På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

När ska beskattning ske?

Kursvinster och kursförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta beskattas som kapitalvinst och kapitalförlust enligt 41 kap. 2 § IL. Bestämmelserna om hur kapitalvinsten och kapitalförlusten ska beräknas finns i 54 kap. IL. En kursvinst på en skuld uppkommer när värdet av det ursprungligen lånade beloppet är högre än det belopp låntagaren betalar tillbaka när lånet löses.

Skattskyldighet för kursvinst uppkommer det beskattningsår då återbetalning av skulden sker (54 kap. 5 § IL).

Vid amorteringar sker beskattningen för den del av skulden som amorterats och beräkning av vinst respektive förlust sker för varje betalning för sig. Valutakursvinster och valutakursförluster får inte kvittas mot varandra, inte ens om det rör sig om samma utländska valuta.

Vid återbetalning av skuld (inlösen eller amortering) är det enbart vinster eller förluster på grund av valutakursförändring som blir föremål för beskattning. Andra värdeförändringar på skulder ska inte beskattas och är inte heller avdragsgilla.

Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedda för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under vistelse i utlandet är inte skattepliktiga (54 kap. 4 § IL). Kapitalförluster på sådana skulder är inte heller avdragsgilla (54 kap. 6 § IL). Detta får betydelse när resekostnader betalas med t.ex. ett kreditkort.

Valutakorglån

Det finns ett undantag från huvudregeln att valutakursvinster och valutakursförluster inte får kvittas mot varandra. Det gäller det fall när ett lån avser flera valutor, s.k. korglån. I sådant fall behandlas korglånet som en skuld. Detta innebär att det ska göras en gemensam valutaberäkning för valutorna i ”korgen”.

Gäldenärsbyte

Med betalning av skuld jämställs att skulden mot ersättning övertas av annan låntagare. Ett sådant gäldenärsbyte utlöser beskattning hos den ursprunglige låntagaren (54 kap. 2 § IL).

Omsättning

Omsättning av ett lån i utländsk valuta utlöser normalt inte någon kursvinstbeskattning, d.v.s. om lånetiden förlängs med i övrigt oförändrade villkor (prop. 1990/91:54 s. 208).

Beräkning av skattepliktig vinst och avdragsgill förlust

Låntagarens kursvinstberäkning är i princip en spegelbild av motsvarande beräkning för långivaren. Låntagaren ska som intäktspost ta upp värdet av det återbetalade eller amorterade beloppet, omräknat till svenska kronor, vid utlåningstillfället. Som avdragspost tas upp värdet av motsvarande belopp, omräknat till svenska kronor, vid amorteringstillfället. Det återbetalade beloppets värde vid utlåningstillfället får i förekommande fall beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden (54 kap. 3 § IL), d.v.s. för låntagarens del vid beräkning av intäktsposten. Detta gäller i de fall låntagaren lånat upp det återbetalade beloppet vid flera tillfällen och till olika kurser.

Det är bara den vinst som är hänförlig till valutakursändringar som ska beskattas. Vinster som beror på annat, t.ex. att lånet inlöses för tidigt till underkurs, är inte skattepliktiga och motsvarande förluster är inte avdragsgilla.

Om växling skett tillämpas den faktiskt använda växlingskursen vid kapitalvinstberäkningen.

Exempel: Återbetalning av skuld

A lånar 20 000 USD av B när kursen är 7 kr.

Han betalar tillbaka 10 000 USD när kursen är 6 kr. A gör en vinst på (7 - 6) x 10 000 = 10 000 kr. B gör motsvarande förlust på (6 - 7) x 10 000 = -10 000 kr. När kursen stigit till 8 kr betalar A igen återstående 10 000 USD. A gör en förlust på (7 - 8) x 10 000 kr. B gör motsvarande vinst på (8 - 7) x 10 000 kr.

Det innebär att om kursen på lånevalutan stigit under lånetiden har gäldenären gjort en förlust. Har den sjunkit har han gjort en vinst.

Exempel: Genomsnittsmetoden

Om lånet tagits upp i olika omgångar ska genomsnittsmetoden användas för intäktsposten.

Lån år 1 på 10 000 USD à 7 kr. Lån år 2 på 10 000 USD à 5 kr. Genomsnittlig anskaffningsutgift: 6 kr/USD. Om avbetalning sker år 3 med 10 000 USD och kursen är 5:50 kr blir vinsten: (6 - 5:50) x 10 000 = 5 000 kr. Om kursen vid slutbetalningen är 6:50 blir förlusten: (6 - 6:50) x 10 000 = -5 000 kr.

Kapitalrabatt

Om långivaren erbjuder en viss kapitalrabatt om låntagaren går med på att återbetala lånet i förtid ska sådan värdeförändring inte kapitalvinstbeskattas.

Exempel: kapitalrabatt

Genomsnittlig upplåningskostnad 6 SEK/USD

Räntetillägg

Kostnad för förtida återbetalning av lån, s.k. räntetillägg, räknas som ränta (42 kap. 7 § IL) och är således i princip avdragsgill. Detta gäller även skuld i utländsk valuta.

Benefikt förvärv

Om skulden övertagits i samband med benefikt förvärv inträder förvärvaren i låntagarens situation och tar över hans ingångsvärde på skulden (54 kap. 2 § andra stycket IL).

Skattepliktig och avdragsgill del

Vinster är alltid skattepliktiga fullt ut. Av 54 kap. 6 § IL framgår att kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta bara får dras av till 70 procent.

I ett avgörande fann emellertid Högsta förvaltningsdomstolen att regeln om kvotering av förluster på skulder i utländsk valuta till 70 procent stred mot EUF-fördragets bestämmelser om fria kapitalrörelser och att den inte kunde rättfärdigas (RÅ 2009 ref. 33). Fullt avdrag ska därför medges.

Skatteverket anser därför att valutakursförluster på skulder i utländsk valuta alltid är avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan kvotering till 70 procent, oavsett om valutan kommer ifrån ett land inom eller utom EU.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2009 ref. 33 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Avdrag i kapital för förlust på skuld i utländsk valuta som härrör från ett land utanför EU. [1]

Övrigt

  • proposition 1990/91:54 [1]
Till toppen