OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om vilka företag som kan få företagsrekonstruktion och under vilka förutsättningar.

Man måste vara näringsidkare

Endast näringsidkare kan komma ifråga för företags­rekonstruktion (1 kap. 1 § FrekL). Med begreppet närings­idkare avses varje fysisk eller juridisk person som driver verk­samhet av ekonomisk natur som är av sådan karaktär att den kan betecknas som yrkes­mässig (prop. 1995/96:5 s. 171). Det har ingen betydelse om verk­samheten är liten eller i vilken associationsform den bedrivs. I praxis har en ideell förening som drivit golfverksamhet (golfklubb) ansetts bedriva näringsverksamhet i den mening som avses i FrekL (HovR SoB 2008-11-10, ÖÄ 2560-08).

För fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet kan även skuldsanering komma ifråga om de ekonomiska förhållandena är enkla att utreda (4 § SksanL). Se vidare om skuldsanering för näringsidkare.

Den som tidigare har varit näringsidkare och drivit närings­verksamhet men avvecklat sin rörelse omfattas inte av FrekL. Detta gäller även aktiebolag (RH 1998:79).

Syftet med en företagsrekonstruktion

Syftet med en företagsrekonstruktion är att göra det möjligt att rekonstruera företag som tillfälligt hamnat i ekonomiska svårigheter. Genom rekonstruktionen ges företaget ett visst rådrum för att ordna upp problemen. Åtgärderna kan leda dels till en rekonstruktion i sak, dels till en finansiell rekonstruktion. En rekonstruktion i sak innebär att verksamheten förändras så att resultatet förbättras och verksamheten åter blir lönsam medan en finansiell rekonstruktion innebär en uppgörelse med borgenärerna om hur redan uppkomna (”gamla”) skulder ska betalas (1 kap. 2 § FrekL och prop. 1995/96:5 s. 54 och 173.)

Företag som är särskilt undantagna

Lagen gäller inte för försäkringsbolag, banker och andra kredit­institut och inte heller för gäldenärer i vars verksamhet stat, kommun och vissa andra offentliga organ har ett bestäm­mande inflytande (1 kap. 3 § FrekL). Uttrycket bestämmande inflytande har samma betydelse som i 1 kap. 11 § ABL om koncern­förhållanden (prop. 1995/96:5 s. 174 f).

Det ska finnas risk för betalningsoförmåga

En förutsättning för ett beslut om företagsrekonstruktion är att det kan antas att gäldenären inte kan betala sina förfallna skulder eller att sådan oförmåga inträder inom kort (2 kap. 6 § första stycket FrekL).

När en gäldenär inte kan betala sina förfallna skulder säger man att han eller hon är illikvid. Gäldenären har då inte tillräckligt med kontanta medel och andra tillgångar som lätt kan omsättas i kontanter för att kunna betala de förfallna skulderna. Om gäldenären behöver avyttra maskiner och andra anläggningstillgångar för att betala sina skulder så är gäldenären att betrakta som illikvid.

För ett beslut om rekonstruktion krävs dock inte att näringsidkaren faktiskt blivit illikvid utan det räcker att det kan antas att illikviditet inträder inom en nära framtid. Även en prognos om illikviditet eller en risk för illikviditet kan alltså läggas till grund för ett beslut om företagsrekonstruktion.

Skillnad mellan företagsrekonstruktion och konkurs

För att en gäldenär ska försättas i konkurs räcker det inte med illikviditet. Då krävs det att gäldenären är på obestånd (insolvent). Denna skillnad mellan företagsrekonstruktion och konkurs beror på att lagstiftaren ville ge företag med ekonomiska problem möjlighet att inleda en företags­rekonstruktion så tidigt som möjligt. Någon närmare prövning av frågan om gäldenären är illikvid eller om det är risk för det behövs knappast (prop. 1995/96:5 s. 70).

Det ska observeras att i internationella sammanhang har begreppet insolvens oftast en vagare betydelse än vad det har i den svenska konkurslagen. Således har Sverige anmält företagsrekonstruktion som ett sådant insolvensförfarande som omfattas av EU:s insolvensförordning.

Det får inte vara uteslutet att rekonstruktionen kan lyckas

Ett beslut om företagsrekonstruktion får bara meddelas om det är skäligt att anta att syftet med rekonstruk­tionen kan uppnås (2 kap. 6 § andra stycket FrekL).

Målet med en företagsrekonstruktion är vanligtvis att åstad­komma en finansiell rekonstruktion genom kapitaltillskott, antingen externt eller internt via delägarkretsen. Den finansiella rekonstruktionen förutsätter dessutom oftast ett offentligt ackord eller ett underhandsackord.

En rekonstruktion kan även innebära en rekonstruktion i sak, som ibland benämns strukturell rekonstruktion. Ofta hjälper det inte företaget att endast få sina skulder nedskrivna, utan det måste till en total översyn av företagets organisation och struktur. Det kan handla om att avyttra en verk­sam­hets­gren som inte varit lönsam eller som ligger utanför kärnverk­sam­heten. Problemen i företaget kan också bero på en olämplig lednings- eller ägarstruktur.

I praktiken är det vanligt att rekonstruktionen syftar till såväl en strukturell som finansiell rekonstruktion

Domstolen ska med ledning av innehållet i ansökan pröva om det är möjligt att genomföra den planerade rekonstruktionen. Men det förutsätts inte att domstolens prövning är särskilt ingående. Av förarbetena framgår att ett rätt lågt beviskrav ställs på gäldenären och det avgörande bör vara att möjligheten att rekonstruera företaget inte framstår som utesluten. Så snart bedömningen är att en mer ingående utredning kan visa att förutsättningarna för en lyckosam rekonstruktion finns, bör ett beslut om företagsrekonstruktion kunna meddelas (prop. 1995/96:5 s. 180). Hovrätten beslutade i ett rättsfall att rekonstruktion skulle inledas trots att det fanns anledning ifrågasätta om den skulle bli framgångsrik (se rättsfallskommentar).

Företagsrekonstruktionen ska upphöra om rekonstruktören eller en borgenär begär det och syftet med företags­rekonstruktionen inte kan antas bli uppnått (4 kap. 7 § FrekL). Under förfarandet kan det framkomma att skulderna är större eller att tillgångarna är mindre än vad som uppgetts eller att verksamheten inte kan bli lönsam. Det kan också vara så att företaget inte följt rekonstruktörens anvisningar eller handlat i strid mot borgenärernas intressen. Rätten kan också själv ta initiativ till att avbryta förfarandet om det finns särskilda skäl.

En naturlig konsekvens av att företagsrekonstruktionen upphör blir att gäldenären eller någon av borgenärerna ger in en konkursansökan.

Verksamheten måste fortsätta i någon form

En företagsrekonstruktion kan inte beviljas om avsikten är att verksamheten ska läggas ner och alla tillgångar realiseras och delas ut till borgenärerna genom ackord. Det är alltså inte möjligt att få till stånd ett rent avvecklings­ackord genom offentligt ackord i en företags­rekonstruktion (prop. 1995/96:5 s. 115).

Däremot kan en företags­rekonstruktion fortsätta trots att syftet inte är att rekonstruera gäldenärsbolaget i sig utan i stället att avveckla bolaget sedan verksamheten sålts till ett annat bolag (se rättsfallskommentar). Förfarandets tillämpning förutsätter inte att den av gäldenären bedrivna verksamheten ska fortsätta i samma juridiska form. Huvudsaken är att rörelsen kan fortsätta i en eller annan form utan konkurs. Om detta sker genom t.ex. ägartillskott av medel, upptagande av ny kredit, överlåtelse av rörelsen eller på annat sätt är i och för sig av underordnad betydelse (prop. 1995/96:5 s. 173). Det väsentliga är alltså att verksamheten inte avvecklas. Antingen kan verk­sam­heten fortsätta i regi av gäldenärsbolaget (gäldenärs­rekonstruktion) eller så kan verksamheten fortsätta i regi av en annan person. I båda fallen är rekonstruktion möjlig.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HovR Sob 2008-11-10, mål nr ÖÄ 2560-08 [1]

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1]
  • Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • Skuldsaneringslag (2006:548) [1]

Propositioner

Rättsfallskommentarer

  • Beslut om inledande av företagsrekonstruktion har meddelats trots att det funnits anledning ifrågasätta förutsättningarna för en framgångsrik rekonstruktion [1]
  • Företagsrekonstruktion; överlåtelse av verksamheten [1]