OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Hur beskattas optioner?

Huvudregeln vid klassificeringen av optioner är att det är den underliggande egendomen som styr beskattningen. Detta har bl.a. betydelse för vilka kvittningsregler som är tillämpliga.

Fristående avtal

För att ett optionsavtal ska beskattas enligt kapitalvinstreglerna i inkomstslaget kapital måste de vara fristående avtal eller värdepapper som kan överlåtas till någon annan. Om optionsavtalet är en del av ett annat avtal och inte kan överlåtas separat ska det i stället beskattas enligt reglerna för det andra avtalet (RÅ 1997 ref. 63 och RÅ 1999 ref. 14). Ett vanligt exempel är s.k. personaloptioner, se Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399) avsnitt 21.2.13. Dessa är ett löfte från arbetsgivaren att en anställd ska få lov att förvärva värdepapper i framtiden och går inte att överlåta till andra. De är därför en del av avtalet om lön mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ska beskattas enligt reglerna för beskattning av löneförmåner i tjänst (RÅ 1994 not. 41 och RÅ 1994 not. 733).

Innehavaren

Innehavarens beskattning skiljer sig från utfärdarens beskattning. Kapitalvinster och kapitalförluster beräknas enligt huvudregeln (44 kap. 13 § IL). Innehavaren får göra avdrag för kostnaden för förvärvet av optionen tillsammans med ev. andra kostnader. Innehavaren ska använda genomsnittsmetoden när han eller hon beräknar omkostnadsbeloppet för optioner av samma slag och sort (48 kap. 7 § IL). Däremot får man inte använda schablonregeln, 20 procent av försäljningspriset, när man beräknar omkostnadsbeloppet för optioner (48 kap. 15 § IL).

Kvittning, stängning och förfall

När innehavaren köper en option betecknas det ofta för ”köpstart”. Innehavaren kan avsluta sin optionsaffär på tre olika sätt och då anses han eller hon också ha avyttrat optionen (44 kap. 4 § IL). Det är avyttringen som styr beskattningstidpunkten. Avyttring sker vid:

  • kvittning eller nettning som det även kallas
  • stängning
  • förfall.

Kvittning eller nettning innebär att innehavaren säljer sin option eller får betalt av utfärdaren för att dennes förpliktelse ska upphöra. Innehavarens kvittning betecknas ofta ”säljstopp”. Om en option löper tiden ut och avslutas med en kontantavräkning får innehavaren ett kontantbelopp av utfärdaren. Detta kallas för stängning. Förfall innebär att en option löper ut utan att innehavaren utnyttjar den. Optionen förfaller värdelös på slutdagen utan att det sker någon kontantavräkning.

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en teckningsoption var avyttrad när optionens löptid förlängdes (RÅ 2003 not. 107). Detta skulle gälla oavsett om lösenpriset samtidigt ändrades eller inte. Skatteverkets uppfattning är att detta gäller även för andra typer av optioner.

Innehavarens anskaffningsutgift är det han eller hon har betalt för optionen (premien). Som försäljningsintäkt tar man upp kvittnings- eller stängningslikviden. Vid förfall är försäljningsintäkten 0 kr.

Lösen av en köpoption

Om innehavaren begär lösen av en option, utnyttjar han eller hon sin rätt att köpa eller sälja den underliggande egendomen som utfärdaren då får leverera. Innehavaren har då inte avyttrat själva optionen och ska inte kapitalvinstbeskattas för den (44 kap. 10 § IL). Är det en köpoption innebär det att innehavaren köper den underliggande egendomen. Köpet av egendom genom utnyttjande av köpoptionen ska inte beskattas. Istället får innehavaren lägga kostnaden för förvärvet av optionen till anskaffningsutgiften för den köpta egendomen (44 kap. 20 § IL).

Exempel: lösen av en köpoption

Sara köper tio köpoptioner för totalt 100 kr. Optionerna ger henne en rätt att köpa 1 000 aktier i Bank AB för 50 kr per aktie. Sara utnyttjar optionen och begär lösen. Hon köper aktierna för totalt 50 000 kr. Till anskaffningsutgiften lägger hon premien som hon betalade för optionen på 100 kr. Totalt är hennes anskaffningsutgift på de 1 000 aktierna 50 100 kr.

Lösen av en säljoption

Om det är en säljoption som går till lösen innebär det att innehavaren säljer den underliggande egendomen. Den försäljningen ska kapitalvinstbeskattas. Detta sker enligt de regler som gäller vid andra försäljningar av den egendom som har sålts. Är det t.ex. en aktieoption som utnyttjats är det reglerna för försäljning av aktier som ska tillämpas.

Innehavaren får göra avdrag för kostnaden för förvärvet av optionen som en anskaffningsutgift vid kapitalvinstberäkningen (44 kap. 19 § IL). Vinsten eller förlusten på optionsaffären ingår därmed i kapitalvinstberäkningen för den underliggande egendomen. Detta innebär att man i praktiken får kvitta förluster och vinster på optionsaffären mot vinster och förluster på den underliggande egendomen.

Exempel: lösen av en säljoption

Sara äger 1 000 aktier i Bil AB som hon har köpt för 10 000 kr. Hon köper tio säljoptioner för totalt 100 kr. Optionerna ger henne en rätt att sälja 1 000 aktier i Bil AB för 40 kr per aktie. Sara utnyttjar optionen och begär lösen. Hon säljer aktierna för totalt 40 000 kr. Hon ökar aktiernas omkostnadsbelopp med premien som hon betalade för optionen (10 000 + 100). Som försäljningsintäkt tar hon upp 40 000 kr och gör avdrag med 10 100 kr som omkostnadsbelopp. Hennes kapitalvinst på aktierna blir 29 900 kr.

Utfärdaren

Utfärdaren av en option har tagit på sig en förpliktelse att köpa eller sälja den underliggande egendomen för ett bestämt pris. Som ersättning får utfärdaren en premie vid utfärdandet av optionen (säljstart).

Beskattningstidpunkt och optionens löptid

Om optionens löptid är högst ett år och optionen är lämpad för allmän omsättning inträder skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust det år utfärdaren frigörs från sina åtaganden (44 kap. 31 § första stycket IL). Kontrolluppgift på premieintäkten ska lämnas det år som optionen utfärdas. Är det en option med löptid på högst ett år kan det innebära att premien inte ska tas upp till beskattning förrän beskattningsåret efter det år som kontrolluppgiften lämnades.

Om optionens löptid är längre än ett år ska utfärdaren beskattas för optionspremien det år han eller hon utfärdar optionen. Detsamma gäller om optionen inte är lämpad för allmän omsättning oavsett hur lång löptiden är. Om utfärdaren betalar en ersättning till innehavaren för att optionen ska upphöra får han eller hon avdrag för den som en kapitalförlust det år som optionsförpliktelsen upphör. Detta kan innebära att intäkten beskattas ett år och avdrag för kostnaderna medges ett annat år. Om optionsförpliktelsen upphör samma år som optionen utfärdas ska dock utfärdaren göra en gemensam kapitalvinstberäkning (44 kap. 31 § andra stycket IL).

Skatteverkets uppfattning är att begreppet löptid ska tolkas som den maximala löptid en option i den aktuella serien kan ha räknat från det faktiska utfärdandet till seriens senaste möjliga förfallodag.

Exempel: löptid

Kim utfärdar en option den 1 november år 1. Optionen förfaller i december år 2. Optionens löptid är längre än ett år oavsett om Kim skulle återköpa optionen och därmed kvitta sig ur positionen den 5 januari.

Beräkning av omkostnadsbeloppet

Genomsnittsmetoden är inte tillämplig på utfärdarens premieintäkter (prop. 1989/90:110 s. 444). Genomsnittsmetoden ska inte användas för dessa utgifter. Om någon utfärdat fler optioner med kort löptid, än vad han eller hon har återköpt, ska inte alla premieintäkter tas upp till beskattning under samma beskattningsår. Utfärdaren kan då välja vilka premier som han eller hon ska ta upp under det aktuella beskattningsåret.

Kvittning, stängning eller förfall

Utfärdaren kan avsluta sitt åtagande genom

  • ett återköp av optionen (kvittning eller nettning)
  • en kontantavräkning på slutdagen (stängning)
  • att optionens löptid löper ut (förfall).

Utfärdaren tar upp den premie som han fick vid utfärdandet som en försäljningsintäkt. Kvittningslikvid respektive stängningslikvid får dras av som omkostnadsbelopp. Vid förfall uppkommer ingen kostnad för utfärdaren.

I konsekvens med regeln om att kapitalvinster beskattas vid avyttringen och inte vid betalningen, ska beskattning ske det år avräkningsnotan är daterad, även om betalning sker ett senare år. Avdrag för kvittnings- eller stängningslikvid sker det år kvittning eller stängning skett även om betalningen görs ett annat år (prop. 1989/90:110 s. 441).

Exempel: kvittning

Alex utfärdar 20 optionskontrakt för 100 kr styck i oktober år 1 och ytterligare 10 optionskontrakt för 120 kr styck i november år 1. I december samma år återköper han 10 kontrakt. De resterande 20 kontrakten löper vidare och han återköper dem i januari år 2. Hur beskattningen blir beror på optionernas löptid, se nedan.

Korta optioner, upp till ett års löptid

Om optionerna har en löptid upp till ett år (korta optioner) och är lämpade för allmän omsättning, ska Alex ta upp 10 optionskontrakt till beskattning under beskattningsår 1. Han får själv välja om han ska ta upp de högre premierna eller de lägre. Han kan också välja en kombination. Resterande 20 optionskontrakt ska han ta upp till beskattning under år 2.

Långa optioner – över ett års löptid

Om optionerna har en löptid på över ett år (långa optioner) ska Alex ta upp samtliga 30 premieintäkter till beskattning under beskattningsår 1. Han får avdrag för kvittningslikviden för de 10 optioner som han återköper under år 1. Kvittningslikviderna för resterande 20 optionskontrakt får han avdrag för under år 2.

Lösen av en köpoption

Vid lösen av en köpoption säljer utfärdaren egendom till innehavaren av optionen. Försäljningen utlöser kapitalvinstbeskattning.

Korta optioner – upp till ett års löptid

Om optionens löptid är högst ett år och lämpad för allmän omsättning, ska premien för optionen alltid läggas till försäljningspriset för den sålda egendomen (44 kap. 32 § första stycket IL). Detta innebär att vinsten på optionen ingår i kapitalvinstberäkningen för den underliggande egendomen. En förlust på den sålda egendomen blir på så sätt fullt kvittningsbar mot den erhållna premien.

Långa optioner – över ett års löptid

Om optionens löptid är längre än ett år ska premien för optionen bara ingå i kapitalvinstberäkningen för den underliggande egendomen om lösen sker under samma beskattningsår som optionen utfärdats (44 kap. 32 § tredje stycket IL).

Exempel: lösen av köpoption med kort löptid

Alex äger 1 000 aktier i Bygg AB som han köpt för 15 000 kr. Han utfärdar 10 köpoptioner för totalt 1 000 kr. Optionerna ger innehavaren rätt att köpa 1 000 aktier i Bygg AB för totalt 20 000 kr. Innehavaren väljer att utnyttja optionen och Alex säljer sina aktier i Bygg AB. Som försäljningsintäkt tar han upp 21 000 kr, dels ersättningen för aktierna och dels optionspremien. Han drar av omkostnadsbeloppet för aktierna med 15 000 kr och redovisar en kapitalvinst på aktierna med 6 000 kr.

Lösen av en säljoption

Vid lösen av en säljoption köper utfärdaren egendom av innehavaren av optionen. Den köpta egendomen kan utfärdaren sälja vid ett senare tillfälle.

Korta optioner – upp till ett års löptid

Om optionens löptid är högst ett år och optionen är lämpad för allmän omsättning kan utfärdaren välja att sälja den förvärvade underliggande egendomen samma år som lösen sker eller under ett senare beskattningsår. Säljer utfärdaren den förvärvade underliggande egendomen samma år som lösen sker ska premien räknas av från anskaffningsutgiften på egendomen. På så sätt ingår premien i kapitalvinstberäkningen för egendomen (44 kap. 32 § andra stycket IL). Om den förvärvade underliggande egendomen istället säljs under ett senare år ska utfärdaren ta upp optionspremien till beskattning det år som lösen av egendomen sker. Kapitalvinstbeskattningen av den förvärvade underliggande egendomen sker i så fall helt enligt vanliga regler och utan påverkan av att ett optionsförhållande har funnits.

Långa optioner – över ett års löptid

Om optionens löptid är längre än ett år kan utfärdaren sälja den förvärvade underliggande egendomen under samma beskattningsår som optionen utfärdas. Då ska utfärdaren räkna av optionspremien från anskaffningsutgiften på den underliggande egendomen. På så sätt ingår premien i kapitalvinstberäkningen för egendomen (44 kap. 32 § tredje stycket IL). Om utfärdaren däremot säljer den förvärvade underliggande egenomen under ett senare beskattningsår ska premien tas upp till beskattning det år han eller hon utfärdade optionen. Kapitalvinstbeskattningen av den förvärvade underliggande egendomen påverkas då inte av optionsförhållandet.

Exempel: lösen av en säljoption

År 1 utfärdar Alex 10 säljoptioner i Investment AB och får en premie på totalt 1 500 kr. Optionen ger innehavaren rätt att sälja 1 000 aktier för totalt 20 000 kr. Efter en tid utnyttjar innehavaren sina säljoptioner och Alex får köpa aktierna. Senare säljer Alex aktierna för totalt 18 000 kr.

Korta optioner, upp till ett års löptid

Om optionen har en löptid upp till ett år och Alex säljer aktierna under samma beskattningsår som lösen sker ska han redovisa en kapitalförlust på 500 kr. Försäljningsintäkten är 18 000 kr. Som anskaffningsutgift tar han upp 18 500 kr, lösenersättningen på 20 000 kr minus optionspremien på 1 500 kr.

Långa optioner, över ett års löptid

Om optionen har en löptid över ett år ska Alex redovisa optionspremien på 1 500 kr som en kapitalvinst i deklarationen för beskattningsår 1. När innehavaren utnyttjar optionen köper Alex aktierna och de 20 000 kr han betalar blir aktiernas anskaffningsutgift som vilket aktieköp som helst. Det är först om lösen skulle ske år 1 och Alex sen även skulle sälja aktierna år 1 som beskattningen blir annorlunda. Han ska då inte redovisa optionspremien som en separat kapitalvinst i deklarationen. Istället ska han minska aktiernas anskaffningsutgift med optionspremien (20 000 – 1 500). Han redovisar då en kapitalförlust på 500 kr i deklarationen (18 000 - 18 500).

Garant i en nyemission

Det är vanligt att det finns en emissionsgarant vid nyemissioner som åtar sig att teckna en viss del av aktierna i nyemissionen om den inte skulle bli fulltecknad. För detta får garanten vanligtvis en ersättning (garantiprovision).

Skatteverket anser att en emissionsgarant ska beskattas på samma sätt som den som utfärdar en säljoption.

Eftersom säljoptionen (garantiåtagandet) inte är lämpad för allmän omsättning ska premien (garantiprovisionen) tas upp som intäkt det beskattningsår garantiavtalet ingås (44 kap. 31 § andra stycket IL).

Cap- och flooravtal

Avgiften som man betalar för ett fristående cap- eller flooravtal är en utgift för inköp av en eller flera ränteoptioner. Skatteverkets uppfattning är att man ska se varje betalningsperiod som en option för sig. Vid varje avstämningstidpunkt avyttras en av ränteoptionerna. Anskaffningsutgiften för avtalet ska fördelas på antalet ränteoptioner.

Exempel: cap- och flooravtal

Olle ingår ett fristående cap-avtal som löper i fyra betalningsperioder. Han betalar totalt 20 för avtalet vilket innebär att anskaffningsutgiften per option är 5. Försäljningspriset för optionen blir vad han får från motparten vid varje periods avstämningsdag. Om Olle får 6, 3, 0 och 2 ska han redovisa en vinst på 1 (6-5) för den första perioden. Vid den andra perioden uppkommer en förlust på 2, tredje perioden en förlust på 5 och fjärde perioden en förlust på 3.

Tabell över innehavarens och utfärdarens beskattning av aktieoptioner

För att göra beskattningsreglerna mer överskådliga följer här en sammanfattning i tabellform för optioner lämpade för allmän omsättning. Speciella kvittningsregler gäller också för optioner.

Innehavarens beskattning av en aktieoption oavsett löptid

Kvittning

Stängning

Lösen

Förfall

Köpoption

Kvittningsersättning minus betald premie. Beskattas på kvittningsdagen.

Kontantavräkning minus premien.

Beskattas på stängningsdagen.

Premien läggs till aktiens anskaffningsutgift.

Ingen beskattning förrän aktien säljs.

Intäkt (=0 kr) minus betald premie.

Beskattas den dag som optionen förfaller.

Säljoption

Kvittningsersättning minus betald premie.

Beskattas på kvittningsdagen.

Kontantavräkning minus premien.

Beskattas på stängningsdagen.

Betald premie läggs till den underliggande egendomens anskaffningsutgift.

Aktieförsäljningen beskattas på lösendagen.

Intäkt (=0 kr) minus betald premie.

Beskattas den dag som optionen förfaller.

Utfärdarens beskattning av en aktieoption med löptid på högst ett år

Kvittning

Stängning

Lösen

Förfall

Köpoption

Premien minus betald premie. Beskattas på kvittningsdagen.

Premien minus kontantavräkning.

Beskattas på stängningsdagen.

Premien läggs till aktiens försäljningspris.

Optionspremien och aktieaffären beskattas på lösendagen.

Premien redovisas som intäkt.

Beskattas den dag som optionen förfaller.

Säljoption

Premien minus betald kvittningsersättning.

Beskattas på kvittningsdagen.

Premien minus kontantavräkning.

Beskattas på stängningsdagen.

Säljs aktien samma år minskas aktiens anskaffningsutgift med premien.

Behåller man aktien beskattas premien på lösendagen.

Premien redovisas som intäkt.

Beskattas den dag som optionen förfaller.

Utfärdarens beskattning av en aktieoption med löptid på mer än ett år

Kvittning

Stängning

Lösen

Förfall

Köpoption

Premien beskattas vid utfärdandet.

Om kvittning sker samma år får kvittningsersättningen dras av från premieintäkten.

Premien beskattas vid utfärdandet.

Det år som stängning sker redovisas kontantavräkningsbeloppet.

Sker lösen samma år som utfärdandet minskas aktiens anskaffningsutgift med premien.

Sker lösen senare år beskattas premien vid utfärdandet.

Premien redovisas som intäkt.

Beskattas det år som optionen utfärdas.

Säljoption

Premien beskattas vid utfärdandet.

Om kvittning sker samma år får kvittningsersättningen dras av från premieintäkten.

Premien beskattas vid utfärdandet.

Det år som stängning sker redovisas kontantavräkningsbeloppet.

Säljs aktien samma år som utfärdandet minskas aktiens anskaffningsutgift med premien. Beskattas försäljningsdagen.

Säljs aktien senare år beskattas premien samma år som optionen utfärdas.

Premien redovisas som intäkt.

Beskattas det år som optionen utfärdas.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1997 ref. 63 [1]
  • RÅ 1999 ref. 14 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Hur beskattas en fysisk person som är garant vid en nyemission? [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399 del 2) [1]
  • proposition 1989/90:110 [1] [2]
  • rå 1994 not. 41 [1]
  • rå 1994 not. 733 [1]
  • rå 2003 not. 107 [1]
Till toppen