På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Beräkning av inkomst för utländska företags näringsverksamhet från fast driftställe i Sverige sker i första hand enligt IL, men hänsyn ska tas till att huvudkontoret ligger i annat land.

Inkomstskattelagens regler om näringsverksamhet

Det finns inga särskilda bestämmelser i IL för hur inkomstberäkningen i ett fast driftställe ska gå till. Om inget annat anges i lagtexten används samma regler för beskattning av näringsverksamhet, oavsett om fråga om en begränsat eller obegränsat skattskyldig persons näringsverksamhet i Sverige. För utländska juridiska personer används bestämmelserna för juridiska personer. I vissa fall har det betydelse om fråga är om ett utländskt bolag eller inte.

I första hand ska svenska allmänna regler i IL tillämpas (RÅ 1971 ref. 50). Beräkningen får dock inte stå i strid med bestämmelserna i det tillämpliga skatteavtalet.

Inkomster hänförliga till det fasta driftstället

Det är enbart inkomster från den verksamhet som bedrivs idet fasta driftstället som kan beskattas i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen har prövat uttrycket ”hänför sig till” utifrån en tillämpning av motsvarande lydelse i skatteavtalet med USA. En försäkringsersättning som utbetalades två år efter att det fasta driftstället upphör ansågs hänförlig till det fasta driftstället (RÅ 1993 ref. 29). Skatteverket anser att sjukpenning som betalas ut till en begränsat skattskyldig enskild näringsidkare utan fast driftställe i Sverige inte kan beskattas här (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av sjukpenning pga. näringsverksamhet som betalas ut till begränsat skattskyldig person).

Flera näringsverksamheter

All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet, 14 kap. 10 § IL. Detta gäller även ett utländskt företag som är en utländsk juridisk person och som har flera fasta driftställen i Sverige.

Svensk rättspraxis om vad som är rörelseinkomst

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att vid tolkningen av nordiska avtalet artikel 5 och 7 ska regleringen i 2 kap 29 § IL om fast driftställe användas. Ett norskt bolags kapitalförvaltning är därför affärsverksamhet enligt artikel 5 och rörelse enligt artikel 7 (RÅ 2009 ref. 91).

Inkomsten beräknas med utgångspunkt i resultatberäkningen

Att inkomsten för ett fast driftställe ska beräknas med utgångspunkt i det fasta driftställets resultaträkning, och inte efter någon schablonmässig fördelning av företagets totala inkomst framgår av rättspraxis (RÅ 1971 ref. 50). Även vid mellanhavanden med huvudkontoret ska inkomsten beräknas som om det fasta driftstället utgjort ett fristående företag, jämför OECD:s modellavtal artikel 7. Denna inkomst är i allmänhet densamma som kan antas ha bestämts med tillämpning av reglerna om god redovisningssed.

Kostnader i huvudkontoret

Vid inkomstberäkningen för det fasta driftstället får avdrag normalt göras även för kostnader som har uppkommit i huvudkontoret men som är hänförliga till det fasta driftstället. Det kan visa sig nödvändigt att fördela allmänna förvaltningsutgifter i huvudkontoret efter en schablonmässig grund, jämför OECD:s artikel 7.

Dotterbolagsandelar i fast driftställe

Skatteverket har i ett ställningstagande uttalat vad som krävs för att dotterbolagsandelar ska kunna allokeras till ett fast driftställe och för att avdrag ska ges det fabersta driftstället för räntor som belöper på en skuld som uppkommit när man förvärvat andelarna.

Överföra tillgångar

Eftersom det utländska företaget och dess fasta driftställe är samma juridiska person kan en civilrättslig äganderättsövergång av t.ex. inventarier inte ske. Bestämmelser om hur man ska beräkna anskaffningsvärde och anskaffningsutgift när ett utländskt företag överför tillgångar från en verksamhet i utlandet till ett fast driftställe i Sverige, eller byter metod från exempt- till creditmetoden i ett skatteavtal, finns i reglerna om beskattningsinträde (20 a kap. IL).

Avveckla ett fast driftställe

En avveckling av ett fast driftställe kan föranleda att skillnaden mellan marknadspriset och det bokförda värdet uttagsbeskattas (22 kap. 5 och 7 §§ IL). Uttagsbeskattning ska ske och avdrag för avsättningar till periodiseringsfond ska återföras när ett utländskt företag lägger ned ett fast driftställe i Sverige och flyttar tillgångarna till annat land, se Skatteverkets ställningstagande Uttagsbeskattning och återföring av periodiserings-, ersättnings-, respektive expansionsfond när inkomst av näringsverksamhet inte längre ska beskattas i Sverige. Om flytten emellertid går till ett EES-land kan en uttagsbeskattning vid tidpunkten för utflyttning strida mot den fria etableringsrätten, EUF-fördraget artikel 49 och RÅ 2008 ref. 30, det s.k. Maltamålet.

Bokföringen är inte bindande

Skatteverket är inte bunden av bokföringen utan får pröva om en viss intäkt bör hänföras till det fasta driftstället eller huvudkontoret (prop. 1955:87 s. 64).

Fel i prissättningen mellan det fasta driftstället och huvudkontoret ska korrigeras

Fel i prissättningen mellan närstående företag ska korrigeras med stöd av de allmänna grunderna för hur man beräknar den beskattningsbara inkomsten (prop. 1955:87 s. 64). Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL ska inte tillämpas på transaktioner mellan utländska företag och deras svenska fasta driftställen, eftersom dessa är delar av samma juridiska person och därför inte kan ingå avtal med sig själv.

Avgränsa inkomsten som genereras vid det fasta driftstället genom vinstallokering

Eftersom det bara är inkomst som går att hänföra till det fasta driftstället som kan beskattas, uppkommer ofta problem med att avgränsa vilken verksamhet som bedrivs där och vilka inkomster som genereras av just den verksamheten. I rapporten Report on the attribution of profits to permanent establishments har OECD gett sin syn på hur man ska beräkna den inkomst som är hänförlig till ett fast driftställe, jämför OECD artikel 7. Skatteverket anser att mycket av det som sägs i rapporten inte motsägs av inkomstskattelagens lydelse eller av rättspraxis, och att den ger uttryck för allmänna principer som kan användas även vid resultatberäkningen enligt IL, se KR 2012-09-20, mål nr 4858–4861 10. Se även Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399), del 3 Avsnitt 53.8.2 om jämförbarhetsanalysen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2012-09-20, mål nr 4858–4861-10 [1]
  • RÅ 1993 ref. 29 [1]
  • RÅ 2008 ref. 30 [1]
  • RÅ 2009 ref. 91 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Allokering av dotterbolagsandelar till fast driftställe [1]
  • Beskattning av sjukpenning pga. näringsverksamhet som betalas ut till begränsat skattskyldig person [1]
  • Uttagsbeskattning och återföring av periodiserings-, ersättnings-, respektive expansionsfond när inkomst av näringsverksamhet inte längre ska beskattas i Sverige [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399 del 3) [1]
  • OECD:s modellavtal [1] [2] [3]
  • euf-fördraget artikel 49 [1]
  • proposition 1955:87 [1] [2]
  • rå 1971 ref. 50 [1] [2]
Till toppen