OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

När aktier avyttras ska säljaren göra en kapitalvinstberäkning. Man får avdrag för ett omkostnadsbelopp som kan beräknas enligt schablonmetoden eller genomsnittsmetoden. Olika aktiehändelser påverkar ofta omkostnadsbeloppet.

Hur beräknas en kapitalvinst?

Vid en kapitalvinstberäkning drar man av ett omkostnadsbelopp från försäljningsintäkten. Har man sålt värdepapper får man först minska försäljningspriset med utgifter som uppkommit på grund av försäljningen (transaktionsutgifter) t.ex. courtage. Det är viktigt att skilja på transaktionsutgifter och förvaltningsutgifter eftersom förvaltningsutgifter dras av löpande och ska inte påverka kapitalvinstberäkningen. De grundläggande bestämmelserna om kapitalvinstberäkning gäller även vid försäljning av aktier t.ex:

  • att en förlust måste vara verklig och definitiv
  • att man går tillbaka till närmast föregående köp, byte eller jämförligt oneröst fång om man har förvärvat aktierna genom t.ex. arv, gåva testamente eller bodelning
  • att delningsprincipen kan bli tillämplig vid försäljning under marknadsvärde.

Genomsnittsmetoden

Vid försäljning av aktier och liknande värdepapper ska man använda genomsnittsmetoden när man beräknar hur stor del av omkostnadsbeloppet som får dras av vid kapitalvinstberäkningen. Genomsnittsmetoden innebär att man lägger ihop alla anskaffningsutgifter för de aktier som man har köpt och summan blir aktiernas totala omkostnadsbelopp. Sedan delar man det totala omkostnadsbeloppet med antalet aktier och får då fram ett genomsnittligt omkostnadsbelopp för den aktiesorten. Beräkningen görs separat för aktier av samma slag och sort. Detta innebär att man räknar omkostnadsbeloppet för exempelvis A-aktier för sig, B-aktier för sig och preferensaktier för sig (48 kap. 7 § IL).

Exempel: genomsnittsberäkning

Pia har köpt 100 aktier i ett bolag (AB A) för totalt 10 000 kr och sen ytterligare 100 aktier för totalt 12 000 kr. Hennes genomsnittliga omkostnadsbelopp blir då 110 kr per aktie (22 000 / 200 = 110).

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Köp

+100

200

+12 000

22 000

110

Om Pia säljer tio av aktierna i AB A drar hon av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för de sålda aktierna d.v.s. 10 x 110 kr = 1 100 kr. Av det ursprungliga omkostnadsbeloppet återstår totalt 20 900 kr eller 110 kr per aktie.

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Köp

+100

200

+12 000

22 000

110

Förs

-10

190

-1 100

20 900

110

En genomsnittsberäkning ska göras vid varje försäljningstillfälle. Om man säljer, köper och säljer en aktiesort under samma beskattningsår måste man göra två genomsnittsberäkningar.

Nyemission

Vid en nyemission får man teckna nya aktier till ett bestämt pris, teckningskursen. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet påverkas på samma sätt som vid ett vanligt köp. Ibland ger bolaget ut interimsaktier (s.k. BTA-aktier) innan nyemissionen har registrerats i aktiebolagsregistret. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att sådana interimsaktier inte är av samma slag och sort som de befintliga aktierna i bolaget (RÅ 1994 ref. 1). Om en aktieägare äger A-aktier i bolaget och får B-aktier genom en nyemission, är B-aktiernas anskaffningsutgift det som aktieägaren betalar vid nyemissionen. A-aktierna behåller då sitt omkostnadsbelopp.

Exempel: nyemission

AB A har beslutat genomföra en nyemission till villkoren N 1:5, 40 kr. Detta innebär att en aktieägare får möjlighet att teckna en ny aktie för varje femtal aktier som han redan äger för 40 kronor per aktie. Pia bestämmer sig för att vara med på nyemissionen och hon tecknar 40 aktier för totalt 1 600 kr.

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Köp

+100

200

+12 000

22 000

110

N 1:5, 40 kr

+40

240

+1 600

23 600

98,33

Fondemission

Vid en fondemission ger bolaget ut fler aktier till aktieägarna. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet sjunker eftersom det totala omkostnadsbeloppet ska fördelas på fler aktier.

Om en aktieägare äger A-aktier i bolaget och får B-aktier genom en fondemission, är B-aktiernas anskaffningsutgift noll kr. A-aktierna behåller då sitt omkostnadsbelopp. Är B-aktierna marknadsnoterade vid försäljningen kan man använda schablonregeln för att beräkna omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen.

Exempel: fondemission

AB A har beslutat genomföra en fondemission till villkoren F 1:2. Detta innebär att en aktieägare får en ny aktie för varje tvåtal aktier som han redan äger utan att betala något. Eftersom Pia äger 240 aktier innebär fondemissionen att hon får ytterligare 120 aktier.

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Köp

+100

200

+12 000

22 000

110

N 1:5, 40 kr

+40

240

+1 600

23 600

98,33

F 1:2

+120

360

0

23 600

65,56

Split

Vid en split delas befintliga aktier upp i fler aktier så att värdet av bolagets tillgångar fördelas på fler aktier. Ofta genomförs en split för att börskursen på aktierna ska sjunka.

Exempel: split

AB A beslutar att genomföra en split till villkoren S 4:1. Detta innebär att aktieägarna efter spliten har fyra gånger så många aktier som innan utan att betala något. Eftersom Pia äger 360 aktier före spliten kommer hon att äga 1 440 aktier efter spliten.

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Köp

+100

200

+12 000

22 000

110

N 1:5, 40 kr

+40

240

+1 600

23 600

98,33

F 1:2

+120

360

0

23 600

65,56

S 4:1

+1 080

1 440

0

23 600

16,39

Omvänd split

Om t.ex. kursen på bolagets aktier har blivit mycket låg kan bolaget besluta att aktierna ska läggas samman genom en omvänd split.

Exempel: omvänd split

AB A bestämmer att genomföra en omvänd split till villkoren S 1:10. Detta innebär att tio aktier läggs ihop till en aktie. Pia som äger 1 440 aktier innan den omvända spliten kommer bara att äga 144 aktier efter den.

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Köp

+100

200

+12 000

22 000

110

N 1:5, 40 kr

+40

240

+1 600

23 600

98,33

F 1:2

+120

360

0

23 600

65,56

S 4:1

+1 080

1 440

0

23 600

16,39

S 1:10

-1 296

144

0

23 600

163,89

Inlösen och återköp

Inlösen och återköp innebär förenklat att bolaget köper aktier från aktieägarna. Dessa händelser hanteras därför inom kapitalvinstsystemet. Inlösen och återköp kan gå till på flera olika sätt. Bolaget kan t.ex. genomföra en split i kombination med en inlösen eller dela ut inlösenrätter/säljrätter till aktieägarna som ger dem en rätt att lösa in ett visst antal aktier.

När bolaget genomför en split i kombination med en inlösen har Högsta förvaltningsdomstolen ansett att:

  • de inlösta aktierna inte är av samma slag och sort som moderaktierna vid tillämpning av genomsnittsmetoden,
  • omkostnadsbeloppet ska fördelas mellan inlösenaktierna och de andra aktierna i bolaget och
  • fördelningen ska ske med utgångspunkt i aktiernas marknadsvärde vid avskiljandet (RÅ 1997 ref. 43 I).

Från och med den 1 januari 2006 anses inlösenrätter och säljrätter som grundas på aktieinnehav i ett bolag vara anskaffade för noll kronor (48 kap. 13 § IL). Tidigare skulle en viss del av aktiens omkostnadsbelopp flyttas över på inlösenrätterna respektive säljrätterna. Skatteverket meddelade då hur stor del av aktiens omkostnadsbelopp som skulle hänföras till inlösen- respektive säljrätten i ett allmänt råd.

Exempel: inlösen med inlösenrätter

2008 gick JM AB ut med ett erbjudande om att lösa in aktier i bolaget. Varje aktieägare fick en inlösenrätt för varje aktie de ägde i bolaget. Det krävdes 16 inlösenrätter för att lösa in en aktie för 180 kr. Sara ägde 1 000 aktier i bolaget fick 1 000 inlösenrätter. Hon valde att utnyttja av inlösenrätterna och lösa in 62 av sina aktier för 11 160 kr (180 x 62). Hon sålde sina återstående åtta inlösenrätter.

Sara hade köpt sina aktier för totalt 125 000 kr. Hennes genomsnittliga omkostnadsbelopp var därmed 125 kr per aktie. De 62 aktier som hon löste in ska redovisas som en vanlig aktieförsäljning i deklarationen. Hon tog upp en försäljningsintäkt på totalt 11 160 kr och gjorde avdrag för ett omkostnadsbelopp med 7 750 kr (62 x 125). Hennes vinst på aktieförsäljningen blev 3 410 kr. Inlösenrätterna anses vara anskaffade för 0 kr eftersom de grundas på hennes aktieinnehav i bolaget. Den ersättning som Sara fick när hon sålde de åtta inlösenrätterna redovisade hon som en ren kapitalvinst (48 kap. 13 § IL).

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+1 000

1 000

+125 000

125 000

125

Inlösen

-62

938

- 7 750

117 250

125

Exempel: inlösen med inlösenrätter gamla regler

1999 gick Investment AB Öresund ut med ett erbjudande om att lösa in var åttonde aktie i bolaget för 250 kr per aktie. För varje aktie i Öresund fick aktieägaren en inlösenrätt och det krävdes åtta inlösenrätter för att lösa in en aktie.

Bea som ägde 5 000 aktier i Öresund fick 5 000 inlösenrätter. Öresundsaktierna hade hon köpt för 750 000 kronor (150 kronor per aktie). Enligt RSV S 1999:19 skulle 4 procent av aktiernas omkostnadsbelopp föras över till inlösenrätterna. Omkostnadsbeloppet för Beas inlösenrätter blev därför 30 000 kronor (750 000 x 4 %) eller 6 kronor per inlösenrätt. Bea valde att acceptera erbjudandet och hon löste in 625 aktier. Hon fick 156 250 kronor (625 x 250 kronor) i ersättning för de inlösta aktierna. Efter det att 4 procent (30 000 kr) av aktiernas omkostnadsbelopp hade förts över till inlösenrätterna var det återstående omkostnadsbeloppet 720 000 kronor (eller 144 kronor per aktie). Omkostnadsbeloppet för de 625 inlösta aktierna uppgick till 90 000 kronor (625 x 144 kronor).

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+5 000

5 000

+750 000

750 000

150

Inlösenrätter

5 000

-30 000

720 000

144

Inlösen

-625

4 375

-90 000

630 000

144

När Bea beräknade sin kapitalvinst för de inlösta aktierna fick hon avdrag med både det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för de inlösta aktierna (90 000 kr) och omkostnadsbeloppet för de inlösenrätter som hon utnyttjade (30 000 kr). Hennes kapitalvinst blev då 36 250 kronor (156 250 – 90 000 – 30 000).

Exempel: split i kombination med inlösen

I maj år 2005 genomförde SKF en split 5:1 i kombination med en obligatorisk inlösen. Per hade 100 B-aktier i SKF som han hade köpt för 100 kr per aktie (totalt 10 000 kr). Efter spliten hade han 400 B-aktier och 100 inlösenaktier i SKF. Enligt SKV A 2005:12 ska 8,2 procent av omkostnadsbeloppet (8,2 % x 10 000 = 820 kr) hänföras till inlösenaktierna och resterande 91,8 procent (91,8 % x 10 000 = 9 180 kr) till de kvarvarande aktierna i SKF. Försäljningsintäkten för de 100 inlösenaktierna var 2 500 kr (25 x 100). Per gjorde avdrag för 820 kr (8,20 x 100) och redovisade en vinst i deklarationen för taxeringsåret 2006 med 1 680 kr (2 500 – 820). De 400 kvarvarande aktierna i SKF hade efter spliten ett totalt omkostnadsbelopp på 9 180 kr eller 22,95 kr per aktie.

SKF B

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+10 000

10 000

100

Split

+300

400

-820

9 180

22,95

SKF B Inlösenaktie

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Split

+100

100

+820

820

8,20

Försäljning

-100

0

-820

0

Avknoppning, fission och Lex Asea-utdelning

När ett bolag lämnar utdelning till sina aktieägare ska denna utdelning normalt beskattas. En s.k. Lex Asea-utdelning innebär att verksamheten i ett bolag delas upp genom att bolaget delar ut aktier i ett dotterbolag till sina aktieägare. Ibland kallas den här formen av utdelning även för avknoppning eller fission. En sådan utdelning är skattefri i vissa fall (42 kap. 16−16 a §§ IL), se Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399), del 2, avsnitt 91. I stället ska moderaktiens omkostnadsbelopp fördelas mellan aktierna i moderbolaget och de utdelade aktierna i dotterbolaget (48 kap. 8 § IL). Man utgår normalt från det genomsnittliga omkostnadsbeloppet på aktierna i moderbolaget. Om kursen på dessa aktier sjunker med exempelvis 40 procent på grund av utdelningen, ska 40 procent av det genomsnittliga omkostnadsbeloppet föras över till de utdelade dotterbolagsaktierna. I undantagsfall kan fördelningen göras på annat sätt (prop. 1990/91:167 s. 21 f. och s. 27). Skatteverket kan på begäran utfärda allmänna råd om fördelningen.

Även om aktieägaren skulle ha sålt moderaktierna efter avstämningsdagen men innan utdelningen har betalats ut, ska omkostnadsbeloppet proportioneras eftersom aktieägaren har fått de utdelade aktierna på grund av innehavet av aktierna i moderbolaget. Detsamma gäller för den som sålt aktierna i moderbolaget före avstämningsdagen men behållit rätten till utdelning.

Om någon skulle ha köpt rätten till utdelning av aktier i dotterbolaget, blir den ersättning som han betalade för rätten, anskaffningsutgift för aktierna. Har han köpt rätt till flera utdelningar ska ersättningen fördelas mellan dessa utdelningstillfällen. Anskaffningsutgiften för de utdelade aktierna blir den del av ersättningen som avser rätten till just detta utdelningstillfälle (42 kap. 13 § IL).

Exempel: avknoppning, fission och Lex Asea-utdelning

1991 delade Asea AB ut aktierna i sitt dotterbolag Incentive AB. För en aktie i Asea fick aktieägarna en aktie i Incentive. Sara hade 100 aktier i Asea som hon hade köpt för totalt 40 000 kronor. Hon fick 100 aktier i Incentive vid utdelningen.

Anskaffningsutgiften på de utdelade aktierna i Incentive skulle vara 35 procent av omkostnadsbeloppet för aktierna i Asea (RSV:s meddelande, dnr 17670-91/D19). För Saras del innebar det att 14 000 kr (40 000 x 35 %) av omkostnadsbeloppet flyttades från aktierna i Asea till aktierna i Incentive. Det kvarvarande omkostnadsbelopp för aktierna i Asea blev 65 procent av det tidigare omkostnadsbeloppet vilket innebar 26 000 kronor (40 000 x 65 %) för Saras del.

ASEA

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+100

100

+40 000

40 000

400

Utdelning

100

-14 000

26 000

260

Incentive

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Utdelning

+100

100

+14 000

14 000

140

Uppdelning (partiell fission)

En partiell fission är en omstrukturering där ett företag överlåter tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar till ett annat företag, men behåller minst en verksamhetsgren själv (38 a kap. 2 § IL). Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna i det överlåtande företaget, antingen i form av andelar i det övertagande företaget eller i form av pengar. Ersättningen till andelsägarna ska behandlas som utdelning, men om den ges i form av andelar i det övertagande företaget ska den inte beskattas (42 kap. 16 b § IL). Istället ska omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget fördelas mellan dessa andelar och de mottagna andelarna. Fördelningen ska i princip ske på samma sätt som vid en avknoppning enligt de s.k. Lex Asea-reglerna (48 kap. 18 a § IL).

Om en ägare i det överlåtande företaget äger andelar av samma slag och sort som de mottagna andelarna vid tidpunkten för den partiella fissionen (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter den partiella fissionen (nya andelar), ska avyttringar anses ske i följande ordning (48 kap. 18 b § IL).

  1. gamla andelar
  2. mottagna andelar
  3. nya andelar

Om de mottagna andelarna inte är marknadsnoterade ska de inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det övertagande företaget när man beräknar det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för andelarna (48 kap. 18 c §). Detsamma gäller för andelar som är kvalificerade enligt 57 kap. 7–7 b §§ IL. Om det överlåtande företaget är ett fåmansföretag tillämpas även särskilda regler för andelsägarna, se Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399), del 2, avsnitt 90.8.

Utskiftning från ekonomisk förening

Under vissa förutsättningar kan en ekonomisk förening ombildas till ett aktiebolag utan några omedelbara skattekonsekvenser, se Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399), del 2, avsnitt 73.8 (42 kap. 20 § IL). Har man fått aktier genom sådan utskiftning övertar de mottagna aktierna andelens anskaffningsutgift (48 kap. 9 § IL).

Okänd anskaffningsutgift

Ibland känner man inte till anskaffningsutgiften på de värdepapper som man äger. Den som t.ex. ärvt aktier, övertar också den avlidnes omkostnadsbelopp (44 kap. 21 § IL). Har någon själv köpt aktier och dessutom fått aktier av samma slag och sort genom arv eller gåva, kan det vara svårt att känna till överlåtarens omkostnadsbelopp. Om man kan göra det sannolikt när aktierna ursprungligen köptes kan en uppskattning göras utifrån prisnivån på aktien vid denna tidpunkt (prop. 1975/76:180 s. 157). Då måste man också ta hänsyn till senare aktiehändelser som har påverkat omkostnadsbeloppet och aktieinnehavet, t.ex. emissioner, splitar och Lex Asea-utdelningar. Beträffande nyare förvärv går det att få fram förvärvstidpunkten genom sitt kontoförande institut (bank) om man har värdepapperskonto (VP-konto) alternativt depåbank eller fondkommissionär om man har depåkonto. Med hjälp av förvärvstidpunkten kan sen anskaffningsutgiften uppskattas med ledning av kursen den dagen. För äldre innehav får en bedömning göras från fall till fall. Om innehavet är mycket gammalt kan anskaffningsutgiften vara mycket låg. I de allra flesta fall bör dock något belopp ha betalats för aktierna.

Övergångsbestämmelser

För aktier som inte är marknadsnoterade och som förvärvats före den 2 april 1971 får anskaffningsutgiften beräknas enligt en äldre övergångsbestämmelse (4 kap. 76 § lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelag (1999:1229) (ILP)). Övergångsbestämmelsen innebär att anskaffningsutgiften får bestämmas till tre fjärdedelar av det värde till vilket andelen skulle ha tagits upp till vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt år 1976.

För att övergångsbestämmelserna ska vara tillämpliga krävs att aktierna inte är marknadsnoterad vid avyttringen. Om man har haft aktierna sedan den 1 april 1971 och de var marknadsnoterade vid 1975 års utgång får man istället ta upp två tredjedelar av deklarationskursen vid utgången av år 1975, som anskaffningsutgift. Aktier och andelar värderades det året till 100 procent av noterad kurs.

Schablonmetod

För marknadsnoterade delägarrätter finns en alternativ regel för beräkning av anskaffningsutgiften. Denna får bestämmas till 20 procent av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifter (48 kap. 15 § IL). Deklaranten får själv avgöra om han vill tillämpa schablonmetoden.

Regeln gäller för marknadsnoterade delägarrätter utom optioner och terminer samt teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter som innehavaren fått på grund av innehav av aktier, konvertibler eller liknande i bolaget (RÅ 2002 ref. 92). Däremot får man använda schablonregeln på teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter som man har köpt.

Schablonregeln får användas vid beräkning av omkostnadsbeloppet vid avyttring av andelar som avnoterats på grund av inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs (48 kap. 15 § andra stycket IL).

Trots att man har använt schablonmetoden vid en delförsäljning ska det totala omkostnadsbeloppet minskas med det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för de sålda aktierna (prop. 1975/76:180 s. 157, prop. 1989/90:110 s. 426 och prop. 1989/90:110 s. 456). Detta kan innebära att det sammanlagda omkostnadsbelopp som dras av vid kapitalvinstberäkningarna för ett visst slag av aktier kan överstiga det verkliga omkostnadsbeloppet för aktierna. Det ligger dock i schablonmetodens konstruktion och förekommer också vid försäljning av hela innehavet.

Exempel: schablonregeln

Carin köper 10 aktier för totalt 200 kr eller 20 kr per aktie. Hon säljer en aktie för 110 kr. Hon drar av 20 % av 110 kr = 22 kr som omkostnadsbelopp. Vid ett senare tillfälle säljer hon ytterligare en aktie för 90 kr.

När man beräknar aktiernas genomsnittliga omkostnadsbelopp, ska det totala omkostnadsbeloppet på 200 kr minskas med det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för andelen (20 kr) trots att schablonregeln användes vid kapitalvinstberäkningen. Resterande omkostnadsbelopp (180 kr) delas på de 9 aktier som finns kvar efter försäljningen och det genomsnittliga omkostnadsbeloppet blir därför fortfarande 20 kr för aktierna.

Händelse

antal +/-

totalt antal

Inköpspris+/-

utnyttjat omkostnadsbelopp

Totalt omkostnadsbelopp

Genomsnittligt omkostnadsbelopp

Köp

+10

10

+200

200

20

Försäljning

-1

9

- 20

180

20

Skatteberäkning och kvittningar

Huvudregeln är att en kapitalvinst är skattepliktig i sin helhet, medan endast 70 procent en kapitalförlust är avdragsgill. Denna avdragsbegränsning avser varje affär för sig. Om två försäljningar gjorts samma år, den ena med vinst och den andra med förlust, är förlusten bara avdragsgill till 70 procent. Från denna huvudregel finns flera undantag. Kapitalvinster och förluster på onoterade andelar, som inte är kvalificerade, ska reduceras till fem sjättedelar. Speciella regler gäller även vid beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust på kvalificerade andelar, se Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399), del 2, avsnitt 90.

Speciella kvittningsregler finns också. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier får dras av i sin helhet från vinster på motsvarande tillgångar (48 kap. 20 § IL, prop. 1989/90:110 s. 431–432). Kapitalförluster på onoterade andelar däremot ska först kvoteras till fem sjättedelar innan de får kvittas mot vinster på onoterade andelar, också kvoterade till fem sjättedelar, eller mot vinster på marknadsnoterade delägarrätter (48 kap. 20 § IL). Förlust som inte kan kvittas mot en kapitalvinst kvoteras enligt huvudregeln till 70 procent (48 kap. 24 § IL).

Kompletterande innehåll

  • Mer information om när ett värdepapper anses vara marknadsnoterat enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen hittar du på sidan Begreppet marknadsnoterad.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Riksskatteverkets rekommendationer m.m. med anledning av inlösen av aktier i Investment AB Öresund [1]
  • Skatteverkets allmänna råd om fördelning av anskaffningsutgift med anledning av inlösen år 2005 av aktier i Aktiebolaget SKF mot kontantlikvid [1]

Domar & beslut

  • RÅ 1994 ref. 1 [1]
  • RÅ 1997 ref. 43 [1]
  • RÅ 2002 ref. 92 [1]

Lagar & förordningar

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:2) [1] [2] [3] [4]
  • proposition 1975/76:180 [1] [2]
  • proposition 1989/90:110 [1] [2] [3]
  • proposition 1990/91:167 [1]
  • rsv:s meddelande, dnr 17670-91/d19 [1]
Till toppen