OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Kapitalförluster på optioner, terminer och andra derivat får ibland kvittas mot kapitalvinster på andra tillgångar. Avgörande är hur derivatet klassificeras. Sker lösen och leverans ska kostnaden för derivatet ibland ingå i kapitalvinstberäkningen av den underliggande egendomen.

Avdrag för kapitalförluster på derivat

Kapitalförluster på optioner och terminer är enligt huvudregeln bara avdragsgilla till 70 procent (48 kap. 24 § IL). Från huvudregeln finns vissa undantag (48 kap. 20–23 §§ IL).

Klassificering av derivat

Innan man kommer in på kvittningsreglerna måste man veta hur derivatinstrumentet klassificeras. Huvudregeln vid klassificeringen är att det är den underliggande egendomen som styr beskattningen. Ett derivat med aktier eller aktieindex som underliggande egendom beskattas som delägarrätter (48 kap. 2 § IL). Ett derivat med fordran i svenska kronor eller ränteindex som underliggande egendom beskattas som en fordran i svenska kronor (48 kap. 3 § IL). Ett derivat där den underliggande egendomen kan hänföras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta, valutaindex eller liknande beskattas som utländsk valuta (48 kap. 4 § IL). Ett derivat där den underliggande egendomen t.ex. skulle vara guld, vete, olja eller någon annan råvara beskattas enligt bestämmelserna för råvaror (52 kap. 1 § IL).

Skulle ett derivat vara konstruerad så att den underliggande egendomen beskattas på ett visst sätt men att värdeutvecklingen på derivatet följer en delägarrätt vid avyttringen, kan det vara svårt att avgöra enligt vilket lagrum derivatet ska beskattas. Utgångspunkten bör vara att alla finansiella instrument vars värdeförändring liknar aktiens ska beskattas på samma sätt som aktier (prop. 1989/90:110 s. 430). Skatteverket uppfattar detta som att det är den egendom som bestämmer värdeförändringarna på optionen eller terminen som är avgörande för klassificeringen, inte den underliggande egendomen.

Om värdeförändringen på en option är knuten till ett aktieindex men underliggande egendom är ett räntebärande värdepapper, ska optionen hänföras till sådan egendom som beskattas som delägarrätt. Detta innebär att kvittningsrätten för sådan egendom blir tillämplig.

Förluster på den underliggande egendomen

I de fall en option är lämpad för allmän omsättning och kapitalvinstberäkningen görs gemensamt för options-affären och försäljningen av den underliggande egendomen, får full kvittning ofta ske av vinster och förluster på optionsaffären mot vinster och förluster på avyttring av den underliggande egendomen. Detta gäller när

  • innehavaren har löst optionen och antingen köpt eller sålt egendom
  • utfärdaren har sålt en egendom på grund av lösen av en köpoption med en löptid på högst ett år
  • utfärdaren har sålt en egendom på grund av lösen av en köpoption med längre löptid än ett år, om han eller hon sålt egendomen samma kalenderår som optionen utfärdades
  • utfärdaren har sålt en egendom efter det att han eller hon förvärvat egendom genom lösen av en säljoption med en löptid på högst ett år, under förutsättning att försäljningen skett samma år som optionen lösts
  • utfärdaren har sålt en egendom efter det att han förvärvat en egendom genom lösen av en säljoption med en löptid på mer än ett år, under förutsättning att försäljningen skett samma år som optionen utfärdats.

I andra fall är kapitalförluster avdragsgilla enligt de vanliga regler som gäller för den sålda egendomen som om det varit en försäljning utan samband med någon optionsaffär.

Om optionspremien ingår i kapitalvinstbeskattningen på den underliggande egendomen, kommer karaktären på den under-liggande egendomen att avgöra vilka bestämmelser som blir tillämpliga.

Aktieoptioner, aktieindex-optioner och aktieterminer

Bestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas på optioner och terminer vars underliggande tillgångar består av aktier eller aktieindex (48 kap. 2 § andra stycket). För sådana marknadsnoterade optioner och terminer får förluster kvittas mot vinster som uppkommit under samma beskattningsår på följande värdepapper (48 kap. 20 § IL):

  • aktier
  • andelar i utländska juridiska personer
  • andra marknadsnoterade delägarrätter.

Andra marknadsnoterade delägarrätter kan t.ex. vara

  • aktie- och aktieindexoptioner
  • aktie – och aktieindexterminer
  • warranter som baseras på aktier, aktiekorgar och aktieindex
  • andelar i värdepappersfonder och specialfonder, med undantag för andelar i räntefonder
  • teckningsrätter
  • delrätter
  • aktieindexobligationer
  • konvertibla skuldebrev i SEK
  • konvertibla vinstandelsbevis i SEK
  • andra värdepapper som ska beskattas som delägarrätter vid kapitalvinstbeskattningen.

Däremot kan kvittning inte göras mot löpande avkastning på sådan egendom.

Den överskjutande förlusten är bara avdragsgill till 70 procent (48 kap 24 § IL).

Ränteoptioner och ränteterminer

Förluster på marknadsnoterade ränteoptioner och ränteterminer får dras av i sin helhet (48 kap. 23 § IL och 48 kap. 3 § IL).

Valutaoptioner och valutaterminer

Skatteverket anser att förluster på marknadsnoterade valutaoptioner och valutaterminer är avdragsgilla till 100 procent, se även skattepliktig vinst och avdragsgill förlust på sidan om beskattning av tillgångar i utländsk valuta.

Råvaruoptioner och råvaruterminer

Förluster på råvaruoptioner och råvaruterminer är avdragsgilla till 70 procent.

Onoterade optioner och terminer

För optioner och terminer som inte uppfyller kraven på att vara marknadsnoterade får bara 70 procent av en kapitalförlust dras av. Detta gäller även för skuggderivat som inte uppfyller kraven på att vara marknadsnoterade.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Avdrag i kapital för förlust på marknadsnoterade fordringsrätter i utländsk valuta [1]

Övrigt

  • proposition 1989/90:110 [1]
Till toppen