OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

För de allra flesta hämtas underlaget för PGI från inkomstdeklarationen. Inkomster som är högre än 7,5 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande. Vid PGI-beräkningen ska avdrag göras för utgifter i arbetet och debiterad allmän pensionsavgift.

Underlaget för PGI-beslutet

Underlaget för PGI-beslutet grundar sig i första hand på uppgifterna i personens inkomstdeklaration. Om en person inte är skattskyldig i Sverige kan PGI bestämmas med hjälp av en kontrolluppgift från arbetsgivaren eller med ledning av uppgifterna i en arbetsgivardeklaration.

Inkomstdeklarationen

Skatteverket beräknar varje år en persons pensionsgrundande inkomst (PGI) med ledning av uppgifterna i personens inkomstdeklaration. Det är den försäkrades beslut om statlig inkomstskatt som ligger till grund för PGI-beslutet (59 kap. 33 § SFB). För dem som inte beskattas här för inkomst av anställning bestäms PGI i stället med ledning av en särskild kontrolluppgift.

För dem som har inkomst av annat förvärvsarbete, i första hand personer som bedriver näringsverksamhet, bestäms PGI med ledning av en inkomstdeklaration även om personen inte är skattskyldig här men ska omfattas av svensk socialförsäkring (59 kap. 34 § andra stycket SFB). Den som är egenföretagare och omfattas av svensk socialförsäkring är skyldig att betala egenavgifter även om personen skulle vara skattebefriad här. En sådan person är trots skattebefrielsen skyldig att lämna inkomstdeklaration (30 kap. 5 § SFL).

Kontrolluppgift för den som inte ska lämna inkomstdeklaration

Om en person inte är skattskyldig här för sina anställningsinkomster är det i stället en kontrolluppgift från arbetsgivaren som ligger till grund för PGI-beräkningen. Det kan inträffa exempelvis vid så kallade utsändningsfall. En arbetsgivare i Sverige har sänt ut en anställd till annat land för att där utföra arbete åt arbetsgivaren. Under vissa förutsättningar ska den anställde vara fortsatt socialförsäkrad i Sverige och arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige. Om den utsände då är skattebefriad i Sverige och har ett jämkningsbeslut ska arbetsgivaren lämna kontrolluppgift på en blankett med beteckningen KU 14 - Särskild kontrolluppgift – Pensionsgrundande inkomst och utbyte av kontrolluppgifter.

Om det är en anställd som omfattas av reglerna för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) ska arbetsgivaren lämna kontrolluppgift på blankett KU13 – Kontrolluppgift – Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).

Uppgifter i en arbetsgivardeklaration

För den som inte beskattas här kan också PGI bestämmas med ledning av uppgifter i en arbetsgivardeklaration. Det kan bli aktuellt för den som har en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe här och den anställde har slutit ett socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. Om den anställde i sådant fall skulle vara skattebefriad här blir det underlaget för arbetsgivaravgifter som är underlag för den anställdes PGI (59 kap. 34 § första stycket SFB). Det innebär att i underlaget för PGI ingår inte den del av lönen som är avsedd att täcka de arbetsgivaravgifter som den anställde betalar för arbetsgivarens räkning (prop. 2012/13:18 s. 45). Om den anställde som har slutit ett socialavgiftsavtal ska beskattas i Sverige gäller huvudregeln om att PGI beräknas med ledning av inkomstdeklarationen.

Vilka inkomster räknas med i underlaget?

Underlaget för PGI bestäms varje år och är summan av en försäkrads inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete för det året (59 kap. 4 § SFB). Vid beräkningen av underlaget avrundas inkomsterna av anställning respektive annat förvärvsarbete var för sig till närmast lägre hundratal kronor (59 kap. 32 § SFB). Huvudprincipen är att pensionsrätten grundas på inkomsten av förvärvsarbete och att inkomster av annat slag inte är pensionsgrundande. Det innebär att kapitalinkomster inte är pensionsgrundande. Inte heller räknas någon form av pension in i underlaget för PGI. Det gäller även om pensionen betalas direkt från den tidigare arbetsgivaren. Att vissa inkomster som inte grundas på förvärvsarbete ändå ger pensionsrätt framgår av 59 kap. 13 § SFB. Det gäller främst olika sociala förmåner som betalas ut i stället för arbetsinkomster man gått miste om, t.ex. sjuk- och föräldrapenning, ersättning från arbetslöshetskassa m.m.

Olika förvärvskällor

När PGI av annat förvärvsarbete beräknas ska underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en annan förvärvskälla (59 kap. 38 § SFB). All näringsverksamhet som en fysisk person bedriver som enskild näringsidkare hänförs till en och samma förvärvskälla. Om samma person också är delägare i ett handelsbolag räknas det som en egen förvärvskälla. Om personen har gjort förlust i handelsbolaget får den förlusten således inte påverka en eventuell vinst i den enskilda näringsverksamheten vid beräkningen av underlaget för PGI.

Inkomsttaket för PGI

Vid PGI-beräkningen ska man inte räkna med inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Här ska man i första hand bortse från inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap.4 § SFB). Det betyder att högsta pensionsgrundande inkomst för 2014 uppgår till 426 750 kr (= 7,5 x 56 900). Men eftersom man vid beräkningen av PGI ska göra ett avdrag för debiterad allmän pensionsavgift innebär det att i praktiken hamnar inkomsttaket på ca 8,07 inkomstbasbelopp. För 2014 ligger taket för beräkning av PGI därför något under en sammanlagd förvärvsinkomst på 459 000 kr.

Exempel: beräkning av inkomsttaket

Vid en sammanlagd förvärvsinkomst 2014 på 458 800 kr blir den allmänna pensionsavgiften 32 100 kr. Den pensionsgrundande inkomsten blir då 426 700 kr eftersom beloppet ligger under taket 426 750 kr. Om inkomsten i stället är 458 900 kr blir den pensionsgrundande inkomsten 426 750 kr eftersom inkomsten överstiger taket (458 900 – pensionsavgift 32 100 kr = 426 800 kr).

Avdrag för allmän pensionsavgift

När Skatteverket beräknar PGI ska avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala (59 kap. 36 och 37 §§ SFB). Avdraget görs för den som har inkomster av anställning i första hand från sådana sociala förmåner som är pensionsgrundande. För den som har inkomst av annat förvärvsarbete görs avdraget i första hand från sjukpenning. Avdraget för allmän pensionsavgift innebär att i praktiken är det 93 % av inkomsten upp till taket som är pensionsgrundande.

Avdrag för kostnader i arbetet

När Skatteverket beräknar PGI på inkomst av anställning ska avdrag göras för kostnader som den försäkrade har haft i arbetet. Det gäller till den del kostnaderna, minskade med eventuella kostnadsersättningar, överstiger 5 000 kr (59 kap. 36 § första stycket SFB). Avdragsbegränsningen, 5 000 kr, gäller inte vid PGI på inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap. 37 § SFB).

När en arbetsgivare betalar ut särskild kostnadsersättning vid sidan av lönen ska kostnadsersättningen, så länge den i princip motsvarar avdragsgilla kostnader, inte räknas med i den pensionsgrundande ersättningen (59 kap. 8 § SFB). Om den som får inkomster av anställning har avdragsgilla utgifter i arbetet, för vilka han eller hon inte fått särskild kostnadsersättning, ska kostnaderna även i sådana fall påverka PGI-beräkningen. Därför görs det avdrag för kostnader i arbetet i den mån utgifterna minskade med eventuell kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Det är således kostnader i arbetet som ska påverka PGI-beräkningen. Andra avdragsgilla utgifter som för resor till och från arbetet, hemresor, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning etc. påverkar inte den pensionsgrundande inkomsten.

Exempel: kostnadsavdrag

En anställd använder sin privata telefon för utlandssamtal i tjänsten och får telefonersättning från arbetsgivaren vid sidan av lönen med 3 000 kr. Den anställde får avdrag vid beskattningen för telefonkostnader med 10 500 kr. Vid PGI-beräkningen ska avdrag göras med 2 500 kr (= 10 500 – kostnadsersättning 3 000 - 5 000).

Det är bara utgifter i arbetet som är hänförliga till de inkomster som är pensionsgrundande som ska påverka PGI-beräkningen. Om en person vid sidan av sin anställning har ett antal uppdragsinkomster som vardera är på mindre än 1 000 kr och har avdragsgilla utgifter som hänför sig till sidoinkomsterna ska dessa utgifter inte påverka personens PGI. Detta eftersom dessa småinkomster inte är pensionsgrundande. På samma sätt gäller att ersättning som en idrottsförening betalar ut till idrottsutövare inte är pensionsgrundande om ersättningen under året är lägre än ett halvt prisbasbelopp. Idrottsutövarens avdragsgilla utgifter som avser sådan ersättning ska därför inte påverka PGI-beräkningen för de andra pensionsgrundande inkomster som idrottsutövaren kan ha.

Exempel: kostnadsfördelning

Eva har många uppdrag som idrottsdomare och tränare. Hon har fått sammanlagt 300 000 kr från olika idrottsföreningar. Från två av föreningarna understiger ersättningen ett halvt prisbasbelopp. Dessa ersättningar som sammanlagt uppgår till 40 000 kr är därför inte pensionsgrundande. Återstoden, 260 000 kr, ingår däremot i underlaget för PGI. Eva får avdrag vid beskattningen med 25 000 kr för sina utgifter i idrottsverksamheten. Det framgår inte av deklarationen i vilka uppdrag Eva har haft utgifterna. De får därför proportioneras. Av utgifterna hänför sig 21 667 kr till de pensionsgrundande inkomsterna (25 000 x 260 000 / 300 000). Vid PGI-beräkningen görs kostnadsavdrag med 16 667 kr (21 667-5 000).

Inkomst av anställning som ingår i näringsverksamhet

Det förekommer att inkomster som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet utgör pensionsgrundande inkomst av anställning. Det kan exempelvis vara fallet för den näringsidkare som när verksamheten startar inte är godkänd för F-skatt och som får ersättning för arbete från uppdragsgivare. Hela verksamheten ska beskattas som näringsverksamhet men eftersom näringsidkaren under viss period endast har haft A-skatt har uppdragsgivaren redan betalat socialavgifter för viss del av inkomsten. För att beräkningen av PGI av anställning respektive annat förvärvsarbete ska bli korrekt måste anställningsinkomsten brytas ut från den sammanlagda inkomsten av näringsverksamheten. Detta måste också göras för att egenavgiftena ska beräknas på korrekt underlag. Om det finns kostnader hänförliga till anställningsinkomsterna måste också kostnaderna brytas ut och den del som tillsammans med eventuella övriga PGI-påverkande kostnader i inkomstslaget tjänst överstiger 5 000 kr noteras som kostnadsavdrag.

Framgår det inte av inkomstdeklarationen eller på annat sätt hur mycket av kostnaderna som ska hänföras till anställningsinkomsten bör kostnaderna fördelas proportionellt mellan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

Exempel: kostnadsfördelning

En näringsidkare med A-skatt har fått ersättningar från uppdragsgivare enligt kontrolluppgifter med 14 000 kr (personen har inga inkomster i inkomstslaget tjänst). På detta belopp har utbetalarna betalat arbetsgivaravgifter. Beloppet ingår i den sammanlagda bruttointäkt på 64 500 kr som personen redovisar i inkomstdeklarationen. Den övriga verksamheten handlar om varuförsäljning. Bruttokostnader i verksamheten uppgår till 28 500 kr.

Kostnaderna som hör till anställningsinkomsterna kan beräknas till 6 186 kr (14 000 x 28 500 / 64 500).

Bruttointäkt

Kostnader

Netto

64 500 kr

- 28 500 kr

= 36 000 kr

14 000 kr (anställningsinkomst)

- 6 186 kr

- 7 814 kr

Återstår av näringsverksamhet

28 186 kr

Underlaget för PGI av anställning blir 14 000 kr minskat med kostnadsavdrag 1 186 kr (6 186 – 5 000). Underlaget för PGI av annat förvärvsarbete blir 28 186 kr.

Hur beräknas PGI på avgiftspliktiga förmåner?

Vid beräkning av PGI av anställning ska man även ta hänsyn till värdet av avgiftspliktiga förmåner (59 kap. 8 § SFB). Med uttrycket ”avgiftspliktiga” menas att det ska vara värdet av sådana förmåner som är underlag för arbetsgivaravgifter. Förmånerna ska vid PGI-beräkningen värderas på samma sätt som gäller vid beräkning av skatteavdrag (59 kap. 35 § SFB). De reglerna finns i 11 kap. 4-11 §§ SFL. Sammanfattningsvis anger dessa regler att förmåner ska värderas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (9 §). Dock finns två undantag:

  • fri bostad ska värderas enligt särskilda värdetabeller (10 §)
  • när Skatteverket justerat värde för bilförmån eller kostförmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska det värdet användas (11 §).

Bestämmelserna om hur förmåner ska värderas vid PGI-beräkningen innebär i praktiken att det är det värde som man redovisar i ruta 03 i inkomstdeklarationen som blir pensionsgrundande. I de allra flesta fallen är det också samma värde som arbetsgivaren redovisat på kontrolluppgiften (KU). Den som beskattas för arbetsinkomster när det inte finns KU får PGI även på dessa.

Undantag: bostadsförmån

När en arbetsgivare ger ut en förmån av fri bostad som inte är semesterbostad och som inte heller är bostad i arbetsgivarens hushåll ska den förmånen värderas enligt en särskild värdetabell som framgår av Skatteverkets föreskrifter. Det schablonvärdet redovisar arbetsgivaren på KU och samma värde blir också underlag för PGI. Den enskilde ska dock i sin deklaration ta upp marknadsvärdet för bostadsförmånen och inte det belopp som angivits på kontrolluppgiften. Om marknadsvärdet skulle vara något annat än det som anges på KU ska PGI ändå beräknas på KU-värdet. Detta är ett exempel på när PGI beräknas på ett annat värde än det som personen beskattas för.

Observera dock att avvikelse får göras från KU-värdet om det finns skäl för det (59 kap. 35 § andra stycket SFB). Ett sådant skäl kan vara att personen blir beskattad för ett högre värde än det som anges på KU (jfr prop. 1991/92:129 s. 23).

Om schablonvärdet enligt värdetabellen för bostadsförmånen avviker med mer än 10 procent från marknadsvärdet får Skatteverket på begäran av arbetsgivaren bestämma underlaget för arbetsgivaravgifter till marknadsvärdet (2 kap. 10 c § SAL). Det blir då detta justerade värde som är underlag för PGI (59 kap. 35 § andra stycket SFB).

Undantag: bil- och kostförmån

Förmån av fri bil eller fri kost värderas vid PGI-beräkningen enligt huvudregeln, d.v.s. till det värde som den enskilde beskattas för. Men om Skatteverket på begäran av arbetsgivaren har beslutat om justering av förmånsvärdet vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska det justerade förmånsvärdet även vara underlag för PGI. Eftersom det justerade förmånsvärdet ska anges på KU kommer PGI att i de allra flesta fallen också beräknas på samma värde som förmånshavaren blir beskattad för. Om det värde som ligger till underlag för beskattningen avviker från KU-värdet kan Skatteverket vid PGI-beräkningen avvika från KU-värdet (59 kap. 35 § andra stycket SFB).

Exempel: justerat bilförmånsvärde

Fullt förmånsvärde för en viss bil är 50 000 kr per år. Arbetsgivaren har fått ett beslut om justerat förmånsvärde vid beräkning av arbetsgivaravgifter. Det justerade värdet blev 75 % av fullt värde eller 37 500 kr. På KU anges förmånsvärdet 37 500. När Skatteverket efter årets utgång prövar den anställdes inkomstdeklaration visar det sig att han eller hon inte hade tillräckliga skäl för justering varför den anställde blir beskattad för fullt värde. I ett sådant fall finns skäl, på samma sätt som vid bostadsförmån, att vid PGI-beräkningen avvika från KU-värdet och i stället beräkna PGI på förmånsvärdet 50 000 kr som den anställde också beskattas för.

Obetalda avgifter och pensionsrätten

Den som har PGI på inkomster av annat förvärvsarbete men inte har betalat hela ålderspensionsavgiften enligt SAL får inte tillgodoräkna sig full pensionsrätt. Reglerna om obetalda avgifter finns i 61 kap. 9 § SFB. Detta gäller också om inte den allmänna pensionsavgiften är betald. Om inte dessa avgifter har betalats senast vid utgången av juni andra året efter beskattningsåret räknas de som obetalda (62 kap. 17 § SFL). Det är vid bestämmande av pensionsunderlaget som man bortser från inkomster av annat förvärvsarbete till den del avgifter inte betalats för inkomsterna. Det är således inte den försäkrades pensionsgrundande inkomst som påverkas utan själva pensionsrätten. Eftersom det handlar om pensionsrätten är det Pensionsmyndigheten som beslutar i frågor om obetalda avgifter efter rapportering från Skatteverket.

Om en viss del av skatterna och avgifterna har betalats, ska pensionsrätt fastställas för den del av inkomsten för vilken betalning har gjorts. Samma andel av skatter och avgifter som har betalats för hela inkomsten, oavsett hur hög inkomsten har varit, ska användas vid beräkningen av hur stor andel av pensionsrätten som ska fastställas. Pensionsrätten räknas endast på inkomster upp till taket, 7,5 inkomstbasbelopp. Den som t.ex. har en inkomst som motsvarar 15 gånger inkomstbasbeloppet men endast betalat 75 % av sina skatter och avgifter på denna inkomst ska därför tillgodoräknas 75 % av pensionsrätten som beräknats på 7,5 gånger inkomstbasbeloppet, Jfr prop. 1997/98:151 s. 690 f.

Observera att reglerna om obetalda avgifter bara gäller för den som ska betala egenavgifter. För den för vilken PGI ska beräknas på inkomster av anställning gäller att den som ger ut ersättningen i regel ska betala arbetsgivaravgifter. Även om den som är avgiftsskyldig inte betalar avgifterna kommer detta inte att påverka pensionsrätten för mottagaren av ersättningen. Det innebär att om en person som bedriver enskild näringsverksamhet och som ett år inte betalar de skatter inklusive egenavgifter som personen ska betala enligt beslut om slutlig skatt, går miste om pensionsrätt för det året. Men om samma person driver sin verksamhet igenom ett eget aktiebolag blir situationen helt annorlunda. Bolaget ska betala arbetsgivaravgifter på den lön som ägaren har tagit ut. Ägaren ska betala inkomstskatt på lönen. Även om såväl bolaget som ägaren försummar att betala sina avgifter respektive skatt kommer ägaren att få pensionsrätt på den lön ägaren tagit ut.

Referenser på sidan

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om värdet av förmån av annan bostad här i landet än semesterbostad att tillämpas vid beräkning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter för beskattningsåret 2014 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. [1]

Referenser inom pensionsgrundande inkomst (pgi)