OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vad är ett optionslån?

När ett bolag ger ut ett optionslån blir aktieägarna ofta tilldelade ett antal teckningsrätter, som de antingen kan använda för teckning av optionslånet eller sälja.

Ett optionslån består av en skuldebrevsdel (optionsskuldebrev) och en eller flera optionsrätter att teckna eller köpa en aktie till ett visst pris. Rätten att köpa eller teckna aktier är begränsad till viss tid. Ett optionslån ska inte förväxlas med köp- eller säljoptioner.

Optionsrätterna kallas teckningsoptioner om de avser rätt att delta i en nyemission i bolaget och köpoptioner om de avser rätt att köpa redan befintliga aktier.

Teckning

Om teckningsrätter utnyttjas till teckning av ett optionslån, ska emissionspriset för lånet betalas till bolaget. Någon kapitalvinstbeskattning sker inte (44 kap. 10 § IL).

Emissionsvillkoren kan vara sådana att skuldebrevets marknadsvärde vid emissionstillfället överstiger emissionspriset. En aktieägare som deltar i emissionen ska i så fall beskattas vid emissionstillfället för mellanskillnaden som för utdelning. Detsamma gäller om en optionsrätt till köp handlas till underpris. Någon beskattning sker dock inte om en optionsrätt till nyteckning har ett värde (prop. 1984/85:193 s. 47–48).

Teckning eller köp av aktie

Om optionsrätten utnyttjas till teckning eller köp av aktie ska emissionspriset (teckningspriset, köpeskillingen) betalas. Någon kapitalvinstbeskattning sker inte när optionsrätten utnyttjas (44 kap. 10 § IL).

Försäljning

Försäljning av teckningsrätter, skuldebrev, optionsrätter eller aktier förvärvade genom optionsrätter medför kapitalvinstbeskattning.

Skuldebrev och optionsrätt åtskiljs och säljs oftast var för sig. De kan också säljas tillsammans som en unit.

Försäljningen av skuldebrevet beskattas enligt reglerna för fordringsrätter. Försäljning av optionsrätter beskattas alltid enligt reglerna för delägarrätter, vare sig de avskilts eller inte (prop. 1990/91:54 s. 216).

Anskaffningsutgiften

Anskaffningsutgiften för en unit beräknas enligt huvudregeln till allt som man betalat under innehavstiden vid eventuella köp, emissioner och aktieteckningar. Om utdelningsbeskattning har skett vid förvärvet av optionslånet ska det beskattade beloppet läggas till anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften för teckningsrätter, som har förvärvats på grund av moderaktie är noll kr (48 kap. 13 § IL). Har man däremot köpt teckningsrätterna räknas den utgiften som en del av omkostnadsbeloppet för optionslånet.

Utöver utgifter vid emission etc. får avdrag göras för andra transaktionskostnader som t.ex. courtage (prop. 1984/85:193 s. 42).

Fördelning av anskaffningsutgiften mellan skuldebrev och optionsrätt

Anskaffningsutgiften på optionslånet ska fördelas mellan skuldebrev och optionsrätt på följande sätt

  • Anskaffningsutgiften på skuldebrevsdelen anses vara skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen. Om marknadsvärdet på skuldebrevet skulle överstiga emissionspriset ska hela priset hänföras till skuldebrevet (48 kap. 14 § IL och prop. 1984/85:193 s. 31)
  • Anskaffningsutgiften för optionsrätten är det s.k. restvärdet d.v.s. optionslånets totala omkostnadsbelopp minskat med skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen.

Eftersom skuldebrevsvärdet normalt understiger emissionspriset för lånet, kommer köpeskillingen för en köpt teckningsrätt i de flesta fall hänföras till optionsrätten. Om skuldebrevets marknadsvärde överstiger emissionspriset kan inte utdelningsbeskattning ske hos den som har köpt teckningsrätten, eftersom han inte är aktieägare i bolaget.

Fördelningen ska ske på samma sätt även om det skuldebrev som getts ut tillsammans med optionsrätten är en konvertibel eller ett vinstandelsbevis (RÅ 1983 1:77 I 1 och 2 samt prop. 1984/85:193 s. 31).

Om ett skuldebrev är förenat med flera optionsrätter ska skillnaden mellan emissionspriset och marknadsvärdet på skuldebrevet fördelas mellan optionsrätterna med ledning av deras marknadsvärde vid förvärvet. Tidigare fanns ett direkt lagstöd för detta men motsvarande fördelningsregel får anses gälla fortfarande (RÅ 1983 1:77 II 5).

Genomsnittsmetoden

Genomsnittsmetoden är tillämplig vid beräkning av omkostnadsbeloppet för både optionslån, skuldebrev och optionsrätter.

Genomsnittsmetoden innebär att omkostnadsbeloppet för samtliga värdepapper med identiska villkor ska beräknas gemensamt på grundval av faktiska anskaffningsutgifter och med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet (48 kap. 7 § IL).

Schablonmetoden

Schablonmetoden är tillämplig på marknadsnoterade delägarrätter med undantag för bl.a. optionsrätter (48 kap. 15 och 13 §§ IL).

Sammanställning över anskaffningsutgiften.

(Ytterligare avdrag kan förekomma, se löptexten.)

Slag av sålt värdepapper

Aktieägare

Annan med inköpt

teckningsrätt

Annan med inköpt

optionsrätt

Annan som utan teckningsrätt tecknat lån

Teckningsrätt

0 kr

Köpeskillingen

-

-

Optionsskuldebrev

Skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen

Skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet

-

Skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen

Optionsrätt

a) till nyteckning av aktie

Restvärdet

Restvärdet

Köpeskillingen

Restvärdet

Optionsrätt b) till köp av aktie

Restvärdet

Restvärdet

Köpeskillingen

Restvärdet

Aktie

a) via optionsrätt till nyteckning

Restvärdet + nyteckningspriset för aktien

Restvärdet + nyteckningspriset för aktien

Köpeskillingen för optionsrätten + nyteckningspriset för aktien

Restvärdet + nyteckningspriset för aktien

Aktie

b) via optionsrätt till köp av aktie

Restvärdet + köpeskillingen för aktien

Restvärdet + köpeskillingen för aktien

Köpeskillingarna för optionsrätten och aktien

Restvärdet + köpeskillingen för aktien

Med restvärde avses den del av emissionspriset som överstiger skuldebrevets marknadsvärde.

Om skuldebrev och optionsrätt har förvärvats genom teckning på grund av en köpt optionsrätt, avses med restvärde den del av köpeskillingen och emissionspriset som överstiger skuldebrevets marknadsvärde.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt