Om man har sålt en bostad med vinst och inte har skaffat någon ersättningsbostad, kan man ändå under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av vinsten. Detsamma gäller om man har tänkt att renovera bostaden, om den är en fastighet.
För att kunna få ett slutligt uppskovsbelopp för det år då ursprungsbostaden avyttrades, krävs att
•man förvärvat en ersättningsbostad före utgången av det år då man avyttrade ursprungsbostaden och
•att man bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj året därpå.
Om säljaren inte förvärvat någon ersättningsbostad i tid eller om bosättningskravet inte är uppfyllt, kan säljaren yrka avdrag för ett s.k. preliminärt uppskovsbelopp.
Säljaren kan också få avdrag för ett preliminärt uppskovsbelopp om ersättningsbostaden är en fastighet och förvärvaren har haft eller planerar att lägga ned utgifter för ny-, till- eller ombyggnader under tiden mellan den 2 maj året efter avyttringsåret och den 2 maj andra året efter avyttringsåret.
Det preliminära uppskovsbeloppet uppgår till ett belopp som motsvarar kapitalvinsten efter justeringar för eventuella tidigare medgivna uppskov (47 kap. 8 § IL), dock lägst 50 000 och högst 1 450 000 kr per bostad.
Om du vill veta mer om vilka begränsningar av uppskovsbeloppet som finns, kan du läsa om det på sidan Beräkning av slutligt uppskov.
Den eventuellt överskjutande delen av kapitalvinsten tas upp till beskattning.
Under 2013 sålde Ulf sin villa för 2 miljoner kr. Han köpte villan 2002 för 1,4 miljoner kr. Kapitalvinsten blev 600 000 kr.
Ulf yrkade avdrag för ett preliminärt uppskovsbelopp, eftersom han inte hade förvärvat någon ersättningsbostad under året. Vid 2014 års taxering medgav Skatteverket Ulf avdrag för ett preliminärt uppskovsbelopp med 600 000 kr.
Även om ersättningsbostaden är billigare än den avyttrade bostaden är det inte möjligt att begränsa det preliminära uppskovet.