänförlig till de utländska inkomsterna.

Spärrbeloppet uttrycks ofta som ett bråktal, där täljaren utgörs av den utländska inkomsten och nämnaren av den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten:

Om den skattskyldige har begärt och medgetts avdrag för utländsk avräkningsbar skatt vid det aktuella årets beskattning ska spärrbeloppet beräknas som om detta avdrag inte har gjorts (2 kap. 9 § andra stycket AvrL).

Skatteeffekten av avdrag ska beaktas

Om den skattskyldige har begärt och medgetts avdrag för den utländska skatt som ska avräknas påverkar det inte bara hur spärrbeloppet beräknas. Dessutom ska den skatteminskning som avdraget har medfört minska det belopp som ska avräknas. Det innebär att spärrbeloppet, eller den avräkningsbara utländska skatten om den är lägre, ska minskas med den sänkning av den statliga och kommunala skatten som avdraget har medfört (2 kap. 15 § AvrL).

Det är skatteeffekten av avdraget för den utländska skatt för vilken avräkning faktiskt ska ske som ska beaktas.

Avdraget kan ha gjorts vid det aktuella beskattningsåret eller ett annat beskattningsår.

Avdrag kan göras för hela eller för en del av den utländska skatten. Detta innebär att avräkning begärs för hela den utländska skatten men att avdrag kan ha gjorts bara för en del av den. Exempelvis kan avräkning ha begärts med hela den utländska skatten på 10 000 kr men avdrag har bara gjorts med 5 000 kr av denna utländska skatt. Om 10 000 kr ryms inom spärrbeloppet medges avräkning med 10 000 kr minskat med skatteeffekten av avdraget på 5 000 kr. Nedan följer två exempel.

Exempel: avdrag för hela den utländska skatten

Ett svenskt AB har, förutom inkomster från Sverige, inkomster från två utländska stater A och B. Statlig inkomstskatt tas ut med 22 procent i Sverige. Bolaget har betalat utländsk skatt både i stat A och B, och gjort avdrag för hela den utländska skatten.

Beskattning och skatteberäkning i Sverige:

Spärrbeloppet är 33 000 kr och har beräknats som om bolaget inte hade gjort avdrag för utländsk skatt ((utländsk inkomst 150 000 / sammanlagd inkomst 350 000) x svensk skatt 77 000). Den avräkningsbara utländska skatten är 60 000 kr (48 000 + 12 000). Avräkning kan medges med högst 33 000 kr, eftersom spärrbeloppet är lägre än den avräkningsbara skatten. Detta belopp ska minskas med den skatteminskning som motsvarande avdrag har medfört. Skatteminskningen av ett avdrag på 33 000 kr är 7 260 kr ((33 000 / 60 000) x skatteminskningen av hela avdraget 13 200). Avräkning medges med 25 740 kr (33 000 – 7 260).

Den del av den avräkningsbara utländska skatten som inte kan avräknas detta år blir ett s.k. carry forward-belopp.

Exempel: avdrag för del av den utländska skatten

Ett svenskt AB har, förutom inkomster från Sverige, inkomster från två utländska stater A och B. Statlig inkomstskatt tas ut med 22 procent i Sverige. Bolaget har betalat utländsk skatt i både stat A och B, och gjort avdrag för en del av den utländska skatten.

Total och avdragen utländsk skatt:

Beskattning och skatteberäkning i Sverige:

Spärrbeloppet är 33 000 kr och har beräknats som om bolaget inte hade gjort avdrag för utländsk skatt ((utländsk inkomst 150 000 / sammanlagd inkomst 350 000) x svensk skatt 77 000). Den avräkningsbara utländska skatten är 60 000 kr (48 000 + 12 000). Avräkning kan medges med högst 33 000 kr, eftersom spärrbeloppet är lägre än den avräkningsbara skatten. Först ska den utländska skatt avräknas som inte dragits av, d.v.s. 24 000 kr. Därefter återstår 9 000 kr (33 000 - 24 000) att avräkna. Eftersom bolaget har gjort avdrag för denna del av den utländska skatten ska den skatteminskning beaktas som avdraget medfört. Ett avdrag på 9 000 kr har medfört en skatteminskning med 1 980 kr ((9 000 / 36 000) x skatteminskningen av hela avdraget 7 920). Avräkning medges med 31 020 kr (33 000 - 1 980).

Den del av den avräkningsbara utländska skatten som inte kan avräknas detta år blir ett s.k. carry forward-belopp.

Skatteeffekten av avdrag vid underskott

Skatteverket anser att avdrag för utländsk skatt ”ligger sist” i det underskott som en verksamhet med underskott redovisar och att skatteeffekten av avdraget ska beräknas när den delen av underskottet utnyttjas.

Om hela eller delar av underskottet faller bort eller spärras enligt reglerna i 40 kap. IL på grund av ägarförändringar och ackord anser Skatteverket att avdrag för utländsk skatt och skatteeffekten av avdraget ska beaktas på följande sätt vid avräkningen:

• Om underskottet inte kan utnyttjas till någon del finns ingen skatteeffekt att beakta för avdragen skatt.
• Om delar av underskottsavdraget faller bort ska avdraget för utländsk skatt i första hand anses ligga i den del av underskottet som inte faller bort och beaktas när underskottet faktiskt kan utnyttjas.
• Om koncernbidragsspärren i 40 kap. IL medför att underskottet spärras till ett senare år ska avdraget för utländsk skatt anses ha utnyttjats i första hand om delar av det spärrade underskottet kan dras av mot ett överskott av verksamheten.

För mer information om bestämmelserna i 40 kap. IL, se Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399), del 2 avsnitt 87.

Avräkning när avdrag görs ett senare år

Skatteverket anser att om avdrag görs för utländsk skatt som redan avräknats ett tidigare år får den skattskyldige välja om avräkningen det tidigare året ska justeras genom omprövning eller om avdrag inte ska göras. Om den skattskyldige inte anger vilket alternativ denne väljer kommer Skatteverket att vägra avdraget.