OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om de villkor som ska vara uppfyllda för att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring.

De kvalitativa villkoren

För att en försäkring ska vara en pensionsförsäkring ska vissa grundläggande villkor vara uppfyllda. Dessa villkor, de kvalitativa villkoren, finns i 58 kap. 4, 6 och 8–16 b §§ IL (58 kap. 2 § första stycket IL). Syftet med villkoren är att bara en försäkring som tjänar ett verkligt pensioneringsändamål ska klassificeras som en pensionsförsäkring och skattegynnas.

De kvalitativa villkoren har anpassats till EU-rätten. Nuvarande bestämmelser gäller för en försäkring som har tecknats efter den 1 februari 2007. För en försäkring som har tecknats före den 2 februari 2007 gäller den äldre lydelsen av bestämmelserna (övergångsbestämmelserna 4, SFS 2008:134).

Försäkringar inom EES

För att ett försäkringsavtal ska vara en pensionsförsäkring ska det vara meddelat av ett försäkringsföretag i en försäkringsrörelse med fast driftställe inom EES, det så kallade etableringskravet (58 kap. 4 § IL).

Med ett försäkringsföretag avses ett sådant företag som anges i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (det konsoliderade livförsäkringsdirektivet). Av artikel 1 framgår det att ett försäkringsföretag är ett företag som fått officiell auktorisation hos en behörig myndighet i hemlandet. I Sverige är det Finansinspektionen som beviljar auktorisation för försäkringsföretag. På Finansinspektionens webbplats finns en förteckning över behöriga myndigheter inom EES.

Ett försäkringsavtal som har ingåtts före den 2 februari 2007 ska vara meddelat av ett försäkringsföretag i en försäkringsrörelse med fast driftställe i Sverige, d.v.s. i ett försäkringsföretag som beskattades enligt IL eller AvPL (övergångsbestämmelserna 4, SFS 2008:134).

Vad får en pensionsförsäkring omfatta?

En pensionsförsäkring får bara omfatta ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension (58 kap. 6 § IL).

Läs nedan om villkoren för ålderspension, sjukpension och efterlevandepension.

Ålderspension

Med ålderspension avses pensionsbelopp som betalas ut till den försäkrade när han eller hon uppnått en viss ålder. Den försäkrade är den på vars liv försäkringen är tecknad (58 kap. 8 § IL). När den försäkrade dör ska utbetalningen av ålderspensionen upphöra.

Om försäkringen bara omfattar ålderspension har de efterlevande ingen rätt att få del av det kvarvarande försäkringskapitalet. En försäkringstagare får inte sätta in någon förmånstagare till en ålderspensionsförsäkring, utan alla utbetalningar ska göras till den försäkrade.

Regeln gäller inte för tjänstepensionsförsäkringar. Där ska den som var anställd när avtalet ingicks vara förmånstagare (58 kap. 10 § IL).

När får ålderspension börja betalas ut?

Ålderspension får tidigast börja betalas ut när den försäkrade har fyllt 55 år. Regeln gäller dock inte för den som har rätt till sjukersättning (prop. 1993/94:85 s. 59). En person som har rätt till sjukersättning har rätt att påbörja utbetalning av ålderspension oberoende av ålder. Dessutom kan den som har särskilda skäl få ålderspension tidigare, efter ett särskilt medgivande från Skatteverket.

Livsvarig eller temporär ålderspension

Ålderspension kan betalas ut så länge den försäkrade lever, d.v.s. livsvarig ålderspension. Den kan också betalas ut under en viss tid, d.v.s. temporär ålderspension.

Den temporära ålderspensionen ska betalas ut under minst fem år. Om pensionsutbetalningarna ska upphöra när den försäkrade fyller 65 år räcker det med att pensionen betalas ut under minst tre år (58 kap. 11 § första stycket IL).

För temporär ålderspension enligt en allmän pensionsplan finns det inget krav på någon viss utbetalningstid, utan för en sådan ålderspension gäller den utbetalningstid som anges i planen (58 kap. 11 § andra stycket IL). När det gäller avgångspension anser Skatteverket att bestämmelsen är tillämplig endast om erbjudandet om avgångspension före 65 år ryms inom vad som är sedvanligt enligt en allmän pensionsplan. Vad som i detta fall menas med en allmän pensionsplan anges i 58 kap. 20 § IL, se Handledning för beskattning av inkomst 2014, del 2, avsnitt 63.2. En arbetsgivare som inte är ansluten till en allmän pensionsplan har rätt att citera en sådan plan som gäller arbetstagare med motsvarande arbetsuppgifter. Detta förutsätter dels att den citerade planen innehåller en möjlighet att avtala om en lägre pensionsålder, dels att den erbjudna avgångspensionen inte är högre än vad som gäller enligt den citerade planen för pensionsåldern ifråga. Enligt Skatteverket är det utfästelsen i sin helhet som ska uppfylla kraven för en allmän pensionsplan enligt den s.k. ryms inom-regeln för att bestämmelsen ska bli tillämplig. Se Skatteverkets ställningstagande Utbetalningsvillkor för temporär ålderspension vid avgångspensionering före 65 års ålder.

Utbetalningskravet de första fem åren

För en traditionell pensionsförsäkring liksom för en depåförsäkring ska pensionen under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp (58 kap. 11 § första stycket IL). Bestämmelsen att pensionsutbetalningarna inte får sjunka under de fem första utbetalningsåren innebär att när pensionen har börjat betalas ut måste utbetalningarna fortsätta med samma eller stigande belopp under hela femårsperioden. Det går inte heller att göra ett uppehåll i utbetalningen under denna period. Bestämmelsen medför också att under femårsperioden går det inte att förlänga den period då en temporär pension ska betalas ut, eftersom det skulle innebära att beloppen därmed sänks.

Pensionen kan betalas ut månadsvis, men även kvartalsvis eller årsvis. Enligt Skatteverket kan utbetalningen av pensionen ändras under de fem första utbetalningsåren på så vis att en månadsvis utbetalning övergår till en kvartalsvis eller årsvis utbetalning. Däremot kan en årsvis eller kvartalsvis utbetalning inte övergå till en månadsutbetalning p.g.a. bestämmelsen om samma eller stigande belopp.

För en traditionell pensionsförsäkring förekommer det att försäkringsgivaren sänker återbäringen eller tilläggsbeloppet, den del av pensionen som inte är garanterad. En sådan sänkning innebär att det utbetalda beloppet sjunker för en pensionsförsäkring under en pågående pensionsutbetalning. Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om ett sådant förfarande medför att den utbetalda pensionen inte ska anses komma från en pensionsförsäkring. Domstolen gjorde bedömningen att utbetalningarna skulle anses gjorda på grund av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. IL (RÅ 2007 ref. 49).

Efter avgörandet har det tillkommit regler om avskattning i vissa fall. Skatteverket anser att sänkningen av pensionsutbetalningen som prövades av domstolen inte var fråga om någon villkorsändring eller något annat förfogande över avtalet i strid med avtalsvillkoren. En sådan åtgärd ska därför inte medföra avskattning enligt bestämmelserna i IL. Se Skatteverkets ställningstagande Utbetalning från en pensionsförsäkring med sjunkande belopp under de första fem åren.

För fondförsäkringar innebär utbetalningskravet att man bortser från sådana beloppsändringar som beror på kursutvecklingen på fondandelarna (58 kap. 15 § IL).

Sjukpension

Sjukpension är pension som betalas ut till den försäkrade när hans eller hennes arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt. Den försäkrade är den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller för. Sjukpension får betalas ut högst så länge den försäkrade är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga (58 kap. 12 § första stycket IL). Till en privat sjukpensionsförsäkring får förmånstagare inte sättas in. Om sjukpensionsförsäkringen är en tjänstepensionsförsäkring ska den som var anställd när avtalet ingicks vara förmånstagare till försäkringen (58 kap. 12 § andra stycket IL).

Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavtalet träffats. Bestämmelsen innebär att sjukpension ska betalas ut periodiskt. Av förarbetena framgår även att en sjukpension inte får innehålla villkor som ger rätt till kapitalbelopp vid sidan av sjukpension (prop. 1975/76:31 s. 120).

Det finns inget krav på att sjukpensionen måste betalas ut med samma eller stigande belopp, till skillnad mot vad som gäller för ålderspension. Pensionsbeloppen kan med andra ord minska efter hand.

En sjukförsäkring som inte uppfyller de kvalitativa kraven för att vara en pensionsförsäkring är en vanlig sjukförsäkring, som regleras i 8 kap. 15 § IL och 11 kap. 37 § IL.

Efterlevandepension

Med efterlevandepension avses pension som efter den försäkrades död betalas ut till (58 kap. 13 § IL)

  1. en person som varit den försäkrades make eller sambo
  2. ett barn till den försäkrade eller ett barn till en person som varit den försäkrades make eller sambo
  3. en efterlevande på grund av en försäkring som har tagits av dödsboet efter särskilt medgivande av Skatteverket
  4. en efterlevande på grund av en tjänstepensionsförsäkring som den avlidnes arbetsgivare har tecknat.

Vad som avses med make, sambo och barn förklaras i Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering, del 1, avsnitt 8.19 och 8.20.

Det finns ingen åldersgräns för efterlevandepension till barn, d.v.s. efterlevandepensionen kan betalas ut även till vuxna barn. Inget hindrar dock försäkringsgivaren att begränsa efterlevandepensionen för barn upp till viss ålder, brukligt är då barn upp till 20 år.

Det är bara de personer som nämns i punkt 1 och 2 ovan som får vara förmånstagare till efterlevandepension.

Utbetalningskraven för efterlevandepension

Efterlevandepension får betalas ut högst så länge som den efterlevande lever. Under de första fem åren får efterlevandepensionen inte betalas ut med sjunkande belopp (58 kap. 14 § IL). Utbetalningskravet för efterlevandepension är med andra ord utformat på samma vis som för ålderspension.

Huvudregeln är att utbetalning av efterlevandepension inte får upphöra tidigare än fem år efter dödsfallet, d.v.s. efterlevandepension har som huvudregel samma minsta utbetalningstid som ålderspension. Avsteg från huvudregeln får eller ska göras i följande fall:

  1. Efterlevandepension till person enligt punkt1 ovan får upphöra om personen gifter sig.
  2. Om ålderspension till den försäkrade skulle ha upphört inom en femårsperiod från dödsfallet får efterlevandepensionen upphöra vid samma tidpunkt.
  3. Om efterlevandepension betalas ut till barn under 20 år får utbetalningen upphöra när barnet fyller 20 år, om så avtalats.
  4. Vid efterlevandepension till barn som har tecknats på försäkringstagarens makes eller sambos liv enligt 58 kap. 9 § andra stycket IL ska utbetalningen upphöra senast när barnet fyller 20 år.

Försäkringsavtalets utformning

Ett försäkringsavtal, d.v.s. försäkringsbrevet och de allmänna villkoren, måste innehålla de villkor som avgör om försäkringen är en pensionsförsäkring. Avtalet får inte innehålla några villkor som avviker från de kvalitativa villkoren (58 kap. 16 b § IL).

Försäkringsavtalet ska dessutom innehålla villkor om att försäkringen inte får

  • pantsättas eller belånas
  • ändras så att den inte längre uppfyller villkoren för en pensionsförsäkring
  • överlåtas eller återköpas i andra fall än de som nämns i 58 kap. 17 eller 18 § IL (läs vidare nedan under överlåtelse och återköp).

För ett försäkringsavtal tecknat den 2 februari 2007 eller senare ska avtalsvillkoren innehålla uppgift om att försäkringsgivaren ska lämna de kontrolluppgifter som ska lämnas om en pensionsförsäkring enligt 15, 22 och 23 kap. SFL (58 kap. 16 a § första stycket IL). Att försäkringsavtalet ska innehålla villkor om att lämna kontrolluppgifter är en följd av att en pensionsförsäkring kan meddelas i en försäkringsrörelse utan fast driftställe i Sverige, d.v.s. av en försäkringsgivare som inte omfattas av SFL.

Efter en beståndsöverlåtelse

Ett försäkringsavtal som övertagits från en annan försäkringsgivare genom överlåtelse eller som överförts från annan verksamhet, t.ex. en filial, hos samma försäkringsgivare ska anses ha ingåtts vid den tidpunkt då ansvaret för försäkringen övergått på den nya försäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över (beståndsöverlåtelse) (övergångsbestämmelse 9 till SFS 2008:134). Innebörden av övergångsbestämmelsen är att ett försäkringsavtal tecknat före den 2 februari 2007 där det inte finns något krav att försäkringsavtalet ska innehålla villkor om att lämna kontrolluppgifter, ska anses vara ingått vid tidpunkten för överlåtelsen eller överföringen. I och med detta ska avtalet efter en sådan överlåtelse eller överföring uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a § IL.

Övergångsbestämmelsen tar i första hand sikte på beståndsöverlåtelser men omfattar enligt Skatteverket även överlåtelser vid fusion.

Ett försäkringsbolag kan överlåta hela eller delar av sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller i annan EES-stat (10 kap. 1 § FRL). En beståndsöverlåtelse är civilrättsligt närmast att jämföra med ett gäldenärsbyte och innebär att själva försäkringsavtalet förs över (en överlåtelse) till en ny försäkringsgivare. Försäkringsavtalet kan också överföras till en annan del av verksamheten hos samma försäkringsgivare. En sådan överlåtelse eller överföring innebär inte att de ursprungliga avtalsvillkoren ändras. Vid en överlåtelse av avtalet är det alltså, till skillnad från vad som gäller vid en flytt, inte kapitalet utan själva avtalet som är föremålet för transaktionen (prop. 2007/08:55 s. 51).

Vid en överlåtelse eller överföring av försäkringsavtal ska den avgivande försäkringsgivaren lämna kontrolluppgifter om överlåtelsen och överföringen till Skatteverket (22 kap. 9 § SFL). Sådana kontrolluppgifter ska lämnas senast 14 dagar efter överlåtelsen och överföringen (24 kap. 2 § SFL).

Krav att lämna åtagande till Skatteverket i vissa fall

En försäkringsgivare som meddelar pensionsförsäkringar från ett fast driftställe utanför Sverige men inom EES, ska lämna in ett skriftligt åtagande för varje försäkringsavtal. Åtagandet ska lämnas till Skatteverket på ett fastställt formulär (58 kap. 16 a § andra stycket IL). Åtagandet ska innehålla identifikationsuppgifter för försäkringsgivaren, försäkringstagaren, den försäkrade och pensionsförsäkringsavtalet. Pensionsförsäkringsavtalet ska även bifogas som en kopia (23 kap. 6 § SFL).

Det skriftliga åtagandet innebär att försäkringsgivaren åtar sig att lämna de kontrolluppgifter som ska lämnas för en pensionsförsäkring enligt 15, 22 och 23 kap. SFL. Det innebär att försäkringsavtalet ska innehålla villkor om att lämna kontrolluppgifter, och att försäkringsgivaren dessutom genom det skriftliga åtagandet ska åta sig att lämna nämnda kontrolluppgifter.

Ett åtagande ska lämnas för varje försäkringsavtal som meddelats men även för varje försäkringsavtal som övertagits genom överlåtelse eller överföring. Vad som menas med överlåtelse eller överföring se sista stycket under försäkringsavtalets utformning ovan.

Om åtagandet inte har kommit in till Skatteverket uppfyller försäkringen inte villkoren för pensionsförsäkring och är då en kapitalförsäkring.

Överlåtelse

Försäkringstagaren får som huvudregel inte överlåta en pensionsförsäkring (58 kap. 16 § IL).

Rätt att överlåta en pensionsförsäkring under den försäkrades livstid finns dock i tre fall (58 kap. 17 § IL):

  • vid ändrade anställningsförhållanden, under förutsättning att försäkringen före eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring
  • på grund av utmätning, ackord eller konkurs
  • genom bodelning.

Rätten att överlåta en pensionsförsäkring vid ändrade anställningsförhållanden kan till exempel innebära att en tjänstepensionsförsäkring kan överlåtas från en arbetsgivare till en annan arbetsgivare vid byte av anställning. En tjänstepensionsförsäkring med arbetsgivaren som försäkringstagare kan också överlåtas till den anställde i samband med att anställningen upphör. En överlåtelse av en pensionsförsäkring kan med andra ord innebära att försäkringen byter karaktär från en tjänstepensionsförsäkring till en privat pensionsförsäkring eller tvärt om.

En överlåtelse av en pensionsförsäkring genom bodelning innebär skattemässigt att pensionsförsäkringen överlåts från den ena maken till den andra. Den som övertar pensionsförsäkringen genom bodelningen blir ägare till försäkringen men den försäkrade ändras inte. En överlåtelse genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, d.v.s. frivillig bodelning, omfattas av bestämmelsen på samma vis som en överlåtelse vid en bodelning vid skilsmässa. Vid frivillig bodelning gäller särskilda bestämmelser för rätten till pensionssparavdrag (59 kap. 2 § andra stycket IL) och i fråga om beskattning av pensionsbelopp som faller ut från försäkringen (3 kap. 22 § IL), se Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399), del 1, avsnitt 9.6.

Återköp

Ett återköp innebär att försäkringsgivaren helt eller delvis frigörs från sina förpliktelser mot försäkringstagaren. Försäkringstagaren får en utbetalning av det aktuella återköpsvärdet. Vid ett helt återköp avslutas försäkringen.

Huvudregeln är att en pensionsförsäkring inte får återköpas (58 kap. 16 § IL).

En pensionsförsäkring får dock återköpas i följande fall (58 kap. 18 § IL):

  • om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet
  • om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp, inga premier har betalats under de senaste tio åren och försäkringen är inte förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande
  • efter ett särskilt medgivande från Skatteverket
  • med stöd av 13 kap. 4 § ÄktB
  • med stöd av 15 kap. 8 § FAL.

När man ska bedöma om några premier har betalats till en pensionsförsäkring under de senaste tio åren i ett fall då kapitalet i försäkringen överförts från en annan försäkring (flytt), ska även premiebetalningsfri tid i den ursprungliga försäkringen medräknas. De två försäkringarna ska vid denna bedömning behandlas som en försäkring (RÅ 2010 ref. 18).

Som återköp räknas inte

Försäkring tecknad före 1976

En försäkring som har tecknats efter ansökan som kom in till försäkringsgivarens huvudkontor före år 1976 är en pensionsförsäkring om den uppfyllde då gällande kvalitativa villkor (2 kap. 11 § ILP).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2007 ref. 49 [1]
  • RÅ 2010 ref. 18 [1]

EU-författningar

  • EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1975/76:31 om ändrade beskattningsregler för pensionsförsäkringar m.m. [1]
  • Proposition 1993/94:85 Vissa skattefrågor rörande livförsäkring [1]
  • Proposition 2007/08:55 Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Utbetalning från en pensionsförsäkring med sjunkande belopp under de första fem åren [1]
  • Utbetalningsvillkor för temporär ålderspension vid avgångspensionering före 65 års ålder [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:2) [1]
  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399 del 2) [1]
  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399) [1] [2]

Referenser inom pensioner

Till toppen