OBS: Detta är utgåva 2015.12. Visa senaste utgåvan.

I vissa fall är det av intresse att veta tidpunkten för när en fordring som inte blivit betalad anses ha uppkommit. Till exempel när gäldenären har gått i konkurs eller när någon annan än gäldenären ska krävas på betalning.

I vilka situationer är det betydelsefullt att veta den exakta tidpunkten?

I Skatteverkets borgenärsarbete är tidpunkten när en fordran har uppkommit av betydelse i flera olika sammanhang. Som exempel kan nämnas att man måste kunna avgöra om fordringen är en konkursfordran (5 kap. 1 § KonkL). I en konkurs måste man också kunna bedöma om borgenären har rätt att kvitta (5 kap. 15 § KonkL). I en företagsrekonstruktion påverkar tidpunkten frågan om ifall fordringen omfattas av ett offentligt ackord (3 kap. 3 § FrekL). Motsvarande fråga ställs i en skuldsanering (7 § SksanL). Uppkomsttidpunkten har också betydelse t.ex. när man ska bedöma om en avgången bolagsman har ett solidariskt ansvar för handelsbolagets skulder (2 kap. 22 § HBL). Frågan när en fordran har uppkommit är också av största betydelse om personligt ansvar för styrelseledamöter m.fl. i ett aktiebolag ska kunna krävas på grund av underlåtenhet att upprätta en kontrollbalansräkning (25 kap. 18 § ABL).

För vilka fordringar är tidpunkten av intresse?

Förutom att Skatteverket ska bedöma uppkomsttidpunkten för myndighetens egna skatte- och avgiftsfordringar kan Skatteverket i egenskap av borgenärsföreträdare för staten behöva ta ställning även beträffande andra statliga fordringar. Ett vanligt exempel är när det förhandlas om offentligt ackord vid en företagsrekonstruktion. Då finns det så gott som alltid en fordran på återbetalning av lönegaranti (länsstyrelsens regressfordran mot arbetsgivaren). Som företrädare för staten som borgenär i förhandlingen om offentligt ackord måste Skatteverket ta ställning till om regressfordringen uppkommit innan rekonstruktionen inleddes och om den därmed ska ingå i ackordsförhandlingen.

Några synonyma uttryck

I vissa lagar och förordningar används inte uttrycket ”uppkommen”. I stället kan det stå att fordringen vid en viss kritisk tidpunkt ska ”finnas”, ”föreligga” eller ha ”tillkommit”. Dessa uttryck anser Skatteverket vara synonyma med att fordringen ska vara uppkommen.

Fastställelse- och förfallodag saknar betydelse

Dagen då en fordran har fastställts eller har förfallit till betalning saknar betydelse för tidpunkten när fordran uppkom. Bedömningen av när en fordran har uppkommit ska göras oberoende av om fordran har fastställts eller om den har förfallit till betalning.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1]
  • Konkurslag (1987:672) [1] [2]
  • Lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag [1]
  • Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion [1]
  • Skuldsaneringslag (2006:548) [1]