Förordningar och myndighetsföreskrifter

Regeringen meddelar förordningar

Regeringen meddelar föreskrifter genom förordningar. Regeringen får besluta om föreskrifter om bl. a. verkställighet av lag (8 kap. 7 § 1 RF). Med föreskrifter om verkställighet av lag menas främst tillämpningsföreskrifter av rent administrativ karaktär. I viss utsträckning är det ofrånkomligt att regeringen med stöd av sin behörighet att besluta verkställighetsföreskrifter i materiellt hänseende ”fyller ut” en lag, även om lagen i och för sig skulle befinna sig inom det obligatoriska lagområdet. En förutsättning för att regeringen ska få göra detta är att den lagbestämmelse som ska kompletteras är så detaljerad att regleringen inte tillförs något väsentligt nytt genom den föreskrift som regeringen beslutar. I verkställighetsföreskriftens form får således inte beslutas om något som kan upplevas som en ny skyldighet för enskilda eller om något som kan betraktas som ett nytt ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (prop. 1973:90 s. 211). Förordningar får heller inte föreskriva något som står i strid med gällande lag.

Var finns förordningarna?

Beslutade förordningar kungörs i Svensk författningssamling (SFS)

Restkompetensen

Regeringen får vidare genom förordning besluta om föreskrifter som inte enligt grundlagarna ska meddelas av riksdagen (8 kap. 7 § 2 RF). Denna behörighet för regeringen brukar kallas för restkompetensen och omfattar en mängd bestämmelser som inte innebär skyldigheter eller ingrepp utan som är neutrala eller gynnande för den enskilde.

Exempel på vad som ryms inom restkompetensen

Regeringen kan till exempel meddela förordningar om avgifter som betalas frivilligt som ersättning för en vara eller en prestation och som ska täcka statens kostnader inom ett visst verksamhetsområde (jfr t.ex. avgiftsförordningen).

Behörigheten för regeringen att besluta om föreskrifter i ett visst ämne hindrar inte att riksdagen genom lag kan meddela föreskrifter i samma ämne (8 kap. 8 § RF).

Skatteverkets bemyndigande att meddela föreskrifter

När riksdagen delegerar normgivningsmakt till regeringen i ett visst ämne kan riksdagen också medge att regeringen bemyndigar en förvaltningsmyndighet eller en kommun att meddela föreskrifter i ämnet (8 kap. 10 § RF). Regeringen kan också inom sitt primärområde bemyndiga en underordnad myndighet att meddela föreskrifter (8 kap. 11 § RF).

Beslut om meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen får inte överklagas (30 § myndighetsförordningen).

Skatteverket ansvarar för frågor om bl.a. skatter, om inte annat är föreskrivet (1 § förordningen med instruktion för Skatteverket) och Skatteverket får meddela förskrifter om verkställighet av lag enligt särskilda bemyndiganden (2 § första stycket 1 förordningen med instruktion för Skatteverket).

Som exempel på bemyndiganden inom Skatteverkets område kan följande bestämmelser nämnas:

• Skatteverket får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av skatteförfarandelagen (2011:1244) och föreskrifter om verkställigheten av skatteförfarandeförordningen (22 kap. 4 § skatteförfarandeförordningen).
• Skatteverket får meddela förskrifter om sådan säkerhet som avses i 69 kap. 16 § skatteförfarandelagen (2011:1244) (16 kap. 2 § skatteförfarandeförordningen).
• Skatteverket får meddela föreskrifter om tidpunkten när en sådan fordran som avses i 70 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämnas för indrivning (16 kap. 3 § skatteförfarandeförordningen).
• Skatteverket ska meddela de ytterligare verkställighetsföreskrifter som behövs till bestämmelserna i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) (6 kap. 1 § fastighetstaxeringsförordningen).
• Skatteverket får meddela föreskrifter om bl.a. godkännande av skatteupplag, det tekniska förfarandet för uppgiftslämnande i det datoriserade systemet och de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av lagen om alkoholskatt (1994:1564) (2 § förordningen om alkoholskatt).