OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 5 sep 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Handelsbolag och kommanditbolag är skattesubjekt

För såväl vanliga handelsbolag som kommanditbolag gäller att bolaget som sådant är skattesubjekt enligt ML (6 kap. 1 § första meningen ML).

Vid inkomstbeskattningen är det däremot bolagets delägare som är skattesubjekt. När det gäller fastighetsskatt m.m. är handelsbolaget skattesubjekt.

Handelsbolag är juridiska personer som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. I ett handelsbolag är delägarna personligen och solidariskt ansvariga för bolagets åtaganden.

I ett kommanditbolag, som är en särskild form av handelsbolag, måste det finnas minst en delägare som är obegränsat ansvarig för bolagets åtaganden (komplementär). Övriga delägare (kommanditdelägare) ansvarar inte med mer än vad var och en satt in i bolaget.

När är det ett handelsbolag eller kommanditbolag?

Ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har registrerats i handelsregistret (1 kap. 1 § lag [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag [HBL]). Ett kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte ansvara för bolagets förbindelser med mera än han eller hon satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (1 kap. 2 § HBL).

För att ett handelsbolag ska uppkomma enligt lagen ställs alltså två krav:

  • att det finns ett avtal mellan bolagsmännen
  • att registrering har skett.

I prop. 1992/93:137 s. 7 anförde departementschefen följande:

En regel om att ett handelsbolag uppkommer först då det på bolagsmännens begäran har förts in i handelsregistret tillgodoser enligt min mening önskemålet om en klar och entydig gränsdragning mellan handelsbolag och enkla bolag. Regeln innebär också att det överlämnas till bolagsmännen att avgöra om en näringsverksamhet ska utövas i handelsbolag eller enkelt bolag. Därigenom blir det alltså möjligt att utöva näringsverksamhet i enkelt bolag även i andra fall än då det är fråga om jordbruk eller skogsbruk. Det föreligger därför enligt min mening starka skäl av både civilrättslig och skatterättslig natur för den nu föreslagna gränsdragningen.

Ett handelsbolag kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter (1 kap. 4 § HBL). Bolagets rättskapacitet uppkommer vid registreringen i handelsregistret, på samma sätt som för aktiebolag (2 kap. 25 § aktiebolagslagen [2005:551]) och ekonomiska föreningar (1 kap. 2 § andra stycket lagen [1987:667] om ekonomiska föreningar).

Ett handelsbolag upphör att vara en juridisk person med rättskapacitet när bolaget är upplöst. För att ett handelsbolag ska anses vara upplöst krävs att en skriftlig skifteshandling upprättas (2 kap. 36 och 44 §§ HBL).

Hur ska transaktioner mellan delägare och handelsbolaget eller kommanditbolaget bedömas?

Reglerna om handelsbolag utgår från att bolagsmännen genom egna arbetsinsatser aktivt deltar i bolagets verksamhet. De tjänster som delägaren utför i handelsbolaget tillhandahålls av handelsbolaget som juridisk person och inte av delägaren. I vissa fall kan en delägare tillhandahålla ett handelsbolag som han eller hon är delägare i tjänster på ett sätt som medför att delägaren själv är skattskyldig till mervärdsskatt.

I ett flertal domar och förhandsbesked har Högsta förvaltningsdomstolen respektive Skatterättsnämnden behandlat frågan om delägares tillhandahållande av tjänster åt ett handelsbolag utgör omsättning eller tillskjutande av arbetsinsatser m.m. enligt bolagsavtalet. Förutsättningarna i de enskilda fallen är delvis olikartade. Avtal och faktiska omständigheter har avgjort bedömningarna. Skatteverket har också framfört sina åsikter om gränsdragningen.

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar är skattesubjekt

En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) är skattesubjekt enligt ML. Grupperingen är skattskyldig för omsättning i den verksamhet som bedrivs i grupperingen (6 kap. 1 § andra meningen ML). Grupperingen anses vara beskattningsbar person för levererans varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning både till medlemmar i grupperingen och till tredje parter (artikel 5 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).

De särskilda bestämmelserna i SFL som tar sikte på handelsbolag gäller även i fråga om EEIG (3 kap. 6 § SFL).

När är det en europeisk ekonomisk intressegruppering?

En EEIG är en juridisk person och ett självständigt rättssubjekt som närmast kan liknas vid ett handelsbolag som verkar över nationsgränserna. Liksom för handelsbolag gäller att något eget kapital inte krävs och att medlemmarna är solidariskt ansvariga för skulderna.

Medlemmarna ska vara minst två fysiska eller juridiska personer som själva i olika medlemsländer bedriver ekonomisk verksamhet. Ändamålet är att främja medlemmarnas ekonomiska verksamhet och inte att bedriva egen näringsverksamhet. I det avseendet finns en viss likhet med en ekonomisk förening.

En EEIG ska registreras i den stat där den har sitt säte enligt avtalet. Den bildas genom att medlemmarna ingår avtal om bildandet och låter registrering ske. Bolagsverket är registreringsmyndighet för intressegrupperingar (11 § lag [1994:1927] om europeiska ekonomiska intressegrupperingar). Rättskapacitet erhålls från dagen för registrering. Närmare uppgifter framgår av rådets förordning (EEG) nr 2137/85 och prop. 1994/95:68.

En europeisk ekonomisk intressegruppering måste vara registrerad hos Bolagsverket för att bestämmelserna i ML och SFL ska vara tillämpliga på grupperingen.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (omarbetning) [1]
  • Rådets förordning (EEG) nr 2137/85 [1]

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1]
  • Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar [1]
  • Lag (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar [1]
  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1] [2]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 1992/93:137 [1]
  • Proposition 1994/95:68 [1]