På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. Olika aktiehändelser påverkar ägarens aktieinnehav på olika sätt. Aktiehändelser i större bolag finns listade i Aktiehistoriken på skatteverket.se.

Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. I samband med bildande av ett aktiebolag skjuter ägarna till medel. De tillskjutna medlen utgör en del av bolagets egna kapital. Minimibeloppet för att starta ett privat aktiebolag är från och med 1 april 2010 ett aktiekapital på 50 000 kronor (1 kap. 14 § ABL). Minimibeloppet för ett publikt aktiebolag är 500 000 kronor (1 kap. 5 § ABL). Skillnaden mellan privata och publika aktiebolag är att publika aktiebolag kan vända sig till allmänheten för att skaffa kapital.

Varje aktie i ett bolag, representerar en lika stor andel av aktiekapitalet (1 kap. 6 § ABL). Aktiens andel av aktiekapitalet är aktiens kvotvärde (f.d. nominellt belopp). Kvotvärdet överensstämmer sällan med aktiens marknadsvärde. Marknadsvärdet bestäms bl.a. utifrån hur marknaden bedömer bolagets nuvarande tillstånd och framtid.

Aktieägaren har inga ekonomiska förpliktelser utöver det satsade kapitalet, men han eller hon riskerar att förlora det satsade kapitalet om bolaget skulle gå i konkurs. Satsade medel kan därför kallas riskkapital. Detta till skillnad mot bankmedel där staten garanterar insatta medel till visst belopp.

Aktier av olika sort och slag

Alla aktier i ett aktiebolag måste ha samma kvotvärde men det kan förekomma skillnader beträffande rätt till utdelning och rösträtt på bolagsstämma (4 kap. 2 § ABL). Fram till 1993 kunde det finnas bundna aktier i ett svenskt bolag. Bundna aktier fick inte ägas av utländska personer eller utländska institutioner. Den här sortens begränsningar i ägandet förekommer fortfarande i vissa länder.

Aktier i ett bolag kan ha olika röstvärden. I svenska bolag delas dessa aktier in i A- och B-aktier där A-aktien oftast har ett högre röstvärde än B-aktien. Det förekommer även C- och D-aktier i vissa bolag. Röstvärdet för en svensk aktie får inte vara högre än tio gånger röstvärdet för en annan aktie i bolaget. Det kan finnas större skillnader i röstvärde i bolag som bildats före 1944, då det kom en ny aktiebolagslag. Om ett bolag behöver nytt aktiekapital kan det ske genom en nyemission. Då kan bolaget ge ut aktier med ett lägre röstvärde, så att de tidigare ägarna fortfarande har ett bestämmande inflytande över bolaget.

Finns det preferensaktier i ett bolag har de alltid företräde till utdelning framför bolagets andra aktier (stamaktier). Om företrädesrätten är begränsad på visst sätt talar man om limiterade preferensaktier.

Aktiehändelser

Olika aktiehändelser t.ex. nyemission, fondemission, split och inlösen påverkar ofta aktieägarens aktieinnehav och omkostnadsbelopp.

Nyemission

När ett bolag behöver nytt kapital, kan det antingen låna upp ett belopp eller genomföra en nyemission. Den här sortens emission kallas kontantemission. Det vanligaste är att de som redan är aktieägare i bolaget får en möjlighet att teckna nya aktier till ett bestämt pris (teckningskursen). Teckningskursen är normalt lägre än den aktuella börskursen eftersom det annars inte skulle vara lönsamt att teckna nya aktier. Emissionskursen får aldrig understiga de gamla aktiernas kvotvärde.

Vid en nyemission utökas antalet aktier. Det sker då en viss utspädning av bolagets tillgångar eftersom värdet av dessa ska fördelas på ett större antal aktier än tidigare. Börskursen brukar sjunka i motsvarande utsträckning.

Om en bolagsstämma beslutar om en nyemission 1:2, 10 kronor, (N 1:2, 10 kr) innebär det att varje aktieägare får rätt att köpa en ny aktie för 10 kr för varje tvåtal gamla aktier han äger. En aktieägare som äger 100 aktier kan alltså teckna 50 aktier vid nyemissionen för totalt 500 kr (50 x 10 kr).

Interimsbevis BTA (Betald Tecknad Aktie)

En nyemission ska anmälas för registrering i aktiebolagsregistret inom 6 månader från det att beslut om emission togs (13 kap. 27 § ABL). Ökningen av aktiekapitalet fastställs genom registreringen av emissionsbeslutet. Det är först då som de nyemitterade aktierna får lämnas ut till aktieägarna. Innan aktiebrev utfärdas kan bolaget lämna ut s.k. interimsbevis till de aktieägare som tecknat aktier i bolaget. I ett kontobaserat system utfärdas ingen särskild handling, utan aktieägaren får besked om att han har fått en interimsaktie, som efter registrering hos Bolagsverket ersätts av ”den slutliga” aktien. Ett interimsbevis kallas även för betald tecknad aktie (BTA) och är ett värdepapper som går att överlåta. Det är ofta för att aktieägarna ska kunna överlåta sina nytecknade aktier med en gång som bolaget ger ut interimsbevis eller BTA-aktier.

Fondemission

Om ett bolag vill få en bättre kreditvärdighet kan det föra över fritt eget kapital till bundet eget kapital, t.ex. genom att lösa upp en del av reservfonden och föra över den till aktiekapitalet. Bolaget kan även vara intresserat av att sänka värdet på varje aktie för att underlätta handel med bolagets aktier. Detta kan ske genom en fondemission.

Vid en fondemission med villkoren 1:1 (F1:1) får aktieägarna en ny aktie för varje aktie som de äger. Man brukar felaktigt tala om att aktieägaren får en gratisaktie. Vid en fondemission sjunker värdet på den tidigare aktien.

Split

Om kursen på bolagets aktier är så hög att den uppfattas som dyr, kan det försvåra handeln med aktierna. Bolaget kan dock sakna förutsättningar att göra en fondemission. Då kan en ren delning av aktien vara att föredra. Bolaget kan då genomföra en split som innebär en uppdelning av befintliga aktier så att värdet av bolagets tillgångar fördelas på ett större antal aktier.

Exempel: split

Ett bolag har en aktie med börskurs 1 000 kronor och ett kvotvärde på 100 kronor. Bolaget genomför en split med villkoren 2:1 (S 2:1). Detta innebär att varje aktie delas på två, med ett kvotvärde på 50 kronor och en teoretisk börskurs på 500 kronor. En aktieägare som äger 100 aktier före spliten äger 200 aktier efter spliten.

Skillnaden mellan en fondemission och en split kan illustreras enligt följande:

Split 2:1

Fondemission 1:1

Antalet aktier i bolaget

Fördubblas

Fördubblas

Aktiens kvotvärde

Halveras

Oförändrat

Aktiekapitalet

Oförändrat

Fördubblas

Värde per aktie

Halveras

Halveras

Varje aktieägares innehav

Fördubblas

Fördubblas

Värdet av aktieinnehavet

Oförändrat

Oförändrat

Omvänd split

Om kursen på bolagets aktier är mycket låg kan bolaget minska antalet aktier. Detta gör man genom att lägga samman aktier så att t.ex. 10 aktier blir en aktie (S 1:10). Värdet på bolaget fördelas då på färre antal aktier och kursen per aktie stiger. Detta kallas sammanläggning eller omvänd split. Om en aktieägare inte har ett aktieinnehav som är jämt delbart med de antal aktier som behövs för att få en ny aktie, t.ex. tio, riskerar han att förlora de överskjutande aktierna. För att det inte ska hända kan dessa aktieägare få kompletterande aktier kostnadsfritt från bolagets huvudaktieägare.

Exempel: omvänd split

Ett bolags börskurs har sjunkit till 50 öre per aktie. För att få en mer hanterbar handelskurs gör man en omvänd split till villkoren 1:20 (S 1:20). Detta innebär att 20 aktier läggs samman till en aktie. En aktieägare som äger 1000 aktier innan den omvända spliten kommer att äga 50 aktier efteråt. Börskursen kommer att stiga och ska teoretiskt vara tio kronor per aktie (20 x 0,50) efter den omvända spliten.

Avknoppning, fission och Lex Asea-utdelning

När orden avknoppning eller fission används i beskattningssammanhang menar man ofta att ett moderbolag delar ut aktierna i dotterbolag till sina aktieägare. Det finns en regel som innebär att en sådan utdelning i vissa fall blir skattefri (42 kap. 16 § IL).

Syftet med lagrummet är att underlätta omstruktureringar. Den användes för första gången när Asea AB delade ut aktier i Incentive år 1991, och regeln kallas därför Lex Asea. När regeln tillämpas, ska moderaktiernas omkostnadsbelopp fördelas mellan dessa aktier och de utdelade aktierna (48 kap. 8 § IL). Skatteverket utfärdar allmänna råd över fördelningen av omkostnadsbeloppet mellan moderaktierna och de utdelade dotterbolagsaktierna i bolaget efter ansökan.

Inlösen och återköp

Inlösen och återköp av aktier är ur bolagets synvinkel två olika förfaranden, men för aktieägarens del innebär de samma sak. Ett återköp innebär att bolaget köper egna aktier över börsen eller direkt av aktieägarna. Bolaget kan välja mellan att behålla aktierna, sälja dem eller använda dem som betalning vid köp av andra företag.

En inlösen innebär att bolaget löser in egna aktier samtidigt som aktiekapitalet sätts ned och de inlösta aktierna makuleras. Aktieägarna får oftast betalt i kontanter för de inlösta aktierna, men det förekommer också att aktieägarna får aktier eller köpoptioner i andra bolag i ersättning.

Inlösen och återköp av aktier hanteras inom kapitalvinstsystemet och genomförandet kan ske med eller utan inlösen- respektive säljrätter. Det enklaste är när bolaget löser in ett visst antal aktier (exempelvis var tionde aktie) och aktieägarna får en kontant ersättning. Kapitalvinstberäkning görs då som en försäljning enligt vanliga regler.

Inlösen- eller återköpsförfarandet kan också inledas med att aktieägarna får en inlösenrätt eller en säljrätt för varje aktie som de äger. Om exempelvis var tjugonde aktie ska lösas in eller återköpas krävs det tjugo inlösenrätter eller säljrätter för att få en aktie inlöst respektive återköpt.

Exempel: inlösen med inlösenrätter

2008 gick JM AB ut med ett erbjudande om att lösa in aktier i bolaget. Varje aktieägare fick en inlösenrätt för varje aktie de ägde i bolaget. Det krävdes 16 inlösenrätter för att lösa in en aktie för 180 kr. Sara som ägde 1 000 aktier i bolaget fick 1 000 inlösenrätter. Hon valde att utnyttja inlösenrätterna och lösa in 62 av sina aktier för 11 160 kr (180 x 62). Resterande åtta inlösenrätter sålde hon.

Se även hur Sara ska beräkna sitt omkostnadsbelopp och hur hon ska deklarera.

Inlösen i kombination med split

Det är inte ovanligt att bolagen beslutar om en aktiesplit i kombination med inlösen utan något anmälningsförfarande. I dessa fall sker en obligatorisk inlösen av en eller flera av de splitade aktierna. De aktier som ska lösas in kallas inlösenaktier. Inlösenaktierna kommer att lösas in av bolaget mot en bestämd ersättning vid en bestämd tidpunkt. Eftersom inlösen är obligatorisk kan bolaget betala ett lägre pris för inlösenaktierna än vad som är marknadsvärdet för övriga aktier i bolaget.

Inlösenaktierna är inte av samma slag och sort som övriga aktier i bolaget. Eftersom värdet kan variera mellan inlösenaktierna och övriga aktier i bolaget ska omkostnadsbeloppet inte fördelas jämt efter antalet aktier efter spliten (RÅ 1997 ref. 43 I). Skatteverket utfärdar allmänna råd över fördelningen av omkostnadsbeloppet mellan inlösenaktierna och övriga aktier i bolaget efter ansökan.

Exempel: inlösen i kombination med split

SKF genomförde i maj 2005 en split 5:1 i kombination med en obligatorisk inlösen. Spliten innebar att en aktie delades upp i fyra ”ordinarie” aktier i SKF och en inlösenaktie. Inlösenaktien löstes in för 25 kr.

Per hade 100 B-aktier i SKF före spliten och 400 B-aktier och 100 inlösenaktier efter spliten. De 100 inlösenaktierna löstes in automatiskt och hans försäljningsersättning blev totalt 2 500 kr (25 x 100).

Se även hur Per ska beräkna sitt omkostnadsbelopp och hur han ska deklarera.

Aktiehistorik

På Skatteverkets webbplats finns information om historiska bolagshändelser för de flesta svenska noterade bolag samlat under Aktiehistorik. Informationen hämtas främst från bolagens och marknadsplatsernas webbsidor och uppdateras löpande under året.

Inne på aktiehistoriken väljer man det bolag som man är intresserad av och kan där t.ex. läsa om var bolaget är noterat, olika emissioner och andra bolagshändelser som bolaget har genomfört villkoren för dessa, ev. fördelning av omkostnadsbeloppet samt hänvisningar till Skatteverkets allmänna råd och meddelanden.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1997 ref. 43 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]

Övrigt

Till toppen