På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Ersättningar vid självförvaltning kan i vissa fall vara skattefria.

Förutsättningar för skattefrihet

Ersättningar i form av avdrag på hyran som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria (8 kap. 31 § IL).

Även följande förutsättningar ska vara uppfyllda för att ersättningen ska vara skattefri:

  • villkoren ska ha bestämts i en överenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster
  • avdraget får inte överstiga den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter
  • samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen ska få avdrag med samma belopp.

Vad menas med enklare förvaltningsuppgifter?

Med enklare förvaltningsuppgifter menas sådant arbete som normalt kan utföras av alla hyresgäster och som inte kräver specialkompetens, till exempel

  • trappstädning
  • trädgårdsskötsel
  • enklare reparationer
  • byte av glödlampor och annat förbrukningsmaterial
  • tillsyn av källarutrymmen, vindar, garage och tvättstugor etc. (prop. 1996/97:119 s. 27 f.).

Som enklare förvaltningsuppgifter räknas t.ex. inte större reparationer och underhåll, rörarbeten, elarbeten, fasadmålning, omläggning av tak, arbete med föreningens redovisning eller styrelsearbete.

Om en hyresgäst vid sidan av de åtgärder som omfattas av självförvaltningen åtar sig att mot ersättning utföra även andra arbeten för hyresvärdens räkning, är denna ersättning skattepliktig enligt vanliga regler.

Vad menas med bostadens andel?

Med bostadens andel menas fördelning enligt huvudtalet, d.v.s. att varje lägenhet motsvarar en andel oavsett lägenhetsyta. Vid beräkning av det skattefria utrymmet ska utgiften fördelas på samtliga lägenheter i fastigheten, oavsett om innehavarna deltar i självförvaltningen eller inte. Beräkningen ska göras med utgångspunkt i den totala utgiften för förvaltningsutgifterna.

Exempel

Följande exempel illustrerar hur beräkningen av skattepliktig respektive skattefri del kan ske (ur prop. 1996/97:119):

I ett hus med tio lägenheter deltar fem i självförvaltning i form av trappstädning och trädgårdsskötsel. Den totala kostnaden för trappstädningen är 3 000 kr per månad. De fem medlemmarna tar över halva trappstädningen, vilket innebär att den inbesparade kostnaden blir 1 500 kr. Den totala kostnaden för trädgårdsskötseln är 2 000 kr per månad. Detta arbete omhändertas i sin helhet av de fem medlemmarna.

Den inbesparade kostnaden är alltså 3 500 kr (1 500 + 2 000) per månad, vilket innebär 700 kr fördelat per lägenhet och månad.

Det skattefria taket utgör däremot den totala kostnaden dividerat med det totala antalet lägenheter, d.v.s. 500 kr (5 000/10).

Om hela besparingen på 700 kr vardera dras från hyran för de fem lägenheterna som deltar, blir därför bara 500 kr skattefritt och överskjutande 200 kr kommer att beskattas som inkomst av tjänst.

Skattefriheten gäller även bostadsrättsinnehavare m.fl.

Skattefriheten gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar, t.ex. kollektiva hyresrätter.

Skattefriheten gäller inte samfällighetsföreningar

Samfällighetsföreningar omfattas inte av reglerna om skattefrihet (1996/97:SkU24).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Övrigt

  • 1996/97:sku24 [1]
  • hyresförhandlingslagen (1978:304) [1]
  • proposition 1996/97:119 [1] [2]
Till toppen