OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vem som har bevisbördan vid bilförmån varierar beroende på om det är frågan om ordinarie beskattning eller efterbeskattning. Det finns olika typer av bevismedel och omständigheter som påverkar bedömningen om det föreligger skattepliktig bilförmån eller inte.

Dispositionsrättens betydelse

Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som denne får förfoga över på grund av anställning, uppdragsförhållande eller annan liknade grund. Detta innebär att dispositionsrätten, d.v.s. rätten att använda en bil för privat bruk utlöser i sig inte förmånsbeskattning. Högsta förvaltningsdomstolen har dock slagit fast att dispositionsrätten att använda arbetsgivarens bil privat är en stark presumtion för att bilen också har använts privat i skattepliktig omfattning. Den skattskyldige måste i det läget för att undgå förmånsbeskattning göra sannolikt att han eller hon inte har använt bilen privat eller att så har skett endast i ringa omfattning.

Dispositionsrätten medför alltså en omkastning av bevisbördan vid den ordinarie beskattningen (RÅ 2001 ref. 22 I och II).

Skattepliktig bilförmån ska alltså anses föreligga om inte presumtionen bryts genom att det görs sannolikt att privatkörning inte har förekommit i den omfattning som fordras för beskattning.

Vid efterbeskattning är det Skatteverket som ska göra sannolikt att det finns en skattepliktig bilförmån.

Bevismedel för att visa att bilförmån inte finns

I ovan nämnda domar har Högsta förvaltningsdomstolen även berört frågan om vilka bevismedel som står till buds. Av domarna framgår att det finns ett flertal olika bevismedel som kan göra det sannolikt att bilen inte har använts privat eller att så har skett endast i ringa omfattning.

Noggrant förd körjournal

Ett bevismedel som enligt domstolen ligger nära till hands är en noggrant förd körjournal. Detta innebär att om det finns en godtagbar körjournal som visar att bilen inte har använts privat eller bara i ringa omfattning uppkommer ingen skattepliktig bilförmån.

Andra bevismedel än körjournal

I tveksamma fall kan andra omständigheter än körjournalen vägas in. Domstolen säger att andra omständigheter som kan vara av betydelse i sammanhanget är exempelvis:

  • om det funnits direkta hinder mot att använda bilen under delar av beskattningsåret
  • vilket slags bil det har varit fråga om
  • bilens utrustning
  • hur bilen har använts
  • omfattningen av den yrkesmässiga körningen
  • förekomsten av ett eller flera andra motorfordon i den skattskyldiges eller hans familjemedlemmars privata ägo
  • antalet körkortsinnehavare inom familjen
  • den skattskyldiges eller familjemedlemmarnas behov eller avsaknad av behov av att använda bil till och från arbetsplatsen.

Tjänstebil används endast för tjänsteresor

Om arbetsgivarens bil får användas endast för tjänstekörning, ska någon förmånsbeskattning normalt inte ske. I sådana fall krävs normalt att bilen parkeras på arbetsplatsen efter arbetstidens slut och att nycklarna förvaras hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren bör också se till att det finns en körjournal eller annat som visar att bilen endast använts för resor i tjänsten.

Tjänsteresa eller arbetsresa

Det är viktigt att definiera karaktären av de olika resorna mellan bostaden och arbetsplatsen som en anställd gör med en tjänstebil, d.v.s. om det är fråga om tjänsteresa eller arbetsresa.

Tjänsteställe

För att komma fram till vilken typ av resa det är fråga om är det av avgörande betydelse att definiera den anställdes tjänsteställe (12 kap. 8 § IL).

Läs mer om tjänsteställe.

Särskilt tjänsteställe finns inte

I de fall det inte finns något särskilt tjänsteställe påbörjas och avslutas resorna i tjänsten vid bostaden. Den anställde har i denna situation i princip inga resor till och från arbetet.

Eftersom den anställde i dessa fall har tillgång till bilen vid bostaden kan det oftast antas att bilförmån föreligger. För att bilförmån i sådana fall inte ska anses föreligga – trots att bilen under kortare eller längre tid finns uppställd eller garagerad vid bostaden – måste den anställde visa att han eller hon inte använder företagets bil för privat bruk i mer än ringa omfattning. Detta gäller särskilt om arbetsgivaren inte heller kan kontrollera att bilen körts endast i tjänsten.

Bevisprövningen är fri, vilket innebär att den anställde kan peka på de omständigheter som denne anser bäst visar att bilen inte har använts för privata resor i mer än ringa omfattning.

Nedan följer exempel på faktorer som vid en samlad bedömning bl.a. kan tala för att bilförmån inte föreligger i sådana fall.

  • Den anställde styrker med körjournal, färdskrivare eller dylikt att bilen endast utnyttjats för resor i tjänsten och i förekommande fall privata resor i ringa omfattning.
  • Den anställde har enligt avtal med arbetsgivaren inte rätt att använda bilen för privata resor.
  • Bilen ställs upp hos arbetsgivaren under den anställdes sjukdom, semester och annan längre ledighet.
  • Den anställde har privat ägd(a) bil(ar) som motsvarar familjens inkomster och behov.

Bilens typ och utrustning har viss betydelse för frågan om bilförmån föreligger. Dessutom kan bilens typ och utrustning innebära att justeringar under vissa förutsättningar kan komma i fråga vid beräkning av förmånsvärde. Läs mer om att justera bilförmånsvärde.

Särskilt tjänsteställe finns

När särskilt tjänsteställe finns börjar den anställde i många fall sina tjänsteresor från den byggnad där den anställde har sin arbetsplats (tjänsteställe), men resorna kan i vissa speciella situationer även påbörjas från bostaden. Så kan vara fallet när den anställde vid enstaka tillfällen måste påbörja en tjänsteresa från bostaden tidigt påföljande morgon. Likaså måste en anställd som en kväll avslutat en tjänsteresa vid bostaden kunna ta bilen till tjänstestället påföljande dag. Dessa resor är tjänsteresor och föranleder därför ingen förmånsbeskattning.

Om däremot den anställde regelbundet använder bilen för arbetsresor kan en skattepliktig bilförmån uppkomma.

Arbetsresor

Resor från bostaden till arbetsplatsen (tjänstestället) är arbetsresor, som jämställs med privata resor. Detta innebär att bilförmån uppkommer även om den privata användningen har begränsats till att avse körning mellan bostad och arbetsplats. Även om den anställde tar hem tjänstebilen endast sporadiskt kan förmånsbeskattning alltså aktualiseras. Förmånen värderas då enligt de regler som gäller för bilförmån under del av år. Minsta tid för beräkning av förmånsvärde är en månad.

Det saknar betydelse för beskattningen om det är på arbetsgivarens eller eget önskemål som den anställde tar hem tjänstebilen. De ekonomiska eller praktiska fördelar som arbetsgivaren kan ha av att den anställde tar hem bilen och har den uppställd eller garagerad vid bostaden utgör inte skäl för att underlåta beskattning av den anställde.

Om den anställde av olika skäl kunnat använda bilen obetydligt mer än ringa omfattning, bör värdet kunna justeras på grund av synnerliga skäl. Läs mer om att justera bilförmånsvärde.

Kombinerad tjänste- och arbetsresa

Huvudregel – tjänsteresa

Om en anställd som har ett särskilt tjänsteställe gör ett kundbesök eller annat tjänsteärende utanför tjänstestället på vägen till eller från arbetet medför detta normalt att resan i sin helhet anses som tjänsteresa.

Undantag – inte tjänsteresa

Undantag från ovanstående huvudregel bör gälla om den anställde på vägen till eller från arbetet hämtar eller lämnar post, köper bröd till morgonmötet eller utför liknande enklare ärenden som inte föranleder något längre stopp eller längre omväg. Resan får i sådant fall i stället anses ha karaktär av arbetsresa och endast den eventuella förlängningen av resan som ärendet medför bör anses som tjänsteresa.

Hyra bil av arbetsgivaren

Att hyra bilen av arbetsgivaren och på så sätt undkomma beskattning för bilförmån är inte möjligt annat än i undantagsfall, t.ex. att det sker i ringa omfattning. Det kan även vara fråga om en person som hyr bil på marknadsmässiga villkor på öppna marknaden av en biluthyrningsfirma, som råkar vara personens arbetsgivare. I detta fall uppkommer ingen förmånsbeskattning om den anställde till biluthyrningsfirman betalar en marknadsmässig hyra.

Bilförmån föreligger i övriga uthyrningsfall även om den anställde som hyr bilen betalar ersättning till sin arbetsgivare för den privata användningen.

Det belopp som den anställde betalat i hyra eller i övrigt betalar för den privata användingen avräknas från förmånsvärdet. Om ersättningen är större än förmånsvärdet ska detta bestämmas till 0 kr. Belopp som ett år inte har kunnat avräknas kan inte heller utnyttjas ett senare år.

Jourbil som tas hem till bostaden

Bilförmån bör inte anses uppkomma om den anställde på grund av jourtjänst några dagar per månad (1–4 dagar) måste ha bilen tillgänglig vid bostaden för att utan fördröjning kunna påbörja en tjänsteresa.

För den som har femdagarsjour (t.ex. måndag– fredag) var sjunde vecka eller med längre mellanrum, bör inte heller förmånsbeskattning normalt komma ifråga trots att bilen enstaka månader tas hem fem dagar.

För att beskattning inte ska ske vid sådana jourtjänster bör den anställde även vara starkt begränsad i sin möjlighet att använda bilen för privata resor, t.ex. via avtal med arbetsgivaren och att det finns en körjournal som visar att bilen inte har använts för privata resor.

Servicebil som tas hem till bostaden

Det finns vissa yrkeskategorier, t.ex. montörer och servicepersonal som har ett särskilt tjänsteställe och i sin tjänst använder fullt utrustade tjänstebilar (servicebilar) för arbete på exempelvis byggarbetsplatser och liknande. Under sådana arbetsperioder är det inte ovanligt att den anställde får ta hem bilen till bostaden. Om en sådan bil på grund av sin speciella utrustning och användning inte lämpar sig för privat körning och inte heller används för andra resor än för resorna mellan bostaden och arbetsplatsen, bör bilförmån inte påföras.

Med hänsyn till att den anställde i dessa fall rent faktiskt disponerar bilen måste den anställde vara beredd att visa att bilen inte används privat i mer än ringa omfattning. Vad som kan tala för att bilförmån inte föreligger finns att läsa under särskilt tjänsteställe finns inte (ovan).

När kan en bilförmån upphöra?

Både anställda utan ägarintresse och företagsledare bör kunna påbörja respektive avsluta en bilförmån under löpande år trots att man disponerar bilen för tjänstekörning även övrig tid under året.

Årsvärdet för bilförmån ska sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som den anställde inte haft förmånen (61 kap. 9 § andra stycket IL). Läs mer om bilförmån del av år i SKV M 2012:21, avsnitt 3.4.2.

Man kan dock inte gå in och ur en bilförmån efter eget val utan det bör vara fråga om en stadigvarande förändring som styrks av en körjournal. Frågan aktualiseras ofta i samband med ändrade förhållanden som byte av bostad eller arbetsplats, nya arbetsuppgifter eller ändrad tillgång till bil privat.

Exempel: ändrade förhållanden

Anna har bilförmån och använder bilen utöver tjänsteresor främst för arbetsresor till kontoret. Den sista april stängs kontoret och Anna får tjänsteställe i bostaden. Hon får behålla bilen för tjänsteresorna, men vill inte längre ha bilförmån. Hon avtalar detta med arbetsgivaren och fortsätter att föra körjournal för tjänsteresorna.

Bilförmånen får anses ha upphört vid utgången av april. Även om Anna varit företagsledare bör samma bedömning göras om en körjournal styrker att privatkörningen har upphört helt fr.o.m. maj.

Exempel: upprepade avbrott

AB Cement har ett år redovisat bilförmån månaderna februari–maj och augusti–november för företagsledaren Dagny, som haft bilförmån i flera år. Bilen har varit avställd i fordonsregistret under perioden 1 juni–15 juli. Som förklaring till avbrotten i redovisningen anges att bilen inte lämpar sig för vinterkörning och därför används enbart för någon enstaka tjänsteresa under vintrarna (december–januari) samt att Dagny tillbringar somrarna på Malta och då inte använder bilen alls. Enligt körjournalen har bilen använts uteslutande för tjänsteresor i januari, juli och december och har inte alls körts i juni.

I detta exempel får bilförmån anses föreligga hela året med undantag för juni då bilen var avställd hela månaden. Att Dagny inte använder bilen privat vissa mellanliggande månader medför inte att förmånen upphör.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2001 ref. 22 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]

Meddelanden

  • Skatteverkets information om värdering av bilförmån för beskattningsåret 2013 [1]