OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vad innebär likvidation av ett handelsbolag?

Syftet med en likvidation av ett handelsbolag är att bolagets verksamhet ska avvecklas. Skulderna ska betalas och kvarstående förmögenhet ska skiftas till bolagsmännen.

Som företrädare för staten som borgenär har Skatteverket i uppgift att vidta vissa borgenärsåtgärder i samband med en likvidation.

När kan en likvidation inledas?

Ett handelsbolag ska som huvudregel träda i likvidation i följande situationer:

  • Om ett bolagsavtal som har slutits på obestämd tid sägs upp ska bolaget träda i likvidation sex månader efter uppsägningen, om ingen annan uppsägningstid har avtalats (2 kap. 24 § HBL).
  • En bolagsman kan begära att ett bolag ska träda i likvidation om en annan bolagsman väsentligen åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet eller om det annars finns en viktig grund för att bolaget löses upp (2 kap. 25 § HBL).
  • Om en bolagsman dör eller försätts i konkurs ska bolaget genast träda i likvidation (2 kap. 26 och 27 §§ HBL).

I ovanstående situationer kan bolagsmännen, istället för att låta bolaget träda i likvidation, gemensamt avtala om att den bolagsman som likvidationsgrunden hänför sig till ska gå ur bolaget (2 kap. 29 § HBL). Om något sådant avtal inte finns kan övriga bolagsmän istället besluta att den bolagsman som likvidationsgrunden hänför sig till ska uteslutas (2 kap. 30 § HBL). Ett beslut om uteslutning kräver att övriga bolagsmän är överens. Den bolagsman som utesluts ur bolaget ska få en lösensumma motsvarande det belopp som bolagsmannen skulle ha fått om ett skifte hade ägt rum.

Om ett bolag under sex månader endast har haft en bolagsman ska bolaget anses ha trätt i likvidation (2 kap. 28 § HBL). Bestämmelsen innebär att ett handelsbolag där det endast finns en bolagsman ska avvecklas, men att den kvarvarande bolagsmannen får viss tid på sig att skaffa en eller flera nya bolagsmän.

Ett handelsbolag ska även träda i likvidation om det är försatt i konkurs och konkursen avslutas med ett överskott (2 kap. 44 § HBL).

Vem beslutar om likvidation?

Det är endast bolagsmännen som äger frågan om likvidation. Det finns ingen möjlighet för t.ex. en borgenär att tvinga fram ett beslut om likvidation av ett handelsbolag.

Att det finns grund för likvidation innebär inte att bolaget automatiskt försätts i likvidation. Om bolagsmännen är överens om att bolaget ska träda i likvidation kan de själva besluta om likvidation. Beslutet gäller från den dag som bolagsmännen bestämmer.

Om bolagsmännen är oense i likvidationsfrågan har en bolagsman möjlighet att väcka talan mot de andra bolagsmännen. Syftet men en sådan talan är att fastställa att bolaget har trätt i likvidation (Lindskog 2012, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, kommentaren till 2 kap. 31 § HBL).

Genomförandet av likvidationen

När ett handelsbolag har trätt i likvidation ska ett förfarande för att avveckla bolaget inledas. Om det behövs för att genomföra likvidationen ska bolagets egendom omvandlas till pengar (2 kap. 33 § HBL). Om inte bolagsmännen kommer överens om något annat ska bolagets skulder betalas, eller pengar sättas av till betalning, innan tillgångarna skiftas mellan bolagsmännen (2 kap. 34 § HBL). Om tillgångarna skiftas utan att skulderna har betalats kan bolagets borgenärer rikta sina betalningskrav mot bolagsmännen, som svarar solidariskt för bolagets förpliktelser (2 kap. 20 § HBL).

Bolagsmännen, eller en utsedd likvidator, har under likvidationen möjlighet att ansöka om kallelse på okända borgenärer (2 kap. 32 § tredje stycket HBL). Till skillnad mot vad som gäller vid likvidation av aktiebolag finns dock ingen skyldighet att ansöka om kallelse på okända borgenärer.

Bolagets företrädare under likvidationen

Om ingen likvidator har utsetts eller något annat har avtalats är det bolagsmännen i förening som företräder bolaget och som ska utföra de förvaltningsåtgärder som behövs under likvidationen (2 kap. 31 § HBL).

Bolagsmännen har möjlighet att vända sig till allmän domstol, som kan utse en eller flera likvidatorer. Den som utses till likvidator får inte vara underårig, försatt i konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken. En bolagsman får utses till likvidator (2 kap. 37 § HBL).

Om en särskild likvidator har utsetts är det likvidatorn som ska genomföra likvidationen (2 kap. 39 § HBL). Likvidatorn ersätter bolagsmännen som bolagets företrädare. Om bolagsmännen är överens om att återta likvidationen ska rätten avsätta likvidatorn (2 kap. 38 § HBL).

Bolagsmännens och likvidatorns ansvar vid likvidation

En likvidator har inget personligt betalningsansvar enligt 2 kap. 20 § HBL men kan bli ansvarig för underlåtna skattebetalningar enligt reglerna om företrädaransvar i 59 kap 12-14 §§ SFL. En likvidator som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget kan bli skadeståndsskyldig (2 kap. 42 § HBL).

Bolagsmännens solidariska betalningsansvar påverkas inte av att bolaget är under likvidation eller upplöses.

När bolaget har upphört med sin verksamhet eller när en likvidation har inletts ska bolagsmännen anmäla detta till handelsregistret (13 § handelsregistreringslag [1974:157], HRL). Om detta inte sker riskerar bolagsmännen böter (22 § HRL).

Skiftet och bolagets upplösning

Skiftet innebär en slutreglering mellan bolagsmännen. Skiftet ska vara skriftligt, annars är det ogiltigt (2 kap. 36 § HBL). Skifteshandlingen behöver inte undertecknas eller lämnas in för registrering. Däremot ska en anmälan om avregistrering av bolaget undertecknas av samtliga bolagsmän och ges in till Bolagsverket.

Om bolagsmännen har genomfört likvidationen själva är bolaget upplöst när skiftet har ägt rum. Om en likvidator har haft hand om likvidationen är bolaget upplöst när samtliga bolagsmän har fått del av slutredovisningen (2 kap. 44 § HBL).

Formlöst likvidationsbeslut

Om bolagsmännen är överens om att avsluta verksamheten och skifta ut tillgångarna och inga särskilda avvecklingsåtgärder behövs kan bolaget upplösas omedelbart. Till grund för upplösningen ligger då ett formlöst likvidationsbeslut.

Efter avslutad likvidation

Efter upplösningen är handelsbolaget inte längre någon juridisk person med rättskapacitet (d.v.s. förmåga att inneha rättigheter och skyldigheter av olika slag). Att bolaget har lösts upp innebär dock ingen övergång av rättigheter eller skyldigheter. Bolaget har kvar äganderätten till oskiftade tillgångar och ansvaret för oreglerade förpliktelser hos bolaget, t.ex. skatteskulder.

Att återuppta en likvidation i vissa fall

I vissa fall kan det bli aktuellt att fortsätta en likvidation även efter att bolaget har lösts upp. Det kan bli aktuellt i följande fall (2 kap. 45 § HBL):

  • om det framkommer att det finns en tillgång
  • om någon väcker talan mot bolaget
  • om det av någon annan anledning finns behov av likvidationsåtgärder.

När likvidationen återupptas inträder bolagsmännen på nytt som företrädare för bolaget om inget annat bestäms.

Avregistering utan likvidation

Bolagsverket ska undersöka om ett handelsbolag fortfarande bedriver verksamhet i följande fall (17 § HRL):

  • om bolaget inte har lämnat in någon registreringsanmälan till Bolagsverket under de senast tio åren och det kan antas att bolaget har upphört med sin verksamhet
  • om ett handelsbolag sedan minst ett år har mindre än två bolagsmän och ingen uppgift om likvidation har registrerats.

Undersökningen görs genom att Bolagsverket skickar ett brev (gallringsförfrågan) till den adress som finns registrerad för bolaget och genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Om det två månader efter kungörelsen fortfarande inte framkommit att bolaget bedriver verksamhet, eller har för avsikt att återuppta verksamheten, ska Bolagsverket avregistrera bolaget från handelsregistret.

Vid utredning av bolag som har färre än två bolagsmän ska avregistrering inte ske om antalet registrerade bolagsmän åter uppgår till två eller flera. Avregistrering ska inte heller ske om en uppgift om likvidation har registrerats.

Avregistreringen ska kungöras (18 § HRL). Beslutet om att avregistrera ett handelbolag kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (21 § HRL).

Till skillnad mot vad som gäller för ekonomiska föreningar finns det inte någon bestämmelse om att ett handelsbolag som på detta vis avregistreras ska anses upplöst. Själva avregistreringen har inte ansetts påverka bolagets rättskapacitet (prop. 2002/03:147 s. 57).

Kommanditbolag

Reglerna om likvidation av handelsbolag är som huvudregel tillämpliga även på kommanditbolag (3 kap 1 § HBL).

Att en kommanditdelägare dör medför dock inte att bolaget ska träda i likvidation, om inte annat avtalats (3 kap. 11 § HBL).

En kommanditdelägare har endast rätt att ta del i förvaltningen om det är särskilt avtalat. Om ett kommanditbolag är försatt i likvidation har kommanditdelägaren samma förvaltningsrätt som bolagsmän i vanligt handelsbolag (3 kap. 4 § HBL). Ingen förändring inträffar dock i firmateckningsrätten. Kommanditdelägaren är fortfarande inte behörig att företräda kommanditbolaget under likvidationsförfarandet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2002/03:147 Överflyttning av vissa ärenden till Patent- och registreringsverket [1]

Övrigt

  • Lindskog 2012, Lagen om handelsbolag och enkla bolag, kommentaren till 2 kap. 31 § HBL [1]