OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 29 okt 2014. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här får du information om vad riktvärdet för ekonomibyggnader består av samt hur du beräknar det.

Innehållsförteckning

Riktvärdet kan avse en eller flera ekonomibyggnader

Riktvärde för en ekonomibyggnad ska enligt 10 kap. 1 § FTL utgöra värdet av en eller flera ekonomibyggnader eller del av ekonomibyggnad. Moderna och större ekonomibyggnader ska enligt 6 kap. 4 § FTL utgöra en värderingsenhet. Andra ekonomibyggnader – äldre byggnader och små byggnader – får dock sammanföras till en värderingsenhet. Ett riktvärde kan därför avse antingen en eller flera ekonomibyggnader (10 kap. 1 § FTL).

Riktvärdena är framtagna med utgångspunkt från produktionskostnader för ekonomibyggnader som är byggda på entreprenad. För ekonomibyggnader gäller dessutom att mindre byggnader inte är lika rationella som större. De större ekonomibyggnaderna bedöms vanligen som mer ändamålsenligt utformade för den aktuella verksamheten än de mindre. Eftersom kostnaden för uppförandet av en byggnad har en direkt inverkan på marknadsvärdet, har vidare investeringar i mindre byggnader – med högre produktionskostnader per kvadratmeter – förutsatts ha lägre genomslagskraft i marknadsvärdet, relativt sett.

Indelningen i klasser sker antingen genom direkt eller indirekt klassificering. Hur detta går till behandlas nedan, uppdelat per byggnadskategori.

Värdefaktorer för ekonomibyggnad

Följande egenskaper (värdefaktorer) hos en ekonomibyggnad ska enligt 10 kap. 3 § FTL i flertalet fall bestämmas när man värderar ekonomibyggnaden:

  • byggnadskategori
  • storlek
  • ålder
  • beskaffenhet.

Hur värdefaktorn byggnadskategori klassindelas framgår av 1 kap. 10 § FTF. Övriga värdefaktorer klassindelas enligt 1 kap. 11 § FTF på det sätt som framgår av bilaga 3 till förordningen. Klassindelningen påverkar valet av vilken av bilagans 51 E-tabeller (relationstabeller) som ska användas för den aktuella ekonomibyggnaden. För samtliga byggnadskategoriklasser utom en finns E-tabeller för både tätort, normalförhållanden och glesbygd. Riktvärdet bestäms på grundval av tabellvärdet och E-nivåfaktorn enligt den beräkningsformel som finns i 1 kap. 12 § FTF.

Värdefaktorn byggnadskategori

Byggnadskategori bestäms enligt 10 kap. 3 § FTL med hänsyn till det ändamål värderingsenheten huvudsakligen är inrättad för. Beträffande växthus bestäms dock byggnadskategorin med hänsyn till växthusets konstruktion och anordning i övrigt.

Värdefaktorn byggnadskategori ska enligt 1 kap. 10 § FTF indelas på i 18 klasser.

Tabell över klassindelningen

Tabellen visar klassindelningen där varje klass är definierad med ett nummer och en benämning.

Klass

Benämning

11

Djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande byggnader med värdeår före 1980.

21

Djurstall för mjölkkor värdeår 1980.

22

Djurstall för slakt- och ungnöt värdeår 1980.

23

Djurstall för grisar värdeår 1980.

24

Djurstall för värphöns, värdeår 1980–.

25

Djurstall för får, getter och strutsar, värdeår 1980–.

26

Djurstall för hästar, värdeår 1980–.

27

Djurstall för mink, räv och liknande, värdeår 1980–.

28

Djurstall för slaktkycklingar och kalkoner, värdeår

1980–.

31

Loge, lada och liknande, värdeår 1980–.

32

Maskinhall, gårdsverkst och liknande, värdeår 1980–.

33

Gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande, värdeår 1980–.

42

Spannmålslager

44

Ensilagesilor

51

Växthus, typ friliggande

52

Växthus, typ blockhus

53

Enklare växthus

60

Övriga ekonomibyggnader

Huvudsakligt ändamål för ett djurstall bör anses vara det djurslag vars förvaring upptar den största stallytan, om djurstallet konstruktions- eller funktionsmässigt inte kan delas upp i fristående stall för varje djurslag (SKV A 2013:11).

För var och en av byggnadskategoriklasserna som huvudsakligen avser äldre byggnader (med värdeår före 1980), djurstall, lador, maskinhallar, silor och växthus, ska man dessutom bestämma en eller flera av följande värdefaktorer:

  • ålder
  • storlek
  • beskaffenhet.

Beroende på vilken byggnadskategoriklass värderingsenheten tillhör klassindelas värdefaktorerna i viss utsträckning olika.

Värdefaktorn ålder

Åldern anger värderingsenhetens sannolika återstående livslängd enligt 10 kap. 3 § FTL. Åldern bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten då dessa gjordes.

Metoden att bestämma värdeåret är i samtliga fall den som anges i 15 § SKVFS 2013:9. Värdefaktorn ålder uttrycks genom byggnadens värdeår. Värdeåret utgörs av byggnadens nybyggnadsår. Med nybyggnadsår avses det år då den övervägande delen av byggnaden togs eller kunde ha tagits i bruk. Det tidigaste värdeår som anges är 1929. Värdefaktorn ålder ska anges i hela år. Om byggnaden har varit föremål för påtaglig om- eller tillbyggnad eller påtaglig förbättring ska värdeåret jämkas.

Samtliga byggnadskategoriklasser utom 42, 44 och 60

För samtliga byggnadskategoriklasser utom 42, 44 och 60 ska man bestämma ålder.

Byggnadskategoriklasserna 11, 27, 31, 32 och 33

Man behöver bara slå fast om värdeåret är före 1980 eller inte för byggnader som tillhör byggnadskategoriklasserna 11, 27, 31, 32 och 33.

Byggnadskategoriklasserna 21–26, 28 och 51–53

För övriga byggnadskategoriklasser, d.v.s. 21–26, 28 och 51–53 ska man bestämma det exakta värdeåret. När man värderar byggnadskategoriklasserna ska man ta hänsyn till de värdeårsintervaller som föreskrivits respektive klass i E-tabellerna.

Bestämma värdeår när om- eller tillbyggnad skett

I begreppet om- och tillbyggnad innefattas i detta sammanhang alla påtagliga förbättringar som ökar byggnadens återstående livslängd. Det finns således ingen direkt koppling till de definitioner som tillämpas vid t.ex. inkomstbeskattning. Normalt bör alla kostnader i anslutning till större ombyggnader och renoveringar beaktas, vilket innebär att kostnader för åtgärder som i andra sammanhang specificerats som reparationer eller underhåll också kan ingå.

När man bestämmer värdeår i fall när en om- eller tillbyggnad har skett bör följande beaktas (SKV A 2013:11):

  • Om man bedömer att om- eller tillbyggnadskostnaden, vid tiden för om- eller tillbyggnaden, har varit mindre än 20 procent av kostnaden för att uppföra motsvarande byggnad, bör nybyggnadsåret bestämmas som värdeår.
  • OM man bedömer att om- eller tillbyggnadskostnaden har varit större än 70 procent av kostnaden för att uppföra motsvarande byggnad, bör om- eller tillbyggnadsåret bestämmas som värdeår.
  • Om man bedömer att kostnaden ligger mellan 20 och 70 procent av kostnaden för att uppföra motsvarande byggnad, bör ett årtal mellan nybyggnadsåret och om- eller tillbyggnadsåret bestämmas som värdeår.

Om flera om- eller tillbyggnader gjorts bör man väga samman samtliga nedlagda om- eller tillbyggnadskostnader när man bestämmer värdeåret (SKV A 2013:11). Man bör även räkna med kostnader som understiger 20 procent av kostnaden för att uppföra motsvarande byggnad. När man bedömer byggnadskostnaderna bör man beaktas om kostnader för att uppföra byggnaden inklusive byggnadstillbehör som kan förekomma, t.ex. rörmjölkningsanläggning, ingår.

Tabell över byggnadskostnad vid olika tider

När man bedömer byggnadskostnaderna vid olika tider bör man använda följande tabell. Tabellen visar byggnadskostnaden för olika byggnadskategorier vid olika tider i kronor per kvadratmeter byggnadsyta.

Byggnads-kategori

Klass

Byggnadskostnad i kr/kvm byggarea

Byggnadsår

1970-1979

1980-1989

1990-1994

1995-1999

2000-2004

2005-2009

2010-

21

1100

2700

4500

5400

6300

7700

8600

22

1700

2000

2300

2500

2800

3400

3800

23

1100

2600

4300

4200

4100

5000

5600

24

1300

3300

5400

5200

5000

6200

6900

25

600

1500

1800

1900

1900

2300

2500

26

1000

2400

4000

3900

3800

4700

5300

28

500

1800

2000

2100

2200

2700

3000

51

350

750

1300

1600

2000

2500

2800

52

200

500

800

1100

1400

1700

1900

53

70

150

250

350

400

500

550

Kostnader för reparationer och underhåll

Då man ska bestämma en värderingsenhets värdeår bör värderingsenhetens livslängd, enligt det allmänna rådet, beräknas som om normala reparations- och underhållsåtgärder gjorts på värderingsenheten med utgångspunkt från nybyggnadsåret. När man bestämmer värdeåret bör kostnader som avser normalt underhåll av den ursprungliga värderingsenheten därför inte ingå i de byggnadskostnader som påverkar värdeåret. Även om den ursprungliga värderingsenheten har ett kraftigt eftersatt underhåll bör man bortse från kostnader för att uppnå ett normalt underhållsläge för värderingsenheten. Kostnader som klart förlänger värderingsenhetens återstående livslängd bör däremot beaktas.

När en ny-, till- eller ombyggnad skett under flera år och uppgift om nybyggnadsår saknas

Då en ny-, till- eller ombyggnad uppges ha skett under en tidsperiod som omfattar flera år och det saknas en exakt uppgift om nybyggnadsåret, bör följande gälla när man bestämmer nybyggnadsåret.

  • Om deklaranten angett två årtal bör det tidigaste året användas (t.ex. 08/09 – använd 09).
  • Om deklaranten angett en period om flera år bör det senaste året användas (t.ex. 08/10 – använd 10).

Förutom om- och tillbyggnader ska man även beakta andra påtagliga förbättringar, om de kan antas påverka byggnadens återstående livslängd.

Kostnader för reparationer och underhåll som dröjt får inte påverka värdeåret

En byggnads livslängd bestäms normalt under förutsättning att byggnaden repareraras och underhålls under hela byggnadens livslängd. Ofta sker reparationer och underhåll, som av olika skäl dröjt, i samband med en om- eller tillbyggnad. Kostnaderna för dessa åtgärder får inte påverka bestämningen av värdeåret, eftersom de är en förutsättning för den livslängd som normalt följer av nybyggnadens nybyggnadsår.

Ombyggnadstillägg – om värdeåret inte är lika med nybyggnadsåret eller ombyggnadsåret

I de fall värdeåret inte kan bestämmas att vara lika med nybyggnadsåret eller ombyggnadsåret, ska värdeåret i princip bestämmas med ledning av byggnadens uppskattade återstående livslängd vid taxeringsårets ingång. Skillnaden mellan en byggnads värdeår och dess nybyggnadsår kallas ombyggnadstillägg. Ombyggnadstillägget anger således den ökning av en byggnads återstående livslängd som om- och tillbyggnaderna medför.

Om om- och tillbyggnadskostnaderna kan anges i procent av kostnaderna för en fullständig nybyggnad vid om- och tillbyggnadstillfället, beräknar man vanligen ombyggnadstillägget genom att utgå från nybyggnadsåret och därefter multiplicera tidsskillnaden mellan nybyggnadsåret och året för om- och tillbyggnaden med procenttalet.

Exempel: ombyggnadstillägg

Om ombyggnadskostnaden t.ex. utgör 40 procent av vad det skulle kosta att uppföra en ny byggnad, och nybyggnadsåret är 1970 och ombyggnadsåret 2008, så blir värdeåret 1985 med ombyggnadstillägget beräknat enligt följande:

(1970 + 0,40 × 38) = 1985

Om kostnaderna för om- och tillbyggnad är svåra att bestämma i förhållande till kostnaderna att uppföra en helt ny byggnad, eller om det är svårt att bestämma ombyggnadstillägget av andra skäl, ska tillägget uppskattas i hela tiotal eller femtal år.

Värdefaktorn storlek

Storleken bestäms med hänsyn till värderingsenhetens yta på marken enligt 10 kap. 3 § FTL. Beträffande spannmålslager och silor (klass 42 och 44) bestämmer man dock storleken med hänsyn till kubikmeter lagringsvolym.

Värdefaktorn storlek, mätt i kvadratmeter, indelas för ekonomibyggnader i storleksklasser. Vid klassificeringen av värdefaktorn storlek ska värderingsenhetens yta på marken avse byggnadsarean enligt SS 21054:2009 (14 § SKVFS 2013:9).

Ekonomibyggnad som är uppförd i två eller flera plan

Om en ekonomibyggnad är uppförd i två eller flera plan, t.ex. ett djurstall med överliggande logdel (s.k. höskulle), så bör enligt SKV A 2013:11 värdefaktorn storlek bestämmas med utgångspunkt i byggnadens yta på marken, beräknad som byggnadsarea enligt Svensk Standard SS 21054:2009. En jämkning av byggnadsytan kan här bli aktuell. En jämkning av byggnadsytan med hänsyn till att byggnaden är uppförd i flera plan bör enligt samma allmänna råd ske med utgångspunkt från det värdetillskott som byggnaden fått genom att den uppförts i mer än ett plan.

Värdefaktorn beskaffenhet

Värdefaktorn beskaffenhet bestäms med hänsyn till byggnadsmaterial och utrustning samt värderingsenhetens skick enligt 10 kap. 3 § FTL.

Värdefaktorn beskaffenhet ska i enlighet med bilaga 4 till SKVFS 2013:9 bestämmas för samtliga byggnadskategoriklasser utom klass 27. Beskaffenheten indelas i tre klasser:

  • Klass 1 – bättre, d.v.s. god utformning för modernt lantbruk och i gott skick.
  • Klass 2 – normal, d.v.s. godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick.
  • Klass 3 – enklare, d.v.s. enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick.

När man klassificerar värdefaktorn beskaffenhet gäller det att bestämma vilken beskaffenhetsklass som ska utgöra ingång i E-tabellerna. Klassificeringen utgör en direktklassificering av beskaffenhetsklassen, på grundval av beskrivningen i bilaga 4 till SKVFS 2013:9 som ska gälla för klassen.

Klassificering av byggnadskategoriklasser

Nedan följer en genomgång av den klassificering av värdefaktorerna som ska göras för respektive klass av byggnadskategori.

Äldre ekonomibyggnader m.m. – byggnadskategoriklass 11

Byggnadskategoriklass 11 avser djurstall, logar, lador, maskinhallar, gårdsverkstäder, lagerhus för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande med värdeår före 1980.

Åldern ska bestämmas med hänsyn till definitionen av byggnadskategoriklassen, d.v.s. det ska slås fast om värdeåret är före 1980. För byggnadskategoriklass 11 ska dessutom följande värdefaktorer bestämmas:

  • storlek
  • beskaffenhet.

Värdefaktorn storlek delas enligt E-tabellerna för byggnadskategoriklass 11 (tabell E 11G, E11M och E 11T) in i följande klasser:

  • Byggnadsyta –300 kvm
  • Byggnadsyta 301–500 kvm
  • Byggnadsyta 501–700 kvm
  • Byggnadsyta 701–1000 kvm
  • Byggnadsyta 1001–(1500)

Man bör bestämma värderingsenhetens beskaffenhet för byggnadskategoriklass 11 genom att väga samman de ingående byggnadernas beskaffenhet efter deras ytor på marken. Detta framgår av SKV A 2013:11.

För värdefaktorn beskaffenhet finns följande klasser för byggnadskategoriklass 11 (enligt 16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna):

  • Klass 1 – byggnad med påtagligt bättre utformning och skick än vad som är normalt för äldre byggnader.
  • Klass 2 – byggnad med godtagbar utformning och godtagbart skick för äldre byggnader.
  • Klass 3 – byggnad med påtagligt sämre utformning och skick än vad som är normalt för äldre byggnader.

Äldre djurstall i gott skick och djurstall uppförda under sjuttiotalet bör enligt SKV A 2013:11 normalt föras till klass 1.

Djurstall – byggnadskategoriklass 21–28

Byggnadskategoriklasserna 21–28 avser djurstall för mjölkkor, slakt- och ungnöt, grisar, värphöns, får, getter, strutsar och hästar samt mink, räv och liknande – alla med värdeår 1980 eller senare.

Värdefaktorn ålder ska bestämmas med hänsyn till definitionen av byggnadskategoriklassen, d.v.s. det ska slås fast om värdeåret är 1980 eller senare. För byggnadskategoriklasserna 21–28 ska följande värdefaktorer bestämmas:

  • storlek
  • ålder
  • beskaffenhet.

Värdefaktorerna indelas i klasser.

Tabellen visar E-tabellernas klassindelning av värdefaktorn storlek för byggnadskategoriklass 21-28.

Byggnadsyta

Kategori 21

Kategori 22, 23

Kategori 24, 28

Kategori 25, 26

Kategori 27

(201)–300

(151)–300

(51)–300

(51)–100

(51)–100

301–400

301–400

301–400

101–150

101–300

401–500

401–500

401–500

151–200

301–500

501–600

501–600

501–600

201–250

501–700

601–700

601–700

601–700

251–300

Därutöver per påbörjat 100-tal

701–800

701–800

701–800

301–400

801–900

801–900

801–900

401v500

901–1000

901–1000

90–1000

501–600

1001–1100

1001–1100

1001–1200

601–700

1101–1200

1101–1200

1201–1400

Därutöver per påbörjat 100-tal

1201–1300

Därutöver per påbörjat 100-tal

1401–1600

1301–1400

1601–1800

1401–1500

1801–2000

Därutöver per påbörjat 100-tal

Därutöver per påbörjat 100-tal

Klassindelning av värdefaktorn ålder

För värdefaktorn ålder finns följande klasser för byggnadskategoriklasserna 21–26 och 28:

  • Värdeår 1980–1989
  • Värdeår 1990–1999
  • Värdeår 2000–2009
  • Värdeår 2010–

För byggnadskategoriklass 27 (djurstall för mink, räv och liknande) klassindelas inte värdefaktorn ålder.

Klassindelning av värdefaktorn beskaffenhet

Beträffande värdefaktorn beskaffenhet framgår det av SKV A 2013:11 att viss utrustning, t.ex. hötork eller kraftfodersilo, som i vissa fall kan vara placerad utanför djurstallet eller i en annan byggnad än en sådan som används för djurhållningen, bör beaktas när man bestämmer djurstallets beskaffenhet.

Värdefaktorn beskaffenhet indelas enligt E-tabellerna för byggnadskategoriklasserna 21–26 och 28 i tre klasser. För byggnadskategoriklass 27 klassindelas däremot inte värdefaktorn beskaffenhet. Beskrivningen av beskaffenhetsklass 1–3 för respektive byggnadskategoriklass framgår av 16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna.

Exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklass 1–3 för byggnadskategoriklasserna 21–28.

Här följer exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklass 1–3 för byggnadskategoriklasserna 21–28.

Kategori 21 – djurstall för mjölkkor

1. Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion och i gott skick, till exempel

planlösning för kor i lösdrift med värmeisolerad ligghall och automatisk utfodring av grovfoder och kraftfoder

mekanisk utgödsling och gödselvård med mer än 8 månaders lagringstid

mjölkningsstall utrustat med mjölkningsrobot, mjölkgrop, mjölkkarusell o.s.v.

automatiskt reglerad till- och frånluft

personalutrymme med dusch och wc.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion och i godtagbart skick, till exempel

planlösning för kor i lösdrift eller bundna kor

oisolerad ligghall för kor i lösdrift eller värmeisolerat stall för bundna kor

automatisk utfodring av grovfoder och kraftfoder

mekanisk utgödsling och gödselvård med minst 8 månaders lagringstid

mjölkningsstall eller mjölkningsutrustning på räls

halvautomatisk reglering av ventilation

personalutrymme med wc.

3. Byggnad med enklare utformning för mjölkproduktion samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

planlösning för bundna kor där byggnaden är värmeisolerad

enklare utfodring av grovfoder och kraftfoder

enklare utgödsling och gödselvård

buren mjölkningsutrustning och manuellt reglerad till- och frånluft

enklare personalutrymme.

Kategori 22 – djurstall för slakt- och ungnöt

1. Byggnad med god utformning för modern köttdjursproduktion och i gott skick, till exempel

isolerad eller oisolerad ligghall med mekanisk utgödsling och gödselvård med mer än 8 månaders lagringstid

automatisk utfodring med rälsburen vagn eller motsvarande

automatiskt reglerad till- och frånluft

personalutrymme med dusch och wc.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern köttdjursproduktion och i godtagbart skick, till exempel

oisolerad ligghall med mekanisk utgödsling och gödselvård med minst 8 månaders lagringstid

manuellt reglerad till- och frånluft

personalutrymme med wc.

3. Byggnad med enklare utformning för köttdjursproduktion samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

en enklare, oisolerad ligghall.

Kategori 23 – djurstall för grisar

1. Byggnad med god utformning för modern grisproduktion

och i gott skick, till exempel

planlösning för omgångsproduktion (sektionerat) och värmeisolerad byggnad

eventuell betäckningsavdelning med djupströ

mekanisk utgödsling eller vakuumutgödsling med gödselvård med mer än 10 månaders lagringstid

datorstyrd automatisk eller mekanisk torr- eller blötutfodring

automatiskt reglerad till- och frånluft samt automatisk reglering av värmen

golvvärme och lokaluppvärmning

personalutrymme med dusch och wc.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern grisproduktion och i godtagbart skick, till exempel

planlösning för omgångsproduktion och värmeisolerad byggnad (utom för svinsuggor)

eventuell betäckningsavdelning utan djupströ

mekanisk utgödsling med gödselvård för minst 10 månaders lagringstid

halvautomatisk utfodring eller utfodring av enklare slag. Halvautomatisk reglering av ventilation

endast golvvärme och manuell reglering av värmen

personalutrymme med wc.

3. Byggnad med enklare utformning för grisproduktion samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

planlösning för omgångsproduktion eller ej och värmeisolerad byggnad av sämre standard (utom för svinsuggor)

enklare utgödsling med gödselvård med lagringskontrakt

manuell utfodring

ventilation av enklare slag

ingen värme

enklare personalutrymme.

Kategori 24 – djurstall för värphöns

1. Byggnad med god utformning för modern äggproduktion och i gott skick, till exempel

stall som är anslutna till ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket

flervåningssystem eller inredda burar.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern äggproduktion och i godtagbart skick, till exempel

envåningssystem med mekanisk utgödsling där gödsellagret har minst 8 månaders lagringstid

automatisk utfodring

mekanisk ventilation

värme, larm och packrum med ägglager

personalutrymme med wc.

3. Byggnad med enklare utformning för äggproduktion samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

enklare stall med enklare ventilation och gödsellager.

Kategori 25 – djurstall för får, getter och strutsar

1. Byggnad med god utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i gott skick, till exempel

isolerad eller oisolerad ligghall med isolerad mjölkningsavdelning

mjölkrum och mejeriavdelning

kyl och lagringsutrymme

personalutrymme med dusch och wc.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern mjölkproduktion med mejeri och i godtagbart skick, till exempel

oisolerad ligghall med isolerad mjölkningsavdelning av enklare slag

mjölkrum och mejeriavdelning

personalutrymme med wc.

3. Byggnad med enklare utformning för kött- och ullproduktion samt byggnad i mindre gott skick till exempel

stall för strutsar och enklare fårstall.

Kategori 26 – djurstall för hästar

1. Byggnad med god utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i gott skick, till exempel

serviceutrymme inklusive selkammare med värme och ventilation

automatiskt reglerad till- och frånluft samt värme

tvättbox samt gödselvård med minst 8 månaders lagringstid

personalutrymme med dusch och wc.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern hästuppfödning eller hästhållning och i godtagbart skick, till exempel

serviceutrymme inklusive selkammare. Halvautomatisk reglering av ventilation

gödselvård av enklare slag (t.ex. container)

personalutrymme med wc.

3. Byggnad med enklare utformning för hästuppfödning eller hästhållning samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

enklare stall med manuellt reglerad till- och frånluft

gödselvård av enklare slag.

Kategori 27 – djurstall för mink, räv och liknande

Klassindelas inte.

Kategori 28 – djurstall för slaktkycklingar och kalkoner

1. Byggnad med god utformning för modern köttproduktion och i gott skick, till exempel

tillåten beläggning för slaktkyckling på 36 kg/m2 eller för kalkoner på över 40 kg/m2 enligt ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modern köttproduktion och i godtagbart skick, till exempel

tillåten beläggning för slaktkyckling på 30–35 kg/m2 eller för kalkoner på 35–40 kg/m2 enligt ett kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket.

3. Byggnad med enklare utformning för köttproduktion samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

tillåten beläggning för slaktkyckling under 30 kg/m2, för kalkoner under 35 kg/m2, eller byggnad som inte är med i något kontrollprogram som är godkänt av Jordbruksverket.

Logar, lador m.m. – byggnadskategoriklass 31–33

Byggnadskategoriklassen 31 avser loge, lada och liknande.

Byggnadskategoriklassen 32 avser maskinhall, gårdsverkstad och liknande.

Byggnadskategoriklassen 33 avser gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande.

Alla ekonomibyggnader i byggnadskategoriklass 31–33 ska ha värdeåret 1980 eller senare. Värdefaktorn ålder ska bestämmas med hänsyn till definitionen av byggnadskategoriklasserna, d.v.s. det ska slås fast om värdeåret är 1980 eller senare.

För byggnadskategoriklasserna 31–33 ska följande värdefaktorer bestämmas (1 kap. 10 och 11 §§ FTF och bilaga 3 till förordningen):

  • storlek
  • beskaffenhet.

Värdefaktorerna storlek och beskaffenhet indelas enligt E-tabellerna i klasser, och för värdefaktorn storlek gäller för byggnadskategoriklasserna 31–33 i följande klassindelning:

  • Byggnadsyta (101)–200
  • Byggnadsyta 201–400
  • Byggnadsyta 401–600
  • Byggnadsyta 601–800
  • Byggnadsyta 801–1000
  • Byggnadsyta därutöver per påbörjat 200-tal

I byggnadsytan för gårdslager för potatis m.m. bör man även räkna med lokalytor för paketering och sortering samt för personalrum och liknande. Ytorna ska finnas i eller i anslutning till byggnaden (SKV A 2013:11).

Värdefaktorn beskaffenhet indelas i tre klasser, enligt 16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna för byggnadskategorierna 31–33. Beskrivningen av beskaffenhetsklass 1-3 för respektive byggnadskategoriklass framgår av 16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna.

Exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklasser för byggnadskategoriklasserna 31–33

Här följer exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklasser för byggnadskategoriklasserna 31–33.

Kategori 31 – loge, lada och liknande

1. Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick, till exempel

golv av armerad betong, stomme av trä eller stål

hiss eller höfördelare, takfotshöjd minst 5 meter.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick, till exempel

enklare golv av betong eller trä, takfotshöjd minst 5 meter.

3. Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

jordgolv, tak av t.ex. asbestcement, takfotshöjd mindre än 5 meter.

Kategori 32 – maskinhall, gårdsverkstad och liknande

1. Byggnad med god utformning för modernt lantbruk med värmeisolerad gårdsverkstad och i gott skick, till exempel

golv av armerad betong, minst 4,2 meters takfotshöjd i maskinhallen.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick, till exempel

hårdgjort golv av asfalt eller makadam, minst 4,2 meters takfotshöjd.

3. Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

jordgolv, takfotshöjd mindre än 4,2 meter.

Kategori 33 – gårdslager för potatis, trädgårdsprodukter, foder eller andra förnödenheter och liknande m.m.

1. Byggnad med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick, till exempel

värmeisolerad byggnad med klimatanläggning för kylning och befuktning, utrymmen för sortering, paketering o.s.v.

2. Byggnad med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick, till exempel

värmeisolerad byggnad med ventilationsutrustning och i godtagbart skick.

3. Byggnad med enklare utformning för lantbruk samt byggnad i mindre gott skick, till exempel

oisolerad byggnad.

Spannmålslager och ensilagesilor – byggnadskategoriklass 42 och 44

Byggnadskategoriklasserna 42 och 44 avser spannmålslager respektive ensilagesilo.

För byggnadskategoriklasserna 42 och 44 ska följande värdefaktorer bestämmas och indelas i klasser:

  • storlek
  • beskaffenhet.

För spannmålslager och silor bestäms värdefaktorn storlek med hänsyn till lagringsvolymen (10 kap. 3 § FTL).

Värdefaktorn storlek indelas enligt E-tabellerna för byggnadskategoriklasserna 42 och 44 i följande klasser:

  • Lagringskapacitet (101)–200 m3
  • Lagringskapacitet 201–400 m3
  • Lagringskapacitet 401–600 m3
  • Lagringskapacitet 601–800 m3
  • Lagringskapacitet 801–1000 m3
  • Lagringskapacitet därutöver per påbörjat 200-tal m3

Om fastighetsägaren angett storleken för silo i ton kan man räkna om till kubikmeter genom att multiplicera med 1,5.

Värdefaktorn beskaffenhet indelas i tre klasser (16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna för byggnadskategorierna 42 och 44). Beskrivningen av beskaffenhetsklass 1–3 för respektive byggnadskategoriklass framgår av 16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna.

Exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklasser för byggnadskategoriklasserna 42 och 44

Här följer exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklasser för byggnadskategoriklasserna 42 och 44.

Kategori 42 – spannmålslager

1. Spannmålslager i särskild byggnad med såväl tork som lagringsfickor med god utformning för modern spannmålshantering och i gott skick, till exempel

  • kontinuerlig varmluftstork med elevatorgrop och körgaller, transportanordningar för påfyllning och tömning, lagringsfickor, utlastningsfickor, panna med pannrum, elautomatik
  • torkhus med minst 11 meters höjd.

2. Spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande, med såväl tork som lagringsfickor med godtagbar utformning för modern spannmålshantering och i godtagbart skick, till exemepl

varmluftstork (satstork) med elevatorgrop och körgaller, transportanordningar för påfyllning och tömning, enklare utlastningsfickor, panna med pannrum

tork och lagringsfickor inrymda i loge eller annan byggnad.

3. Enklare spannmålslager inrymt i loge, lada eller liknande samt spannmålslager i mindre gott skick, till exempel

kalluftstork med eller utan tillsatsvärme.

Kategori 44 – ensilagesilo

1. Ensilagesilo med god utformning för modernt lantbruk och i gott skick, till exempel

tornsilo i glasemalj eller rostfritt stål med fylltömmare, för förtorkat eller direktskördat ensilage.

2. Ensilagesilo med godtagbar utformning för modernt lantbruk och i godtagbart skick, till exempel

modern plansilo med eller utan tak.

3. Ensilagesilo i mindre gott skick samt övriga enklare anläggningar, till exempel

äldre plansilo utan tak och äldre tornsilo i trä.

Växthus – byggnadskategoriklass 51–53

Byggnadskategoriklasserna 51–53 avser olika typer av växthus, både friliggande och blockhus, samt enklare typer som båghus.

Exempel på byggnader hänförliga till de olika byggnadskategoriklasserna

Exempel på byggnadskategoriklass 51:

  • Friliggande hus med bredd större än 10 meter.
  • Dubbelhus med bredd minst 10 meter (i varje hus), t.ex. 2×10 meter, 2×12 meter, 2×16 meter, 2×20 meter.

Exempel på byggnadskategoriklass 52:

  • Friliggande hus med bredd 6–10 meter.
  • Dubbelhus med bredd under 10 meter (i varje hus), t.ex. 2×7 meter, 2×8 meter, 2×9 meter.
  • ”Vanliga” blockhus, t.ex. Venlotyp.

Exempel på byggnadskategoriklass 53:

  • Friliggande hus samt blockhus med bredd som understiger 6 meter.
  • Enklare konstruktioner, t.ex. båghus.

För byggnadskategoriklasserna 51–53 ska följande värdefaktorer bestämmas (1 kap. 10 och 11 §§ FTF och bilaga 3 till förordningen):

  • storlek
  • ålder
  • beskaffenhet.

Värdefaktorn storlek, ålder och beskaffenhet indelas i klasser och värdefaktorn storlek indelas enligt E-tabellerna för byggnadskategoriklasserna 51–53 i följande klasser:

  • Byggnadsyta (151)–300
  • Byggnadsyta 301–400
  • Byggnadsyta 401–500
  • Byggnadsyta 501–600
  • Byggnadsyta 601–700
  • Byggnadsyta 701–800
  • Byggnadsyta 801–900
  • Byggnadsyta 901–1000
  • Byggnadsyta därutöver per påbörjat 100-tal

Storleken bestäms av den yta som växthuset upptar på marken (SKV A 2013:11). I ytan bör man även räkna in utrymmen för uppvärmning, mindre lager och mindre arbetsutrymmen som har ett direkt funktionssamband med växthuset. Större lagerutrymmen bör indelas som särskild byggnad och värderas för sig.

Värdefaktorn ålder indelas enligt E-tabellerna för byggnadskategoriklasserna 51 och 52 i följande klasser:

  • Värdeår –79
  • Värdeår 80–89
  • Värdeår 90–94
  • Värdeår 95–99
  • Värdeår 00–09
  • Värdeår 10−

För byggnadskategoriklass 53 indelas värdefaktorn ålder enligt E-tabellerna i följande klasser:

  • Värdeår –79
  • Värdeår 80–89
  • Värdeår 90–99
  • Värdeår 00–09
  • Värdeår 10−

Värdefaktorn beskaffenhet bestäms med hänsyn till växthusets byggnadsmaterial, utrustning och skick. Värdefaktorn indelas i tre klasser med beskrivningar (16 § SKVFS 2013:9 och bilaga 4 till föreskrifterna för byggnadskategorierna 51–53).

Exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklasser 1–3 för byggnadskategori 51–53

Här följer exempel på normal utrustning för beskaffenhetsklasser 1–3 för byggnadskategori 51–53.

Kategori 51 – växthus, friliggande typ

1. Friliggande växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick, till exempel

fullgod uppvärmning för rationell åretruntproduktion av krukväxter eller för automatisk linjeproduktion av kruksallat och liknande

rullbord, rullbäddar, mobila bord eller bord i tvåvåningssystem

automatisk styrning av vävar och belysning

automatisk styrning av klimat samt av vatten- och näringstillförsel

personalutrymme med dusch och wc.

Till klass 1 räknas de flesta växthus med utrustning för krukväxtodling.

2. Friliggande växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick, till exempel

fullgod uppvärmning för rationell produktion av grönsaker i långkultur, t.ex. tomat och gurka

egen koldioxidtillverkning

automatisk styrning av väv i tak

automatisk styrning av klimat samt vatten- och näringstillförsel

växthus med enklare utrustning för krukväxtproduktion, t.ex. bevattning och rullbord, men där automatisk styrning av väv och belysning saknas eller är av enklare karaktär

växthus som är utformade och inredda för butiksförsäljning för åretruntförsäljning

personalutrymme med dusch och wc.

Till klass 2 räknas de flesta växthus med utrustning för rationell långkultur av grönsaker.

3. Friliggande växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick, till exempel

växthus för säsongsodling eller odling med lägre intensitet där rationell helårsproduktion eller långkultur inte kan ske med gott resultat

begränsade uppvärmningsmöjligheter

enklare styrning av bevattning och klimat

fasta bord eller bord av mycket enkel karaktär

enklare personalutrymme.

Till klass 3 hör försäljningsväxthus för kort säsongsförsäljning.

Kategori 53 – enklare växthus

1. Enklare växthus med god utformning för modern växtodling och i gott skick, till exempel

växthus med minst grundutrustning i form av uppvärmning, automatisk bevattning och luftning och där täckmaterialet i huvudsak är av hård- eller mjukplast i två skikt.

2. Enklare växthus med godtagbar utformning för modern växtodling och i godtagbart skick, till exempel

växthus med uppvärmning och bevattning, men där de energimässiga förhållandena är sämre än klass 1, där täckmaterialet i huvudsak består av enskiktsmaterial.

3. Enklare växthus med enklare utformning för växtodling och i mindre gott skick, till exempel

växthus där uppvärmning saknas samt växthus med uppvärmning och bevattning enligt klass 1 eller 2, men där underhållet är bristfälligt.

Övriga ekonomibyggnader – byggnadskategoriklass 60

Byggnadskategoriklass 60 betecknas övriga ekonomibyggnader och avser andra ekonomibyggnader än dem som redovisats i de tidigare beskrivna byggnadskategoriklasserna 11-53.

Enligt SKV A 2013:11 bör enkla byggnader som tillhör denna byggnadskategoriklass värderas på samma sätt som byggnadskategoriklass 11. När man ska värdera övriga byggnader som tillhör denna byggnadskategoriklass bör man hämta ledning från anläggningskostnaderna och åldern.

Värdet av dessa ekonomibyggnader bör enligt det allmänna rådet lämpligen bestämmas genom att byggnadskostnaden inklusive arbetskostnaden omräknas till 2012 års kostnadsnivå. Omräkningstalen i tabellen nedan ger ledning.

Tabellen visar omräkningstal för byggnadskostnad till 2012 års kostnadsnivå.

Byggnadsår

Omräkningstal

Byggnadsår

Omräkningstal

före 1965

11.8

1999-2000

1,22

1965–1968

10,9

2001

1,20

1969–1979

10,1

2002

1,19

1971–1972

9,4

2003

1,18

1973–1974

6,8

2004

1,17

1975–1979

5,7

2005

1,15

1980–1982

3,2

2006

1,13

1983–1985

2,6

2007

1,11

1986–1987

2,3

2008

1,06

1988–1989

1,9

2009

1,07

1990–1992

1,8

2010

1,04

1993–1994

1,7

2011

1,01

1995–1996

1,6

2012

1,00

1997–1998

1,3

2013

0,98

Man bestämmer värdet genom att multiplicera återanskaffningskostnaden med en nedräkningsfaktor. Därigenom beaktar man dels byggnadens värdeminskning genom ålder och bruk, dels den föreskrivna taxeringsvärdenivån.

Tabellen visar vilka nedräkningsfaktorer som bör användas.

Värdeår

Före 1980

1980–1989

1990–1994

1995–1999

2000–2004

2005–2009

2010–

Nedräkningsfaktor

0,15

0,20

0,25

0,3

0,35

0,40

0,45

Exempel på enkla ekonomibyggnader är dels sådana byggnader som är byggnadstekniskt enkla och därför har ett lågt värde per kvadratmeter bruttoarea, dels sådana som uppenbart har ett lågt totalt värde.

Värdet för ekonomibyggnader under uppförande

Värdet för ekonomibyggnader under uppförande bör man normalt kunna beräkna genom att räkna ned återanskaffningskostnaden i 2012 års kostnadsnivå med hjälp av de nedräkningsfaktorer som rekommenderats för byggnadskategori 60 (övriga ekonomibyggnader).

Beräkna riktvärdet för en ekonomibyggnad

Riktvärdena för värderingsenheter som omfattar en eller flera ekonomibyggnader eller del av ekonomibyggnad bestäms och redovisas enligt följande formel (1 kap. 12 § FTF):

R = N × Fe

R

riktvärdet

N

E-nivåfaktorn för värdeområdet

Fe

relativa värdet enligt E-tabellen vid tillämplig storlek, ålder och beskaffenhet.

För alla byggnadskategoriklasser som man kan bestämma relativvärden för, beräknar man riktvärdet genom att multiplicera relativvärdet, enligt tillämplig E-tabell, med den rekommenderade E-nivåfaktorn för värdeområdet.

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av lantbruksenheter vid 2014 års förenklade fastighetstaxering [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10]

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2014 års och senare års fastighetstaxeringar; [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10]

Lagar & förordningar

Referenser inom fastighetstaxering