På Rättslig Vägledning använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Jag förstår

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Här kan du läsa om de skatterättsliga villkoren för ett pensionssparkonto.

De kvalitativa villkoren för ett pensionssparkonto

Ett individuellt pensionssparande (IPS) på ett pensionssparkonto ska uppfylla de villkor som anges i 58 kap. 22–31 §§ IL (58 kap. 21 § IL). Ett avtal om IPS kallas pensionssparavtal. De kvalitativa villkoren för ett pensionssparkonto överensstämmer i stort sett med villkoren för en pensionsförsäkring.

Ett IPS är ett privat pensionssparande och kan därför inte användas av en arbetsgivare för en tjänstepension.

Vem kan föra ett pensionssparkonto?

Ett pensionssparkonto ska föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige (58 kap. 22 § IL). Vilka sparformer som kan användas i ett IPS regleras i de civilrättsliga bestämmelserna (2 kap. LIPS).

Vilka utbetalningar kan göras från ett pensionssparkonto?

Utbetalningar från ett pensionssparkonto (58 kap. 23 § IL) får bara göras för

  • ålderspension
  • efterlevandepension
  • behållningar som ska avskattas enligt 58 kap. 33 § IL
  • utbetalningar på grund av jämkning av ett förmånstagarförordnande
  • återbetalningar enligt 13 kap. 4 § ÄktB
  • skatter och avgifter för kontot
  • ersättningar för att förvärva tillgångar till kontot.

Ett pensionssparavtal innehåller inga försäkringsinslag och kan därför inte omfatta sjukpension.

Ålderspension

Med ålderspension avses en ersättning som betalas ut till pensionsspararen när han eller hon uppnår en viss ålder. Ålderspension kan vara livsvarig, d.v.s. betalas ut så länge pensionsspararen lever, eller temporär, d.v.s. betalas ut under en begränsad tid. Ålderspension betalas alltid ut till pensionsspararen själv, och det går därför inte att sätta in en förmånstagare till ålderspensionen (58 kap. 26 § IL).

Utbetalning av ålderspension

Ålderspension får betalas ut tidigast när pensionsspararen har fyllt 55 år (58 kap. 24 § IL). Utbetalningen får påbörjas tidigare om

Som huvudregel ska ålderspensionen betalas ut under minst fem år. Om pensionssparavtalet ska upphöra när pensionsspararen fyller 65 år ska ålderspensionen i stället betalas ut under minst tre år (58 kap. 25 § IL). Detta innebär att utbetalningarna senast måste påbörjas när pensionsspararen fyller 62 år.

Utbetalningskrav: samma eller stigande belopp de första fem åren

Under de första fem åren ska ålderspensionen betalas ut med samma eller stigande belopp. Kravet på samma eller stigande belopp påverkas däremot inte av sådana beloppsförändringar som beror på kursutveckling i fondpapper eller inlåning i utländsk valuta (58 kap. 29 § IL).

Efterlevandepension

Med efterlevandepension (58 kap. 27 § IL) avses en ersättning som efter pensionsspararens död betalas ut till

  • pensionsspararens make, maka eller sambo
  • pensionsspararens barn
  • pensionsspararens makes, makas eller sambos barn.

Utbetalning av efterlevandepension

Efterlevandepension får bara betalas ut så länge den efterlevande lever och ska som huvudregel betalas ut under minst fem år. Det finns två undantag från kravet på en minsta utbetalningstid (58 kap. 28 § andra stycket IL). Efterlevandepensionen får betalas ut under en kortare tid än fem år

  • om pensionsspararen dör mindre än fem år före den tidpunkt då ålderspensionen enligt pensionssparavtalet skulle ha upphört att betalas ut om pensionsspararen varit vid liv
  • när ett barn som får efterlevandepension fyller 20 år.

Utbetalningskrav: samma eller stigande belopp de första fem åren

En efterlevandepension ska betalas ut med samma eller stigande belopp under de första fem åren (58 kap. 28 § första stycket IL). Kravet på samma eller stigande belopp påverkas däremot inte av sådana beloppsförändringar som beror på kursförändringar i fondpapper eller inlåning i utländsk valuta (58 kap. 29 § IL).

Pensionssparavtalets utformning

Ett pensionssparavtal ska innehålla villkor att rätten enligt avtalet, t.ex. en pensionsutbetalning, eller till tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas.

Avtalet ska också innehålla de övriga villkor som gör att avtalet är ett pensionssparavtal. Ett pensionssparavtal får inte innehålla något villkor som är oförenligt med bestämmelserna om pensionssparavtal i 58 kap. IL och inte heller ändras så att det inte längre uppfyller villkoren för ett pensionssparavtal (58 kap. 30 § IL).

Överlåtelse av ett pensionssparkonto

Rätten till behållningen på ett pensionssparkonto får bara överlåtas

Förtida avslutning av ett pensionssparkonto

Ett pensionssparkonto får avslutas genom utbetalning i förtid om

  • pensionsspararen har fyllt 55 år eller har rätt till sjukersättning enligt SFB (58 kap. 24 § IL) och
  • behållningen uppgår till högst 30 procent av ett prisbasbelopp (58 kap. 32 § IL).

Utbetalning i förtid får också göras om följande krav är uppfyllda

  • behållningen på pensionssparkontot uppgår till högst ett prisbasbelopp
  • det inte finns något oåterkalleligt förmånstagarförordnande
  • det inte har gjorts någon inbetalning till pensionssparkontot under de senaste tio åren (58 kap. 32 § IL).

Om pensionsspararen i andra fall vill få en utbetalning i förtid krävs att Skatteverket lämnar ett särskilt medgivande om att pensionssparkontot får avslutas genom en utbetalning i förtid.

Bestämmelserna i 58 kap. IL hindrar inte en återbetalning enligt 13 kap. 4 § ÄktB.

Avskattning av ett pensionssparkonto

Om ett pensionssparavtal helt eller delvis upphör att gälla ska i vissa fall också motsvarande del av behållningen på pensionssparkontot avskattas (58 kap. 33 § IL). En avskattning innebär att behållningen ska tas upp i inkomstslaget tjänst (10 kap. 3 § 5 IL) antingen av pensionsspararen själv eller av dennes eller förmånstagares dödsbo. Med behållning avses marknadsvärdet på tillgångarna på pensionssparkontot efter avräkning för den avkastningsskatt som är hänförlig till kontot.

Avskattning ska göras

  • för den del av behållningen som tas i anspråk på grund av utmätning, ackord eller konkurs
  • om pensionsspararen dör och det inte finns någon insatt förmånstagare (4 kap. 6 § LIPS)
  • om en förmånstagare dör innan hela efterlevandepensionen har betalats ut (4 kap. 14 § LIPS).

Om en förmånstagare dör innan hela efterlevandepensionen betalats ut och det finns flera förmånstagare, ska avskattning bara göras för den del som tillhör den förmånstagare som dött. Om förmånstagaren dör och rätten till utbetalningarna enligt förordnandet ska övergå till någon annan vid förmånstagarens död, ska däremot inte någon avskattning göras.

Om pensionssparinstitutet i vissa fall har avvecklat pensionssparrörelsen och pensionsspararen inte har flyttat pensionssparavtalet inom en viss tid upphör avtalet (6 kap. 5 § LIPS) och pensionssparkontot ska då avskattas.

Flytt av ett pensionssparavtal

Till skillnad mot vad som gäller för en pensionsförsäkring, finns inga skatterättsliga bestämmelser om flytt av ett pensionssparavtal. Det finns däremot civilrättsliga bestämmelser om flytt av ett pensionssparavtal.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst 2014 (SKV 399:2) [1] [2]
  • äktenskapsbalken (1987:230) [1]

Referenser inom pensioner

Till toppen