OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vem beskattas i inkomstslaget kapital?

Endast fysiska personer och dödsbon beskattas för inkomst av

kapital (1 kap. 3 § IL).

Intäkter som ska tas upp i inkomstslaget kapital

Till intäkt av kapital räknas inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster och kapitalförluster, i den mån de inte ska tas upp i näringsverksamhet (41 kap. 1 § IL och 42 kap. 1 § IL).

De vanligaste inkomsterna är

  • ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar
  • utdelning på aktier och andelar
  • kapitalvinst vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar
  • vinst på grund av optioner, terminer och dylikt
  • behållen handpenning vid hävning av köpeavtal
  • inkomst för utlånare vid blankningsaffärer
  • valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta
  • ersättning vid uthyrning av privatbostad och hyreslägenheter
  • lotterivinst som inte är skattefri
  • statligt räntebidrag för bostadsändamål
  • kapitalvinst som skattas av då egendom byter karaktär och övergår från att vid avyttring beskattas i kapital till att beskattas i näringsverksamhet.

Dessutom hänförs ett antal speciella intäkter till inkomstslaget kapital (41 kap. 3 § IL), som exempelvis

  • återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond i vissa fall
  • fördelningsbelopp vid räntefördelning
  • återfört uppskovsbelopp
  • schablonintäkt på uppskovsbelopp
  • schablonintäkt på andelar i värdepappersfonder och specialfonder
  • schablonintäkt på investeringssparkonto.

Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto

Undantag är ränta på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto. På dessa konton tas en skatt om 15 procent ut på den ränta som tillgodoräknats kontot. Detta är en direkt källskatt som kreditinstituten ska betala.

Avdrag i inkomstslaget kapital

Från intäkt av kapital får avdrag göras för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster, samt för ränta och kapitalförlust (42 kap. 1 § andra stycket IL).

Som exempel kan nämnas

  • kapitalförluster
  • valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta
  • ränteutgifter
  • utgift för förtida inlösen av lån
  • ränteförmån som beskattats i tjänst
  • tomträttsavgäld
  • förvaltningsutgifter till den del de överstiger 1 000 kr
  • avgift för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto efter dispens vid försäljning av fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag
  • slutligt underskott vid nedläggning av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet
  • återbetalning av statligt räntebidrag för bostadsändamål (utgiftsränta).

Avdrag för uppskovsbelopp vid byte av bostad får göras i vissa fall.

Ej avdragsgilla utgifter

Som exempel på sådant som inte är avdragsgill i kapital kan följande nämnas:

  • utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotterier (42 kap. 25 § IL)
  • den skattskyldiges levnadskostnader (9 kap. 2 § IL)
  • amortering på skuld eller för ränta enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen
  • kostnadsränta enligt skattebetalningslagen, trots att den har karaktär av ränta (9 kap. 7–8 §§ IL).

Kapitalvinster

Vinster och förluster vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar samt vinster på optioner och terminer samt andra därmed jämförliga förpliktelser hänförs till kapital (41 kap. 1 och 2 §§ IL). Likaså hänförs valutakursvinster och valutakursförluster till kapital. I inkomstslaget kapital beskattas således kapitalvinster som inte ingår i näringsverksamhet och inte heller beskattas i tjänst.

I 44 kap. 40 § IL finns ett undantag. Det avser försäljning av kapitalförsäkring som inte kapitalvinstbeskattas. Detta undantag trädde i kraft 1 januari 2008. För beskattning av tidigare år se Handledning för beskattning av inkomst vid 2008 års taxering, avsnitt 36.

Ett annat undantag är kapitalvinster och kapitalförluster på tillgångar på pensionssparkonto. Dessa är inte avdragsgilla enligt bestämmelserna i 42 kap. 4 § IL.

Gränsdragningen mellan inkomstslagen kapital och näringsverksamhet

Den grundläggande regeln om vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet finns i 13 kap. 1 § IL. Se Handledning för beskattning av inkomst vid 2014 års taxering, del 1 (SKV399), avsnitt 42.2.

Är kapital nedlagt i näringsverksamhet ska inkomsten av kapitalet hänföras till näringsverksamhet och beskattning ske i det inkomstslaget.

Utgiftsräntor på lån som är nedlagda i inkomstslaget näringsverksamhet hänförs dit för enskild näringsidkare och handelsbolag.

Till intäkt av kapital räknas sådana vinster som inte ska hänföras till tjänst eller näringsverksamhet (10 kap. 1–4 §§ IL, 13 kap. IL samt 41 kap. 1 § andra stycket IL).

För fysiska personer och dödsbon hänförs försäljning av omsättningstillgångar och inventarier i näringsverksamhet till inkomstslaget näringsverksamhet. Dit hör också försäljning av andel i vissa kooperativa föreningar om innehavet betingats av näringsverksamheten (13 kap. 7 § IL). Fysiska personer och dödsbon kan inte anses bedriva näringsverksamhet i form av värdepappershandel då man i praxis krävt att personen handlar för andras räkning. Detta kräver tillstånd från Finansinspektionen, vilket endast ges till bolag och inte till fysiska personer (HFD 2012 not. 57, RÅ 81 1:4).

Vinst vid försäljning av andelar i skalbolag kan vara hänförlig till näringsverksamhet (Handledning för beskattning av inkomst vid 2014 års taxering, del 2 (SKV 399), avsnitt 93.2).

Försäljning av näringsfastighet och näringsbostadsrätt ska beskattas i inkomstslaget kapital, även om vissa avdrag ska återföras till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

För handelsbolag och EEIG är det bara avyttring av fastigheter och bostadsrätter som hänförs till inkomst av kapital (13 kap. 4 § IL).

För aktiebolag och övriga juridiska personer utom dödsbon, se Handledning för beskattning av inkomst vid 2014 års taxering, del 1 (SKV 399), avsnitt 43.

Gränsdragningen mellan inkomstslagen kapital och tjänst

Ett av de områden där gränsdragningsproblem kan uppkomma mellan inkomstslagen tjänst och kapital är när det gäller hobbyverksamhet. Överskott av hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst medan försäljningar av vissa tillgångar i samband med verksamheten kan beskattas i inkomstslaget kapital. Enkelt uttryck kan man säga att försäljning av tillgångar som producerats eller förädlats i hobbyverksamheten beskattas i inkomstslaget tjänst medan försäljning av andra tillgångar i hobbyverksamheten beskattas i inkomstslaget kapital.

Inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. IL räknas alltid till inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § st. 3 IL) om

  • de inte hör till inkomstslaget näringsverksamhet och
  • tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
  • det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången.

Bestämmelsen infördes för att tydliggöra hur gränsdragningen mellan inkomstslagen kapital och tjänst skulle göras när den skattskyldige t.ex. säljer en bil som renoverats eller ett egentillverkat hemslöjdsföremål, utan att det för den skull rört sig om näringsverksamhet (prop. 1999/2000:2 s. 114). Redan av förarbetena till 1990 års skattereform framgår att avyttring av tillgångar som anskaffats i syfte att bearbetas etc. alltid ska anses ingå i en hobbyverksamhet och alltså beskattas i inkomstslaget tjänst (prop. 1989/90:110 s. 309 och s. 654).

Ett annat område där gränsdragningsproblem kan uppkomma är räntor. Som huvudregel gäller att ränteinkomster och ränteutgifter ska tas upp respektive dras av i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § IL).

Ränta på skuld som den skattskyldige får på grund av sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomstslaget kapital. Avdrag för sådan ränta görs således inte i inkomstslaget tjänst. Eftersom räntor dras av i inkomstslaget kapital om de inte ska hänföras till inkomstslaget näringsverksamhet, ska även räntor på lån som nedlagts i egendom som används i hobbyverksamhet vara hänförliga till inkomstslaget kapital.

Vad gäller ränteförmåner, så beskattas själva förmånen i inkomstslaget tjänst medan avdrag med motsvarande värde medges i inkomstslaget kapital (61 kap 15 – 17 §§ IL, 42 kap. 11 § IL).

Vanliga livräntor beskattas som inkomst av tjänst, medan egendomslivräntor däremot beskattas i inkomstslaget kapital.

En anställds förvärv av värdepapper från arbetsgivaren på förmånliga villkor beskattas som inkomst av tjänst. Detsamma gäller för personaloptioner, när rätten utnyttjas eller överlåts (10 kap. 11 § IL). Avyttring av dessa värdepapper som förvärvats med hjälp av personaloptionerna beskattas dock som inkomst av kapital, d.v.s. som en vanlig aktieavyttring eller motsvarande.

Utdelning på aktier i fåmansföretag och kapitalvinster vid försäljning av sådana aktier ska ibland hänföras till inkomst av tjänst (Handledning för beskattning av inkomst vid 2014 års taxering, del 2 (SKV 399), avsnitt 90). Detsamma gäller i vissa fall även vinst på andel i handelsbolag (Handledning för beskattning av inkomst vid 2014 års taxering, del 1 (SKV 399), avsnitt 35 och 36).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen del 1 [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:1) [1] [2] [3]
  • Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:2) [1] [2]
  • hfd 2012 not. 57 [1]
  • proposition 1989/90:110 [1] [2]
  • rå 81 1:4 [1]
  • studiestödslagen (1999:1395) [1]
Till toppen