OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vid privat användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar, och när man tillhandahåller tjänster utan ersättning, så är beskattningsunderlaget den totala kostnaden för att tillhandahålla tjänsterna.

Beräkna beskattningsunderlaget

Vid uttag av tjänst beräknas beskattningsunderlaget med ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 § första stycket, 7 kap. 3 § 2 b och 4 § och 7 kap. 5 § ML. Här framgår det att vid privat användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar, och när man tillhandahåller tjänster utan ersättning, så är beskattningsunderlaget den totala kostnaden för att tillhandahålla tjänsterna. Bestämmelserna motsvaras av artikel 75 i mervärdesskattedirektivet.

Utfört arbete

Det räknas som uttag av tjänst när en beskattningsbar person utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för ett annat ändamål än den egna verksamheten utan ersättning (2 kap. 5 § första stycket 1 ML). Beskattningsunderlaget beräknas med ledning av kostnaden för att utföra tjänsten vid tidpunkten för uttaget (7 kap. 3 § 2 b ML). Kostnaden är den del av de fasta och rörliga kostnaderna i rörelsen som belöper på den utförda tjänsten (7 kap. 3 c § andra stycket ML). I beskattningsunderlaget ska kostnader för inköp som den beskattningsbara personen gjort ingå, oavsett om de är belagda med mervärdesskatt eller inte.

Lönekostnader

I dessa kostnader ska därför t.ex. även lönekostnader till anställda räknas in, trots att de inte är belagda med mervärdesskatt. Det innebär att om någon tar ut en tjänst ur ett eget företag, så uttagsbeskattas även den egna lönen – om företaget är ett aktiebolag. Detta gäller dock inte om tjänsten utförs av en enskild näringsidkare eller av delägaren i ett enkelt bolag eller ett handelsbolag.

Exempel: lönekostnader

I ett AB låter företagsledaren en anställd utföra en måleritjänst på företagsledarens privata fastighet. Bolaget fakturerar inte ut kostnaden. Beskattningsunderlaget består av fasta och rörliga kostnader som belöper på tjänsten och på inköpsvärdet på de varor som behövs för att utföra tjänsten. Någon mervärdesskatt räknas inte in.

Fri kost

Uttag anses i vissa fall ha skett när en arbetsgivare tillhandahåller kost åt sin personal utan ersättning. Beskattningsunderlaget i de fallen är den beskattningsbara personens hela kostnad för att tillhandahålla måltiden.

Användning av rörelsetillgång

Det är uttag av tjänst när en rörelsetillgång, för vilken man gjort avdrag för ingående skatt, används för ett annat ändamål än den egna verksamheten (2 kap. 5 § första stycket 2 ML).

Kostnaden för att utföra tjänsten

Beskattningsunderlaget beräknas i dessa fall med ledning av kostnaden för att utföra tjänsten vid tidpunkten för uttaget (7 kap. 3 § 2 b ML). Kostnaden är den del av de fasta och rörliga kostnaderna i rörelsen som belöper på den utförda tjänsten (7 kap. 3 c § andra stycket ML).

Rättsfall: beräkna beskattningsunderlaget enligt EU-praxis

EU-domstolen har uttalat sig om tolkningen av ”den beskattningsbara personens hela kostnad för att tillhandahålla tjänsterna” i artikel 75 i mervärdesskattedirektivet. EU-domstolen konstaterade att detta begrepp finns i en unionsrättslig bestämmelse som inte hänvisar till medlemsstaternas rättsordningar för att kunna avgöra begreppets betydelse och räckvidd. Begreppet ”den beskattningsbara personens hela kostnad för att tillhandahålla tjänsterna” omfattar kostnader som hör till tillgången, d.v.s. kostnader som medfört avdragsrätt för ingående skatt och utan vilka en privat andvändning inte hade varit möjlig (C-72/05, Wollny, punkterna 26–27).

EU-domstolen konstaterade vidare att direktivet inte innehåller tillräckliga uppgifter för att man ska få en enhetlig och exakt definition av de kostnader som ska ingå i beskattningsunderlaget vid uttagsbeskattningen (punkterna 28 och 32). Medlemsländerna har därför ett visst handlingsutrymme för skönsmässig bedömning av hur kostnaderna ska beräknas, så länge syftet med avdragsrätten respektive uttagsbeskattningen är att säkerställa en jämlik behandling av den beskattningsbara personen och slutkonsumenten.

EU-domstolen har i ett annat fall uttalat att beskattningsunderlaget omfattar alla kostnader som uppstått under den tid när tillgången står till den beskattningsbara personens förfogande på ett sätt som innebär att denna när som helst kan utnyttja tillgången för ändamål som inte har något samband med rörelsen, och som har samband med själva tillgången, eller som medför att den beskattningbara personen har rätt till avdrag för mervärdesskatt.

När man beräknar andelen av dessa kostnader som ska ingå i beskattningsunderlaget ska man ta hänsyn till den tid under vilken tillgången har utnyttjats för andra ändamål än rörelsen, i proportion till den sammanlagda tid som tillgången faktiskt har utnyttjats (C-230/94, Renate Enkler, punkt 38).

EU-domstolen har i ytterligare domar uttalat sig om hur man bestämmer beskattningsunderlaget vid privat användning av varor som ingår i en rörelses tillgångar, bl.a. C-193/91 Mohsche punkterna 13 och 14, C-269/00 Seeling punkt 42 och C-594/10 van Laarhoven.

Användningen är grunden för uttagsbeskattningen

Skatteverket anser att det i första hand är den beskattningsbara personens eller personalens faktiska användning av tillgången för ändamål som faller utanför den ekonomiska verksamheten som ska ligga till grund för uttagsbeskattning. När man beräknar det belopp som ska uttagsbeskattas framgår det av C-230/94, Renate Enkler, punkt 38, att man ska ta hänsyn till kostnaderna under den tid tillgången inte används alls. I underlaget ska det alltså ingå kostnader som belöper på den tid under vilken tillgången faktiskt nyttjas för ändamål utanför den ekonomiska verksamheten, och motsvarande andel av kostnaderna för tillgången under den tid som den inte används alls.

I det fall den faktiska användningen av en tillgång i respektive utanför den ekonomiska verksamheten inte är klarlagd, anser Skatteverket att uttagsbeskattningen ska grundas på en uppskattad privat användning av tillgången. Allt under förutsättning att man gjort avdrag för all ingående skatt när man anskaffade tillgången och att det har varit möjligt att använda tillgången privat.

Vid uttagsbeskattningen ska man beakta dels de kostnader som gäller den uppskattade privata användningen, dels motsvarande andel av de totala kostnaderna för tillgången som gäller sådan tid som den inte nyttjas alls. Med användning bör i detta sammanhang inte endast förstås den tid eller den sträcka som en tillgång framförs, utan också den tid som tillgången är upptagen uteslutande för verksamheten respektive för privat bruk.

Vilka kostnader ska ingå i underlaget?

Vid privat användning av en tillgång som tillhör en verksamhet ska man i beskattningsunderlaget, förutom kostnaden för själva tillgången, även räkna med alla kostnader som är direkt hänförliga till tillgången, under förutsättning att avdrag har medgivits för ingående skatt på kostnaderna. Kostnader som uppkommer vid användningen av tillgången, såsom bränslekostnad, ska också ingå i beskattningsunderlaget om man gjort avdrag för ingående skatt.

Kostnaden som gäller själva tillgången ska bestå av det planenliga värdeminskningsavdrag som man enligt gällande lagstiftning och rekommendationer på redovisningsområdet ska beakta i företagets redovisning. De kostnader som uppkommer under den tid tillgången står till den beskattningsbara personens förfogande ska också beaktas när man beräknar beskattningsunderlaget.

För en omsättningstillgång sker inte någon avskrivning i företagets redovisning. I de fall en sådan tillgång används för privat bruk bör den värdenedgång som det privata användandet medfört ingå som kostnad i beskattningsunderlaget. Denna kostnad måste beräknas utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Skatteverket anser att beräkningen av kostnader för värdeminskning överensstämmer med unionsrätten (jämför C-72/05, Wollny).

Privat användning av lastbilar

Lastbilar och bussar behandlas i mervärdesskattehänseende som övriga varor (se Vad är en personbil och en motorcykel). Om ett sådant fordon används för privat ändamål eller för något annat rörelsefrämmande ändamål ska uttagsbeskattning ske under förutsättning att det helt eller delvis fanns en avdrags- eller återbetalningsrätt då fordonet inköptes (2 kap. 5 § första stycket 2 ML). Uttagsbeskattning kan även ske av leasade fordon.

Läs om hur man beräknar beskattningsunderlaget under Användning av rörelsetillgång ovan.

Läs mer om privat användning av personbil.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1] [2]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Beskattningsunderlag vid uttagsbeskattning för mervärdesskatt avseende privat användning av båt som tillhör en verksamhet [1]
  • Uttagsbeskattning för mervärdesskatt vid privat användning av en tillgång som hör till verksamheten [1]