På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Vad innebär ett optionsavtal?

En option är en ensidig rättighet för den som innehar optionen, innehavaren, att inom en viss tid få köpa eller sälja en viss egendom till ett visst pris av den andra parten, utfärdaren. Istället för att köpa eller sälja den underliggande egendomen kan optionen innebära en rätt till kontantavräkning (44 kap. 12 § IL). Innehavaren utnyttjar optionen eller får pengar vid en kontantavräkning, om värdeförändringen går i den riktning som han eller hon tror. Om värdeförändringen däremot går åt andra hållet får han ingenting. Innehavaren väljer om han eller hon vill utnyttja optionen. Utfärdaren däremot är bunden av sitt åtagande. Eftersom en sådan rättighet har ett värde betalar innehavaren en ersättning, en premie, till utfärdaren när de ingår optionsavtalet.

Innehavaren skaffar sig en köpoption om han eller hon vill ha en rätt att köpa den underliggande egendomen eller tror att priset ska stiga. Vill innehavaren istället ha en rätt att sälja den underliggande egendomen eller tror att priset ska sjunka ska han eller hon skaffa en säljoption.

Köpoption

Säljoption

Innehavare

Rätt att köpa

Rätt att sälja

Utfärdare

Skyldighet att sälja

Skyldighet att köpa

Både privatpersoner och bolag kan utfärda optioner. Det råder full avtalsfrihet beträffande villkoren och det finns stora olikheter mellan olika slag av optioner.

Standardiserade optioner

För att det ska vara möjligt att handla med optioner i större omfattning har man standardiserat villkoren för de marknadsmässigt omsatta optionerna. På så sätt är det möjligt med notering av priser som är en förutsättning för handel i större omfattning. Optionerna handlas i optionskontrakt. För svenska aktieoptioner är den underliggande egendomen 100 aktier för varje optionskontrakt. Om en innehavare har köpt tio aktieoptioner (köp) med lösenpriset 80 kr innebär det att han eller hon får köpa 1 000 aktier för totalt 80 000 kr vid lösen av köpoptionerna.

Standardiserade optioner ska skiljas från optionsrätter för köp eller teckning av aktier som getts ut av bolag tillsammans med skuldebrev. De standardiserade optioner som finns på marknaden innebär normalt en rätt att köpa eller sälja värdepapper inom viss tid, löptiden, till visst pris, lösenpriset, eller rätt att få ett kontantbelopp vid en viss kursförändring. De standardiserade optionerna har också bestämda löptider.

Olika optionsavtal

Det finns många olika sorters optioner. Det är framför allt optionsvillkoren och den underliggande egendomen som skiljer sig åt.

Aktieoption

Aktieoptioner avser en rätt att köpa eller sälja aktier. På NasdaqOMX Nordic finns möjlighet att handla med aktieoptioner med både svenska, danska, norska och finska aktier som underliggande egendom.

Aktieindexoption

Aktieindexoptioner avser en rätt att få ett kontantbelopp, vars storlek beror på variationen på ett aktieindex. Det största svenska aktieindexet heter OMX Stockholm S30 index (OMXS30).

Binära optioner

En binär option är alltid värd noll eller ett på slutdagen. Ett exempel på en binär option är en s.k. ÖverUnder-option.

Cap- och flooravtal

När en person ingår ett capavtal (räntetaksavtal) innebär det att han betalar en premie för rätten att inte behöva betala räntor över en viss nivå på ett lån. Ett flooravtal däremot innebär att låntagaren åtar sig att betala en viss ränta även om marknadsräntan sjunker under denna nivå. I det fallet är det långivaren som betalar en premie. Sådana avtal ingås ofta med någon som inte är part i låneavtalet, t.ex. en bank. Är avtalen helt fristående från låneavtalen beskattas de som optioner (RÅ 1999 ref. 14). När avtalen däremot ingår i och är en del av ett låneavtal beskattas cap- och flooravtal som räntor.

Råvaruoption

Råvaruoptioner avser en rätt att köpa eller sälja råvaror t.ex. guld, kaffe eller olja.

Ränteoption

Ränteoptioner avser en rätt att köpa eller sälja skuldebrev i svenska kronor. De kan också vara relaterade till ett ränteindex.

Skuggderivat

Det förekommer att banker och andra fondkommissionärer konstruerar skuggoptioner på standardiserade optioner. Dessa onoterade derivat kallas även mirror instruments, look alike instruments, TM (Tailor Made) eller OTC (Over The Counter). Skuggderivatet kan t.ex. vara en option med samma underliggande egendom, samma slutdag och lösenpris som en av börsens standardiserade optioner. Syftet med en sådan skuggoption är oftast att få ner transaktionskostnaden eller att ändra något av optionens standardiserade villkor så att det passar en specifik kund.

Valutaoption

Valutaoptioner avser en rätt att köpa eller sälja utländsk valuta.

Veckooption

En veckooption är en option med en kortare löptid. De svenska veckooptionerna är aktieindexoptioner. De löper ut varje vecka och har en längsta löptid på två veckor.

Warrant

En warrant är en option med lång löptid som ges ut av olika värdepappersinstitut. Warranterna har inte några standardiserade avtal. Den underliggande egendomen kan vara en enskild aktie, aktiekorg, aktieindex, råvaror, räntor eller valutor. När den underliggande egendomen avser aktier, krävs i regel mellan fem och tio warranter för att erhålla en hel aktie.

ÖverUnder

ÖverUnder är samlingsnamnet på två optioner. Det gäller att förutspå om kursen på en aktie kommer att vara över eller under en bestämd värdepunkt (kursnivå) på slutdagen. Tror du att slutkursen kommer att vara över värdepunkten köper du en Över och tror du att slutkursen kommer att vara under värdepunkten köper du en Under. Om slutkursen är över värdepunkten blir en Över värd en krona och en Under blir värd noll kronor. Om slutkursen blir densamma som värdepunkten blir både en Över och en Under värda noll kronor.

Olika sätt att avsluta en optionsaffär

Utfärdaren av en option kan antingen kvitta sig ur sin position eller invänta förfall. Innehavaren kan avsluta sin optionsaffär genom kvittning, lösen, stängning eller förfall.

Kvittning eller nettning

Innehavaren kan välja att sälja optionen. Detta kallas för kvittning eller nettning.

Även utfärdaren kan välja att gå ur optionsförhållandet. Han kan t.ex. återköpa den av honom utfärdade optionen. Detta kallas också kvittning. Det är mycket vanligt att optionsaffärer avslutas genom kvittning.

Lösen

Innehavaren kan välja att utnyttja sin rätt enligt optionen. Detta kallas för lösen eller lösen genom leverans. Om innehavaren har en köpoption innebär det att han eller hon köper den underliggande egendomen av utfärdaren. Har innehavaren istället en säljoption innebär lösen att han eller hon säljer den underliggande egendomen till utfärdaren.

Stängning

Parterna kan också välja att låta optionen löpa tiden ut utan att göra något. I de fall optionen har ett värde (realvärde) på slutdagen sker då för vissa optioner en kontantavräkning utan att den underliggande egendomen levereras. Istället betalar utfärdaren ett på visst sätt beräknat kontant belopp till innehavaren.

Förfall

Förfall innebär att innehavaren inte utnyttjar sin option. Detta beror i allmänhet på att värdet på den underliggande egendomen inte har motsvarat innehavarens förväntningar. Optionsinnehavaren kan då köpa respektive sälja egendomen på börsen (avistamarknaden) till ett bättre pris. Innehavaren har därmed förlorat den premie han betalt för optionen. Utfärdaren däremot behåller den premie han fått.

Beteckningar och uttryck

Alla standardiserade optioner har en speciell beteckning där det framgår vad det är för option som innehavaren eller utfärdaren har handlat med. För att kunna tyda vad innehavaren respektive utfärdaren har gjort för transaktion är det bra att kunna tyda informationen som finns på avräkningsnotor och depåkontoutdrag.

Optionsbeteckningar

Av optionsbeteckningen för standardiserade optionsavtal framgår

  • den underliggande egendomen
  • om det är en köp- eller säljoption
  • lösenpriset
  • när optionen förfaller.

Slutmånaden för optionen och om det är en köp- eller säljoption betecknas med en bokstav där de tolv första bokstäverna i alfabetet (A-L) avser köpoptioner och de nästa tolv (M-X) avser säljoptioner.

Köpoptioner

Säljoptioner

A = januari

M = januari

B = februari

N = februari

C = mars

O = mars

D = april

P = april

E = maj

Q = maj

F = juni

R = juni

G = juli

S = juli

H = augusti

T = augusti

I = september

U = september

J = oktober

V = oktober

K = november

W = november

L = december

X = december

Exempel: beteckning för aktieoption

Optionsbeteckningen ”ERICB5A100” visar att detta är en köpoption i Ericsson B med lösenpriset 100 kr, som förfaller i januari år 2015. ERICB visar att det är aktier i Ericsson B som är den underliggande egendomen. Siffran (5) efter ERICB visar att optionen förfaller år 2015 och bokstaven därefter (A) står för en köpoption som löper ut i januari månad. Siffran därefter (100) anger lösenpriset på den underliggande egendomen.

Det förekommer även optioner med ett X i slutet av optionsbeteckningen (efter lösenpriset). Detta markerar att det hänt något med den underliggande aktien under löptiden såsom nyemission, split eller liknande. I dessa fall räknas lösenpriset om.

Exempel: beteckning för aktieindexoption

Motsvarande optionsbeteckningar finns för aktieindexoptioner. Beteckningen OMXS303O1300 visar att detta är en säljoption som löper ut mars år 2013 med ett lösenpris på 1300. OMXS30 visar att aktieindexet - OMX Stockholm 30 index – är den underliggande egendomen. Siffran (3) visar att den löper ut år 2013 och bokstaven (O) står för att det är en säljoption med mars månad som slutmånad. Siffrorna (1300) visar att optionens lösenpris är 1300 kr.

Exempel: beteckning för Veckooptioner känns igen på att det alltid står ett Y framför lösenpriset. Av beteckningen framgår även vilken slutdagen är i månaden. Hade aktieindexoptionen i exemplet ovan varit en veckooption hade beteckningen varit OMXS303O08Y1300 där siffrorna (08) efter bokstaven (O) visar att slutdagen i månaden är den åttonde och bokstaven (Y) att det är en veckooption.

ÖverUnder

Beteckningen för optioner som är s.k. ÖverUnder skiljer sig lite från beteckningarna för standardiserade aktieoptioner. Bokstäverna A-L innebär att det är en Över med slutmånad januari – december. Bokstäverna M-X visar att det är en Under med motsvarande slutmånad. Men det framgår även av optionsbeteckningen om det är en Över (BO) eller en Under (BU). Precis som för veckooptionerna framgår slutdagen i månaden av optionsbeteckningen.

Exempel: beteckning för ÖverUnder

Om aktieindexoptionen ovan hade varit en Över hade beteckningen varit OMXS303O08BO1300 där siffran (08) efter bokstaven O visar att optionen löper ut den 8 i slutmånaden mars (O). Bokstäverna BO därefter visar att det är en Över-option.

Skuggderivat

Ett skuggderivat kan vara svårt att känna igen. På ett depåkontoutdrag och avräkningsnotor kan optionsbeteckningen avslutas med ”OTC” eller ”TM”.

Transaktionsbeteckningar

Olika fondkommissionärer använder olika uttryck på avräkningsnoter respektive depåkontoutdrag. Följande uttryck förekommer ofta:

  • Köpstart - innehavaren köper en option
  • Säljstopp - innehavaren säljer en option
  • Säljstart – Utfärdaren ställer ut (utfärdar) en option
  • Köpstopp - Utfärdaren har återköpt en utfärdad option.

Vissa fondkommissionärer använder istället följande uttryck:

  • Köp - innehavaren köper en option
  • Försäljning - innehavaren säljer en option
  • Utfärdat - Utfärdaren ställer ut (utfärdar) en option
  • Återköpt - Utfärdaren har återköpt en utfärdad option

Ibland förekommer de amerikanska beteckningarna ”call” och ”put”. ”Call” står för köpoption och ”put” för säljoption.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1999 ref. 14 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
Till toppen