OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vad är en aktieindexobligation?

En aktieindexobligation är ett löpande skuldebrev, som vanligtvis inte ger någon årlig ränta och där värdeförändringen bestäms av utvecklingen av ett aktieindex, en aktiekorg eller liknande.

En aktieindexobligation är sammansatt av flera olika värdepapper, oftast en nollkupongsobligation och en eller flera optioner, vars värde är kopplat till utvecklingen hos ett eller flera börsindex. Ett sådant sammansatt värdepapper kallas ofta för en strukturerad produkt.

Aktieindexobligationer ges ofta ut till överkurs. Det innebär att man betalar mer än det nominella beloppet för obligationsdelen, så att mer kan placeras i optionsdelen. Att köpa aktieindexobligationer till överpris ökar därför vinstchanserna, men medför också en risk att göra en reell förlust.

Exempel: inlösen av aktieindexobligationer till överkurs

Erik köpte två aktieindexobligationer, PAR90 och QLX85. Bägge hade ett nominellt belopp på 10 000 kr och gavs ut till 25 procents överkurs. Ingen av dem hade någon garanterad avkastning.

Sedan Erik köpte PAR90 för 12 500 kr (1,25 x 10 000 kr) har börskursen för den underliggande aktien stigit, varför han vid inlösen kunde kvittera ut 15 500 kr. På den affären gjorde Erik en vinst med 3 000 kr (15 500 kr – 12 500 kr).

För QLX85 gick det däremot sämre, så Erik fick bara tillbaka det nominella beloppet på 10 000 kr då han löste in aktieobligationen. Han gjorde därför en förlust med 2 500 kr (12 500 kr – 10 000 kr).

Liknande strukturerade produkter

Det finns indexobligationer vars värdeförändring inte bestäms av aktier eller aktieindex utan t.ex. av råvaror eller utländsk valuta. Det förekommer också indexobligationer där värdeförändringen kan bestämmas av en korg sammansatt av olika tillgångar.

Delägarrätt eller fordringsrätt

En indexobligation klassificeras antingen som en delägarrätt eller som en fordringsrätt i svensk eller utländsk valuta.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en aktieindexobligation utgiven i svenska kronor där värdeförändringen bestäms av ett aktieindex är ett sådant värdepapper som ska beskattas på samma sätt som en delägarrätt enligt 48 kap. 2 § andra stycket IL (RÅ 1994 ref.26 I).

En aktieindexobligation med nominellt belopp fastställd i utländsk valuta där värdeförändringen beror på ett aktieindex ska däremot beskattas som en utländsk fordringsrätt (48 kap. 4 § IL).

Domstolen har också ansett att den skatterättsliga karaktären på en obligation vars värdeförändring bestod av både delägarrätter, fordringsrätter och andra tillgångar i olika kombinationer ska bestämmas med hänsyn till förhållandena vid emissionstidpunkten. Om aktieindexet väger tyngst ska obligationen beskattas som en delägarrätt. Om däremot annat index väger tyngre ska den beskattas som en fordringsrätt (RÅ 2008 ref. 3).

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en indexobligation med nominellt belopp fastställd i svenska kronor där värdeförändringen berodde på ett valutaindex skulle beskattas som en svensk fordringsrätt (RÅ 1999 ref. 69).

Av domstolens resonemang kan man dra slutsatsen att en indexobligation utgiven i svenska kronor och där värdeutvecklingen är knuten till ett råvaruindex också ska beskattas som en svensk fordringsrätt (48 kap. 3 § IL).

Vid den skattemässiga klassificeringen av en indexobligation är den valuta i vilken det nominella beloppet är bestämd och i vilken betalning sker av större vikt än vilken typ av index obligationen är knuten till.

Värdeförändringen på en indexobligation är beroende av hur utvecklingen av dess underliggande index utvecklar sig. Indexberäkningen sker med utgångspunkt i emissionsdagen och avslutas strax före återbetalningsdagen.

Om index har gått ned från emissionstidpunkten fram till slutdagen återbetalas lånet normalt till sitt nominella belopp.

Löpande avkastning

För vissa indexobligationer finns en garanterad avkastning.

Om någon del av avkastningen är garanterad, anses den delen vara vanlig ränta (RÅ 2003 ref. 48).

Det finns ett fåtal indexobligationer där avkastningen betalas ut varje år och som inte är garanterad, utan är beroende av förändringar av ett visst index. I dessa fall beskattas avkastningen som annan inkomst på grund av innehav av tillgång enligt 42 kap. 1 § första stycket IL (RÅ 2003 ref. 48).

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att om ingen del av avkastningen är garanterad eller utgör annan inkomst och den betalas ut vid löptidens slut ska hela värdeökningen beskattas som kapitalvinst (RÅ 1994 ref. 26 I).

Kapitalvinstberäkning

Beskattningen sker vid avyttringen, vilket oftast sker när indexobligationen löses in vid löptidens slut. Den kan även säljas under löptiden.

Om en garanterad avkastning betalas ut vid tidpunkten för inlösen ska den inte ingå i kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller om någon del av utbetalningen avser en årlig avkastning som inte är garanterad (RÅ 2003 ref. 48). Försäljningsersättningen blir då inlösenbeloppet minskat med eventuell medräknad avkastning. En garanterad avkastning tas i stället upp som en ränteintäkt.

Om en indexobligation med en garanterad avkastning som betalas ut löpande säljs under löptiden ska den garanterade avkastningen brytas ut och behandlas som räntekompensation. Återstående del av försäljningsersättningen ingår i kapitalvinstberäkningen för indexobligationen.

Vid kapitalvinstberäkning på marknadsnoterade aktieindexobligationer som beskattas som delägarrätter får schablonmetoden användas. Kapitalvinst och kapitalförlust får kvittas fullt ut enligt de regler som allmänt gäller för delägarrätter.

Exempel: Försäljning under löptiden

Ylva fick ett arv och valde att placera en del av pengarna i en aktieindexobligation. Den 1 januari köpte hon därför en till 20 procents överkurs, som gav en garanterad årlig avkastning på fyra procent. Det nominella beloppet var 20 000 kr och courtaget uppgick till 500 kr. Hon betalade sammanlagt 24 500 kr.

Ylva blev tvungen att sälja aktieindexobligationen redan efter ett halvår, trots att den underliggande aktiekursen hade stigit. Hon kunde då kvittera ut 26 800 kr (nominellt belopp 20 000 kr + indexökning 6 400 kr + garanterad avkastning 400 kr).

Eftersom den garanterade avkastningen ska behandlas som ränta, kommer Ylva att redovisa en kapitalvinst med 1 900 kr ((26 800 kr – 400 kr) – 24 500 kr).

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

Till toppen