OBS: Detta är utgåva 2014.2. Sidan är avslutad 2021.
Som ett led i finansieringen av den slopade fastighetsskatten ska en schablonintäkt tas upp till beskattning under inkomst av kapital.
Ändringen, som finns intagen i 47 kap. 11b § IL, tillämpades första gången vid 2009 års taxering.
Schablonintäkten är 1,67 procent av de uppskovsbelopp (preliminära eller slutliga) som finns vid beskattningsårets ingång.
Intäkten ska beräknas på samtliga uppskovsbelopps storlek den 1 januari beskattningsåret, d.v.s. även uppskovsbelopp fastställda vid tidigare års taxeringar.
Schablonintäkten är inte avdragsgill i något inkomstslag. Eftersom schablonintäkten ska tas upp i inkomstslaget kapital (41 kap. 3 § IL) finns det dock inget hinder mot att intäkten kvittas mot utgiftsräntor m.m. i inkomstslaget kapital.
Den statliga inkomstskatten som tas ut på schablonintäkten är inte heller avdragsgill (9 kap. 4 § IL).
Schablonintäkten beräknas på uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång, d.v.s. uppskovsbeloppet den 1 januari under beskattningsåret. Det innebär att vid ingången av det beskattningsår som den skattskyldige yrkar uppskov för, d.v.s. samma år som han eller hon avyttrade ursprungsbostaden, finns inget uppskovsbelopp. Därför påförs heller inget schablonbelopp för detta år. Man beräknar i stället schablonintäkten på det uppskovsbelopp som gäller den 1 januari året efter det år som ursprungsbostaden avyttrades, och därefter per den 1 januari för varje år som uppskovsbeloppet finns kvar.
Eftersom schablonintäkten beräknas på uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång påverkar en frivillig återföring inte schablonintäkten för det beskattningsår som man gör återföringen. Däremot reducerar återföringen det utgående uppskovsbeloppet och påverkar uppskovsbeloppets storlek vid ingången av det nästföljande beskattningsåret.
Även ett preliminärt uppskov utgör ett uppskovsbelopp som man ska beräkna en schablonintäkt för. Schablonintäkten beräknas per den 1 januari året efter det år den skattskyldige avyttrade ursprungsbostaden, på samma sätt som för ett slutligt uppskov.
Om ersättningen för ursprungsbostaden överstiger ersättningen för ersättningsbostaden, måste en del av det preliminära uppskovsbeloppet återföras enligt bestämmelserna i 47 kap. 9 § andra punkten IL.
Om den som har ett preliminärt uppskov väljer ett lägre slutligt uppskovsbelopp påverkar detta det utgående uppskovsbeloppet och får betydelse vid ingången av det följande beskattningsåret, på samma sätt som för en frivillig återföring.
Elisabet sålde sin bostadsrätt i december 2012 med en vinst på 1 miljon kr och medgavs preliminärt uppskov med 1 miljon kr vid 2013 års taxering. År 2013 köpte hon en ersättningsbostad som var billigare och vid 2014 års taxering medgavs hon ett slutligt uppskov med 800 000 kr. Kvarvarande del av vinsten, 200 000 kr, tas upp till beskattning. Elisabeth tar upp en schablonintäkt med 1,67 procent på 1 miljon kr vid 2014 års taxering och med 1,67 procent på 800 000 kr vid 2015 års taxering.
Om Elisabet i stället hade valt ett slutligt uppskov på 500 000 kr så hade underlaget för schablonintäkten vid 2014 års taxering fortfarande varit 1 000 000 kr, men underlaget vid 2015 års taxering hade varit 500 000 kr.
T.o.m. 2010 års taxering påförde man ett särskilt tillägg på tio procent av det återförda beloppet för den del av det preliminära uppskovsbeloppet som måste återföras enligt bestämmelserna i 47 kap. 9 § andra punkten IL, det vill säga när ersättningsbostaden är billigare än ursprungsbostaden.
För att beloppet inte skulle beskattas två gånger beräknades ingen schablonintäkt på en sådan tvingande återföring av ett uppskovsbelopp. Fr.o.m. 2011 års taxering omfattas denna typ av återföring dock av schablonintäkten.
Från och med 2010 ska man beräkna schablonintäkter på alla uppskovsbelopp, oavsett om det på ersättningsfastigheten fanns eller finns ett småhus eller ej (47 kap. 11 b § IL).