OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Den som äger fondandelar beskattas för löpande utdelningar och för kapitalvinster vid avyttring av andelarna. Dessutom ska en schablonintäkt beräknad på andelsinnehavet tas upp som en kapitalinkomst.

Löpande beskattning

Den som äger andelar i värdepappersfonder eller specialfonder beskattas löpande för en schablonintäkt på andelsinnehavet och för avkastning på andelarna.

Schablonintäkt

Värdepappersfonder och specialfonder är inte längre skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden (6 kap. 5 och 13 §§ IL). Från och med den 1 januari 2012 ska i stället den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i sådana fonder ta upp en schablonintäkt. Schablonbeskattningen omfattar andelar i såväl svenska som utländska värdepappersfonder och specialfonder. Intäkten ska beräknas till 0,4 % av ett kapitalunderlag (42 kap. 43 § IL).

Den som ägt andelar i fonder som vid kalenderårets ingång förvaras på ett investeringssparkonto ska inte ta upp schablonintäkt för dessa. I stället påförs schablonintäkt för investeringssparkontot enligt bestämmelserna i 42 kap. 35−42 §§ IL.

Kapitalunderlag

Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de fondandelar som vid den tidpunkten ägs av den skattskyldige. Det innebär att fondandelar som köps och avyttras under året inte blir föremål för schablonintäkten. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i fonder som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § IL tas upp till det verkliga värdet och därmed beskattas årligen inte ingå i kapitalunderlaget (42 kap. 44 § IL).

Hur beskattas schablonintäkten?

Schablonintäkten ska av fysiska personer och svenska dödsbon tas upp som inkomst av kapital och beskattas med 30 %. Juridiska personer ska ta upp schablonintäkten som inkomst av näringsverksamhet.

Schablonintäkten ersätter inte beskattning av utdelning och kapitalvinst vid avyttring av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond (prop. 2011/12:1 avsnitt 6.14).

Utdelning

Utdelning från en fond som lämnas i form av kontanter eller nya andelar i fonden beskattas när utdelningen kan disponeras. Utdelning av nya andelar tas upp till marknadsvärdet av andelarna på utdelningsdagen.

Ibland kan det förekomma att det i samma fond finns både andelar som ger utdelning och andelar som inte ger utdelning. Eftersom varje andel måste vara lika stor i fonder utan andelsklasser så kommer de andelsägare som inte får utdelning att få fler andelar vid en justering efter utdelningstillfället. Skatterättsnämnden har ansett att detta inte ska innebära att någon beskattning ska ske utan förfarandet är jämförbart med en split eller en fondemission (SRN 2002-11-27 se RSV:s rättsfallsprotokoll 29/02).

Rabatt på fondförvaltningsavgift (s.k. kick-back)

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom ansett att en andelsägare i en värdepappersfond eller specialfond (tidigare investeringsfond) som genom ett individuellt avtal med fondbolaget fått rabatt på fondförvaltningsavgiften (s.k. kick back) ska beskattas för rabatten. Inkomsten bedömdes som en sådan annan inkomst på grund av innehav av tillgångar som avses i 42 kap. 1 § första stycket IL (RÅ 2009 not. 191).

Kapitalvinstbeskattning

De allmänna kapitalvinstreglerna för delägarrätter gäller också för fondandelar. En avyttring av andelarna utlöser kapitalvinstbeskattning. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelser av tillgångar (44 kap. 3 § IL).

Avyttring av fondandelar sker normalt genom att andelsägaren löser in andelarna hos fondbolaget. Om en andelsägare t.ex. flyttar sitt andelsinnehav från en aktiefond till en annan fond genom att lösa in andelarna i aktiefonden har andelsägaren avyttrat andelarna.

Dagen för delägarens begäran om inlösen av andelar i värdepappersfonder får normalt anses som avyttringsdag, eftersom fondbolaget är bundet av denna begäran och måste, om än ibland med viss fördröjning, lösa in andelarna.

Andelar i vissa fonder t.ex. ETF:er handlas på börsen på samma sätt som man handlar aktier.

En andelsägare som överför fondandelar till ett eget investeringssparkonto anses ha avyttrat andelarna (44 kap. 8 a § IL).

Om en värdepappersfond eller en specialfond upplöses anses andelsägarna ha avyttrat sina andelar. När tillgångarna i fonden sålts utskiftas kontantöverskottet till andelsägarna. Andelarna anses avyttrade för en ersättning som motsvarar det utskiftade beloppet. (44 kap. 6 § IL).

I vissa fall ska byte av andelar i en fond till andelar i en annan fond t.ex. i samband med fusion eller delning och vid införande och byte av andelsklasser i en fond inte beskattas.

Införande och byte av andelsklasser i en fond

Det kan finnas flera andelsklasser med olika villkor i en och samma fond. Skatteverket anser att en andelsägare som på eget initiativ ändrar sitt andelsinnehav i en fond från t.ex. andelsklass A till andelsklass B får anses ha avyttrat sina andelar i andelsklass A. Om däremot fondbestämmelserna anger att andelarna ska omföras till en annan andelsklass vid vissa angivna förutsättningar ska en sådan omföring inte anses som en skattepliktig avyttring.

Införande av andelsklasser i en fond medför ingen kapitalbeskattning för det tidigare andelsinnehavet. Inte heller ska kapitalvinstbeskattning ske om en andelsklass avvecklas eller upphör och andelarna i stället överförs till en kvarvarande andelsklass.

Fusion eller delning

En fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap. 1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av specialfonder enligt 12 kap. 16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder utlöser inte beskattning för andelsägarna. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. För svenska fonder krävs att Finansinspektionen har lämnat tillstånd för en sådan fusion eller delning (48 kap. 18 § IL).

Om andelsägarna vid sådana ombildningar får ersättning i pengar ska ersättningen tas upp som kapitalvinst det beskattningsår fusionen eller delningen sker. Det innebär att ersättningen ska tas upp utan något avdrag för anskaffningsutgift. Anskaffningsutgiften ska i stället dras av när de mottagna fondandelarna avyttras (48 kap. 18 § IL).

Vid fusion kommer summan av de ursprungliga omkostnadsbeloppen att utgöra anskaffningsutgift för de nya fondandelarna. Vid delning ska det gamla omkostnadsbeloppet delas upp på de nya fondandelarna i proportion till de nya fondernas värde vid delningstillfället.

Även fusioner eller delningar som avser utländska värdepappersfonder som hör hemma i en stat inom EES omfattas av skattefrihet om fusionen eller delningen skett i enlighet med lagstiftningen i den aktuella staten (48 kap. 18 § IL). Detta gäller även om fusionen avser fonder som enligt svensk rätt inte hade tillstånd till sammanläggning. För tid före 2008 ska bedömningen göras med stöd av RÅ 2006 ref. 38, se Handledning för internationell beskattning vid 2009 års taxering (SKV 352), utgåva 13.

Beräkning av kapitalvinst och kapitalförlust

Vinsten eller förlusten på andelarna i en fond beräknas som skillnaden mellan inlösenpriset eller försäljningspriset minskat med utgifter för avyttringen och omkostnadsbeloppet. Med omkostnadsbelopp avses anskaffningsutgiften och utgifter för förbättring (44 kap. 13 och 14 §§ IL).

Skatteverket anser att andelar i olika andelsklasser inom en fond inte är av samma slag och sort. För andelar i fonder med andelsklasser ska därför kapitalvinstberäkningen ske särskilt för andelar i de olika andelsklasserna.

Omkostnadsbeloppet

Som omkostnadsbelopp tar man normalt upp den faktiska anskaffningsutgiften för de sålda andelarna. Om en andelsägare fått utdelning på sina andelar och återinvesterat en del av utdelningen i fonden ska återinvesterad del räknas in i omkostnadsbelopp.

Om endast en del av innehavet i fonden säljs ska genomsnittsmetoden användas vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Fondandelar som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte ingå i genomsnittsberäkningen. För fondandelar som är förvaltarregistrerade ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet beräknas separat för varje förvaltare för sig.(48 kap. 7 § IL).

Schablonmetoden

Även schablonmetoden får användas för beräkning av omkostnadsbeloppet om andelarna var marknadsnoterade vid avyttringstidpunkten (48 kap. 15 § IL).

Alternativa ingångsvärden för äldre fondandelar

Som anskaffningsutgift för andel i annan fond än allemansfond som förvärvats före den 1 januari 1995 får fysisk person ta upp andelens marknadsvärde den 31 december 1992 (stickvärdet). Detsamma gäller fondandelsbevis, vars innehavare registrerats efter utgången av 1994. Motsvarande värde för andel i fond som ny- eller ombildats under 1993 eller 1994 är det först noterade marknadsvärdet (48 kap. 16 § första stycket IL ). .

För andelar i allemansfonder som förvärvats före den 1 januari 1991, får värdet den 31 december 1990 tas upp som anskaffningsutgift för den andelen (48 kap. 16 § andra stycket IL).

Om den verkliga anskaffningsutgiften är högre får denna dras av i stället. I en genomsnittsberäkning kan därför både verklig anskaffningsutgift och värdet vid utgången av 1990 ingå för olika andelar.

Alternativa ingångsvärden enligt övergångsbestämmelser

För aktier och andelar i svenska värdepappersfonder som inte är marknadsnoterade och som förvärvats före den 2 april 1971 får anskaffningsutgiften bestämmas enligt en övergångsbestämmelse i 4 kap. 76 § lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelag (1999:1229), ILP.

Om en andel i en aktiesparfond förvärvats genom insättningar före år 1984 får anskaffningsutgiften vid kapitalvinsberäkningen beräknas enligt en äldre övergångsbestämmelse i 4 kap. 79 § lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelag (1999:1229), ILP.

Skattepliktig och avdragsgill del

Kapitalvinsten på andelar i värdedepappersfonder och specialfonder är skattepliktig i sin helhet medan 70 procent av en kapitalförlust är avdragsgill.

Kapitalförluster på andra marknadsnoterade andelar än svenska räntefonder ska dras av fullt ut från vinster enligt samma kvittningsregler som gäller för andra delägarrätter (48 kap. 20 § IL). Kapitalförlust som inte kan kvittas bort är avdragsgill med 70 procent.

Förluster på marknadsnoterade svenska räntefonder d.v.s. fonder som bara innehåller fordringar i svenska kronor är avdragsgilla till 100 procent (48 kap. 21 § IL). Motsvarande regel finns inte för förluster på marknadsnoterade utländska räntefonder d.v.s. fonder som bara innehåller fordringar i utländsk valuta eller innehåller fordringar i både svensk och utländsk valuta. Skatteverket anser att det strider mot EUF-fördraget att ha olika regler för hur en förlust på en marknadsnoterad andel i en svensk respektive en utländsk räntefond ska beskattas. Även förluster på marknadsnoterade utländska räntefonder får därför, på andelsägarens begäran, dras av fullt ut.

En kapitalförlust på en fondandel som inte är marknadsnoterad är avdragsgill endast till 70 %.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2006 ref. 38 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av en marknadsnoterad utländsk räntefond i inkomstslaget kapital [1]
  • Införande och byte av andelsklasser i en värdepappersfond [1] [2]

Övrigt

  • handledning för internationell beskattning vid 2009 års taxering (skv 352), utgåva 13 [1]
  • lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder [1]
  • rå 2009 not. 191 [1]
  • srn 2002-11-27 se rsv:s rättsfallsprotokoll 29/02 [1]
Till toppen