OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Alla ersättningar är inte underlag för PGI. Bland de viktigare undantagen kan nämnas ersättningar under ett halvt prisbasbelopp till idrottsutövare och ersättningar från vinstandelsstiftelse.

Ersättning under 1 000 kr

Ersättningar under 1 000 kr är inte pensionsgrundande. Det gäller för följande ersättningar (59 kap. 22 § SFB):

  • Ersättning som räknas som inkomst av anställning enligt 8 - 10 §§ SFB när ersättningen från en och samma utgivare under ett år är lägre än 1 000 kr.
  • Inkomst av aktiv näringsverksamhet under 1 000 kr.
  • Inkomst från en hobby eller annan självständig verksamhet när inkomsten understiger 1 000 kr.
  • Ersättning för arbete för någon annans räkning när ersättningen under året är lägre än 1 000 kr från en utgivare. Det gäller ersättningar som räknas som inkomst av annat förvärvsarbete men som beskattas i inkomstslaget tjänst. Det kan exempelvis inträffa vid ersättningar under 10 000 kr från privatpersoner eller ersättning till den som är godkänd för F-skatt.
  • Marie Curie-stipendium.

I fråga om beloppsgränsen för PGI på lön gäller att staten räknas som en arbetsgivare, vilket innebär att ersättningar från flera statliga myndigheter läggs samman vid beräkningen av PGI. På så sätt kan inkomst från en statlig myndighet under 1 000 kr bli pensionsgrundande om den tillsammans med inkomst från annan statlig myndighet uppgår till minst 1 000 kr.

Beloppsgränsen ska inte tillämpas för sådana sociala förmåner som räknas som inkomst av anställning och som finns uppräknade i 59 kap. 13 § SFB. Det betyder exempelvis att PGI beräknas på sjuk- och föräldrapenning även om den sammanlagda ersättningen under året är lägre än 1 000 kr. Detta på grund av att de nämnda sociala förmånerna inte finns angivna i den paragraf som innehåller beloppsgränsen.

Kapitalinkomster m.m. som beskattas som tjänst

Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag som beskattas i inkomstslaget tjänst är inte pensionsgrundande (59 kap. 23 § SFB). Det avser bl.a. utdelning på och vinst vid försäljning av aktier i fåmansföretag enligt 57 kap. IL. Inte heller är sådan inkomst, som på grund av bestämmelserna om s.k. förbjudna lån ska tas upp i inkomstslaget tjänst, pensionsgrundande.

Mindre ersättning till idrottsutövare

Ersättning som en ideell förening ger ut till idrottsutövare är inte pensionsgrundande om den sammanlagda ersättningen från föreningen under året är lägre än ett halvt prisbasbelopp (59 kap. 24 § SFB). Regeln gäller ersättning från sådan ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap. 4–6 och 10 §§ IL. Bestämmelsen har sin bakgrund i reglerna om att idrottsföreningar inte ska behöva betala arbetsgivaravgifter på mindre ersättningar till idrottsutövare (2 kap. 19 § SAL). Om en idrottsutövare har inkomster från flera idrottsföreningar kan det dock innebära att idrottsutövaren går miste om pensionsrätt på betydande inkomster eftersom halva basbeloppsregeln gäller per utgivare.

Avtalsförsäkringar

Ersättningar som är underlag för särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster är inte pensionsgrundande (59 kap. 25 § SFB). Det handlar här om olika slag av ersättningar från försäkringar som slutits enligt kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer exempelvis avgångsbidragsförsäkring, gruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada (1 § 1-5 SLFL).

Observera dock att ersättningar som ges ut på grund av ansvarighetsförsäkring, som också kallas trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), i många fall är pensionsgrundande. Ersättningen är då inte underlag för särskild löneskatt utan försäkringsföretaget ska i stället betala arbetsgivaravgifter. Detta gäller för ersättningar som ska täcka inkomstbortfall under akut sjukdomstid. Det gäller också för ersättning för bestående arbetsoförmåga om beloppet ska täcka inkomstförlust för framtida inkomster och betalas ut som periodisk livränta. Sådan ersättning anses utgöra kompensation för mistad inkomst, dvs. inkomster som personen skulle ha haft om skadan inte inträffat. I de fall ersättningen betalas ut i form av engångsbelopp och inte är kompensation för mistad inkomst är ersättningen inte pensionsgrundande och då tas endast särskild löneskatt ut (prop. 1990/91:54 s. 165).

På samma sätt gäller att ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring är pensionsgrundande till den del ersättningen är komplement till sjukpenning. Men är ersättningen komplement till sjukersättning eller aktivitetsersättning är den inte pensionsgrundande och utgör därför underlag för särskild löneskatt.

Ersättning från vinstandelsstiftelse

Ersättning från en vinstandelsstiftelse är i regel inte pensionsgrundande, förutsatt att det inte är fråga om ersättning för arbete åt stiftelsen (59 kap. 26 – 28 §§ SFB). Ytterligare förutsättningar för bestämmelsen är att de bidrag som arbetsgivaren lämnat till stiftelsen varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att de på likartade villkor tillkommer en betydande del av de anställda. Undantaget om att PGI inte beräknas på vinstandelsmedel gäller inte när arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag och stiftelsen betalar ut medel till företagsledare och närstående till dessa.

Passiv näringsverksamhet

Inkomst från passiv näringsverksamhet är inte pensionsgrundande. Det framgår indirekt av bestämmelsen om att inkomst från sådan näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet är pensionsgrundande som inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap. 14 § SFB). Inkomst från passiv näringsverksamhet är underlag för särskild löneskatt (2 § SLFL).

Samordnade sociala förmåner

Det inträffar ibland att en person har fått två olika pensionsgrundande ersättningar från socialförsäkringen för samma tid och som är samordnade med varandra. Det kan exempelvis vara en person som har fått sjukersättning. Senare beslutar Försäkringskassan att personen ska få arbetsskadelivränta för samma period som sjukersättningen och livräntan och sjukersättningen avser samma skada. I sådant fall får personen livränta som bara betalas ut med överskjutande belopp. Försäkringskassan räknar av det som har betalats i sjukersättning. Det är dock bruttobeloppet av livräntan som är pensionsgrundande. Detta gäller emellertid endast tid fr.o.m. utbetalningsmånaden. När det gäller retroaktiv tid är livräntan däremot inte pensionsgrundande (59 kap. 29 § SFB).

I de fall inkomstrelaterad sjukersättning och arbetsskadelivränta beviljas samtidigt för förfluten tid ska det anses som om sjukersättningen betalats ut före arbetsskadelivräntan (59 kap. 30 § SFB).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1990/91:54 om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m. [1]

Referenser inom pensionsgrundande inkomst (pgi)