OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om kriteriet stadigvarande vistelse i Sverige och dess betydelse för skattskyldigheten.

Vem vistas stadigvarande i Sverige?

Enligt praxis är stadigvarande vistelse i princip en sammanhängande tidsperiod på sex månader eller mer här i landet. Den skattskyldige ska ha tillbringat sin dygnsvila i Sverige, dvs. ha övernattat här. Vistelsetiden beräknas utan hänsyn till årsskiften.

I nuvarande lagstiftning (3 kap. 3 § första stycket 1 IL) står inte uttryckligen vad som avses med stadigvarande vistelse. Något exakt uttalande finns heller inte i de förarbeten som föregick lagstiftningen. Det som sägs där ger dock stöd för ett antagande om att vistelsen i Sverige ska uppgå till minst sex månader.

Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse. Tid för vistelse i utlandet räknas inte av från vistelsetiden i Sverige om utlandsvistelsen framstår som ett tillfälligt avbrott som är sammanhängande med vistelse här. Syftet med vistelsen inom och utom landet saknar betydelse, se prop. 2004/05:19 s. 30.

Den praktiska tillämpningen av dessa regler kan emellertid innebära problem. Svårigheter uppkommer särskilt i situationer där den skattskyldige uppehåller sig i Sverige under kortare perioder med återkommande avbrott för vistelser i utlandet. Endast om vistelsen i Sverige är sammanhängande, utan annat än tillfälliga avbrott, föreligger stadigvarande vistelse här. En person måste även tillbringa sin dygnsvila i Sverige för att vistelsen här ska kunna anses vara stadigvarande (RÅ 1981 Aa 4).

Hur många övernattningar i Sverige krävs för stadigvarande vistelse?

I RÅ 1997 ref. 25 prövades frågan om stadigvarande vistelse och Högsta förvaltningsdomstolen fann att personen under den angivna tiden fick anses ha vistats stadigvarande i Sverige. Den nederländska medborgaren var under tiden januari 1994 till april 1995 verkställande direktör (VD) för en holländsk koncerns svenska dotterbolag med säte i Helsingborg. Befattningen som VD innefattade resor till Danmark och Norge för att etablera filialer där. Högsta förvaltningsdomstolen utgick från att VD:n en normal arbetsvecka lämnat Nederländerna med flyg måndag morgon och återvänt dit med flyg på fredag eftermiddag. Under veckorna måndag-fredag vistades han i Sverige, dock med avbrott för besök en eller två dagar med övernattning växelvis vid filialerna i Danmark eller Norge.

Av målet framgår att tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse. Vid tolkning av rättsfallet bör, förutom resonemanget om normala arbetsveckor, även beaktas att längre ledigheter och semestrar tillbringats utomlands. Detta talar för att antalet övernattningar inte uppgått till 78 stycken i Sverige under en sexmånadersperiod (26 veckor x 3 nätter per vecka =78). Skatteverket anser därmed att rättsfallet ska tolkas så att det inte krävs 78 övernattningar för att det ska vara fråga om en stadigvarande vistelse.

Vad är tillfälligt avbrott i en Sverigevistelse?

RÅ 1997:25 kan vara svårt att tillämpa i de situationer där såväl vistelserna i Sverige som avbrotten i utlandet är längre och mer sammanhängande än vad som var fallet i målet. Det förekommer situationer där såväl vistelserna i Sverige som avbrotten för vistelserna utomlands uppgår till flera månader. När någon vistas utanför Sverige i längre tid än sex månader är avbrottet att ses som mer än tillfälligt. En utlandsvistelse som överstiger sex månader anses alltid avbryta en påbörjad vistelse i Sverige. Skatteverket anser att ett avbrott kan ses som tillfälligt om

  • avbrottet är kortare eller lika långt som tidigare vistelse i Sverige
  • avbrottet är kortare eller lika långt som den efterföljande vistelsen i Sverige.

I Skatteverkets ställningstagande ovan om tillfälligt avbrott finns förtydligande exempel på hur bedömningen ska göras.

I enskilda fall kan det bli aktuellt för Skatteverket att frångå riktlinjerna om tillfälligt avbrott. Det kan vara fråga om korta enstaka besök i Sverige eller regelbundet återkommande vistelser i Sverige.

Korta enstaka besök i Sverige

I de fall besök i Sverige är korta, sett i förhållande till avbrottet för vistelsen i utlandet, anser Skatteverket att avbrotten är mer tillfälliga. Det är inte avgörande om det korta besöket är förlagt före, under eller efter avbrottet för vistelsen i utlandet. Skatteverket anser att det i dessa fall inte finns en tillräcklig grad av kontinuitet. Ett sådant exempel kan vara då en vistelse i Sverige inleds med ett kort besök här i landet. Därefter följer en längre vistelse i utlandet för att sedan följas av en vistelse i Sverige. Den andra vistelsen i Sverige är så lång att det föregående avbrottet för vistelsen i utlandet skulle bli att anse som tillfälligt enligt Skatteverkets riktlinjer. Avbrottet i detta fall ska dock betraktas som mer än tillfälligt och inte räknas in i tiden för vistelse i Sverige.

Regelbundet återkommande vistelser i Sverige

Om vistelser i Sverige är kontinuerligt återkommande kan det bli aktuellt för Skatteverket att utreda detta närmare för att avgöra om vistelser här i landet är att ses som stadigvarande.

I RÅ 2008 not. 166 ansågs en finsk medborgare anställd som speditör i Sverige vistats här stadigvarande som följd av kontinuitet. Personen hade sin bostad och familj i Finland. Personen arbetade regelmässigt sju dagar i följd i Sverige varefter följde sju arbetsfria dagar som han tillbringade i Finland. Enligt Skatteverkets utredning tillbringade han mellan 60 och 70 dagar per halvår i Sverige. Personen hade haft anställning hos den svenska arbetsgivaren under flera år. Högsta förvaltningsdomstolen fann att han vistats i Sverige under en så lång tid, i en sådan omfattning och med en sådan regelbundenhet att vistelsen i detta fall bedömdes vara stadigvarande.

I RÅ 2008 ref. 16 fann Högsta förvaltningsdomstolen att en läkare som arbetat regelbundet i Sverige ansågs ha vistats stadigvarande i Sverige och att lagen om SINK inte var tillämpbar. Personen tillbringade vistelser i Sverige på nästan sex månader. Mellan arbetsperioderna i Sverige förekom regelmässiga avbrott på två till tre månader och samtliga arbetsperioder hade således följts av kortare avbrott. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att vid en bedömning bör inte enbart avseende fästas vid den aktuella tidsperiodens längd. Även omständigheter som ligger utanför den tidsperiod som omfattas av ansökan om att beskattas enligt SINK ska beaktas.

I RÅ 2008 ref. 56 vistades en person i Sverige i 18 veckor under 2004 och i 9 veckor under första halvan 2005. Mannen hade fått anställning som läkare vid ett svensk sjukhus och arbetet utfördes normalt sett under sammanhängande arbetspass om två veckor med ständig jour. Övernattning skedde i en jourlägenhet på orten. Tiden mellan arbetspassen i Sverige tillbringade mannen i Danmark där han hade sin familjebostad och även arbetade som läkare. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att mannen tillbringat sin dygnsvila i Sverige under vistelseperioderna här, han hade tillbringat så lång tid, i en sådan omfattning och med en sådan regelbundenhet att vistelsen bedömdes vara stadigvarande. Förhållandet att han i genomsnitt kunnat tillbringa fler dagar i Danmark än Sverige och att han där haft sin familjebostad samt arbete, kunde inte medföra en annan bedömning.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2008 ref. 16 [1]
  • RÅ 2008 ref. 56 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Ställningstaganden

  • Krävs 78 övernattningar för stadigvarande vistelse? [1]
  • Vad är tillfälligt avbrott i en stadigvarande vistelse? [1]

Övrigt

  • proposition 2004/05:19 s.30 [1]
  • rå 1981 aa 4 [1]
  • rå 1997 ref. 25 [1]
  • rå 2008 not. 166 [1]