OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Utgångspunkten är att avfallet ska vägas, men om det finns särskilda skäl kan man använda andra metoder för att bestämma skatten.

Skattesats

Skattesatsen är 500 kronor per ton avfall (4 § LSA).

Tidigare skattesatser:

250 kr per ton

från och med den 1 januari 2000

288 kr per ton

från och med den 1 januari 2002

370 kr per ton

från och med den 1 januari 2003

435 kr per ton

från och med den 1 januari 2006

Avfallets vikt ska bestämmas genom vägning

Huvudregeln är att avfallsskatten ska bestämmas genom att man väger avfallet (5 § första stycket LSA). Ett alternativ till att ha en egen våg på anläggningen är att utnyttja en annan verksamhets våg Sådana vågar kan finnas till exempel på vägstationer, asfaltverk, grustag m.fl. anläggningar eller på transportfordon (prop. 1998/99:84 s. 110).

Undantag från kravet på vägning vid särskilda skäl

I vissa fall får avfallsskatten bestämmas på annan grund än genom vägning. Detta gäller om den mängd avfall som förs in till eller uppkommer vid en anläggning är av mindre omfattning eller om det av någon annan anledning finns särskilda skäl (5 § andra stycket LSA).

Avfallsmängd av mindre omfattning

Enligt Skatteverkets uppfattning är avfallsmängden av mindre omfattning om den understiger 5 000 ton per år. I avfallsmängden ska sådant avfall som berättigar till avdrag enligt 11 § första stycket LSA inte räknas med.

När vågen tillfälligt är ur funktion

Skatteverket anser att det finns särskilda skäl exempelvis om vågen tillfälligt är ur funktion på grund av tekniskt fel eller någon annan oförutsedd händelse som den skattskyldige inte kunnat råda över.

Vissa andra särskilda skäl

Andra särskilda skäl för att bestämma skatten på annan grund än vägning kan vara

  • att de aktuella avfallsslagen visserligen ska redovisas i deklarationen men inte ska få några beskattningskonsekvenser på grund av att de berättigar till avdrag enligt 10 eller 11 § LSA
  • att de aktuella avfallsslagen är homogena och det går att bestämma vikten tillförlitligt genom omräkning från avfallets volym (prop. 1998/99:84 s. 111).

Omräkning från volym till vikt får göras enligt schabloner

Om den skattskyldige inte visar att någon annan omräkning ger en mer rättvisande vikt, bör följande schabloner användas vid omräkningen från volym till vikt, enligt Skatteverket (dnr 130 2199-04/1152):

Avfallsslag

ton/m3

Hushållsavfall (komprimerat i bil)

0,4

Hushållsavfall, löst

0,09

Hushållsavfall, komposterbar våt fraktion

0,65

Matberedningsavfall från restaurang

0,85

Avfall från livsmedelshandel

0,5

Slam och latrin

1

Trädgårdsavfall, ris

0,15

Trädgårdsavfall, löv

0,2

Trädgårdsavfall, ogräs/gräsklipp

0,4

Parkavfall

0,1

Obehandlat park- och trädgårdsavfall

0,14

Färdig kompost

0,88

Flisat park- och trädgårdsavfall

0,6

Slagg och aska

1

Industriavfall

0,125

Bygg- och rivningsavfall

0,25

Schaktmassor

1

Slaktavfall

1

Bark

0,4

Virke

0,13

Träflis

0,275

Cellplast

0,15

Plastförpackningar (okomprimerat)

0,04

Matjord

0,67

Betongavfall

2

Glaskross

0,6

Flaskor

0,35

Skrot

1

Metallförpackningar

0,07

Papper (tidningar, journaler)

0,23

Pappersförspackningar (okomprimerat)

0,05

Maximivikt enligt tillstånd

En möjlig grund för att beräkna skatten kan vara att tillämpa den maximivikt per år som anges i tillståndet. Detta gäller åtminstone för anläggningar som tar emot en begränsad mängd avfall (prop. 1998/99:84 s. 111).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1999:673) om skatt på avfall [1] [2] [3]

Propositioner

  • Proposition 1998/99:84 Lag om skatt på avfall [1] [2] [3]

Ställningstaganden

  • Avfallsskatt [1]

Referenser inom avfallsskatt