OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Skatteverket får besluta om revision för att genomföra kontroller utifrån syften som anges i lagen. Revision kan ske genom kontroll av den reviderades eget uppgiftslämnade och även för kontroll av annans uppgiftslämnande, s.k. tredjemansrevision.

Vad är revision?

Revision är en särskilt reglerad kontrollform som ger Skatteverket en möjlighet till djupare utredning. De kontroller som Skatteverket vill göra genom revision ska framgå av revisionsbeslutet. Revisionen får bara användas till att avse kontroll enligt syften som anges i lagen. Om saker som inte omfattas av revisionsbeslutet behöver kontrolleras måste ett tillägg till revisionsbeslutet fattas, ett s.k. tilläggsbeslut.

Revision kan avse kontroll av att uppgiftsskyldighet har fullgjorts rörande uppgifter som är av betydelse för bestämmande av t.ex. inkomstskatt, avkastnings­skatt, mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter m.m.

Kontroll av att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL har fullgjorts

Revision får ske i syfte att kontrollera att uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL har fullgjorts (41 kap. 2 § första stycket 1 SFL). Uppgiftsskyldigheten fullgörs genom att den som ska lämna uppgifter lämnar riktiga och fullständiga uppgifter till Skatteverket. Uppgifstlämnandet är nödvändigt för attt Skatteverket ska få tillräckligt med uppgifter för att kunna fatta korrekta beslut i enlighet med den materiella skattelagstiftningen. Uppgiftsskyldigheten avser bl.a. lämnande av deklaration (en skattedeklarations innehåll framgår av 26 kap. SFL och en inkomstdeklaration innehåll framgår av 31 kap. SFL). Uppgiftsskyldigheten kan också avse lämnande av t.ex. kontrolluppgifter, särskilda uppgifter och informations­uppgifter.

Under vilka förutsättningar har uppgiftsskyldigheten fullgjorts?

Det är förhållandena vid det datum då revisionsbeslutet fattats som reglerar vad som får granskas.

Uppgiftsskyldigheten enligt 15–35 kap. SFL anses fullgjord då den deklaration eller uppgift som avses i respektive bestämmelse har lämnats eller när tidpunkten för att lämna en uppgift (t.ex. en deklaration) har inträtt. Tidpunkten för fullgörande är då uppgiften eller deklarationen senast borde ha lämnats. Har deklaration lämnats anses uppgiftsskyldigheten fullgjord – även i de fall deklarationstidpunkten inte inträtt vid inlämnandet.

Om ingen uppgift eller deklaration har lämnats när tidpunkten för inlämnande har passerats kan kontroll av om uppgiftsskyldigheten är fullgjord ändå ske.

Det innebär att Skatteverket i syftet att kontrollera att uppgiftsskyldigheten är fullgjord har rätt att granska dels lämnade deklarationer för tid före revisionsbeslutet, dels perioder där deklarationstidpunkten inträtt även om den reviderade inte har lämnat deklaration för den aktuella perioden.

När syftet med revisionen är att kontrollera att uppgiftsskyldigheten enligt 15–35 kap. SFL har fullgjorts får det löpande beskattningsårets handlingar omfattas i den utsträckning de behövs vid revisionen. Det kan t.ex. vara fallet vad avser årsskiftesfakturering, inventarie- och lagerkontroll (prop. 1993/94:151 s. 167). Se exempel på en sådan kontroll vid rubriken Granska löpande års handlingar för kontroll av att uppgiftsskyldighet har fullgjorts

För andra juridiska personer än dödsbon gäller att tidpunkten för inkomstdeklarationen infaller sex månader efter beskattningsårets utgång om deklarationen lämnas i pappersformat. Väljer t.ex. ett bolag att e-deklarera, har det ytterligare en månad på sig innan deklarationstidpunkten infaller (32 kap. 2 § SFL). Så länge bolaget inte har lämnat någon deklaration och den senare deklarationstidpunkten inte har infallit kan Skatteverket inte göra revision för att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Revision får i stället ske i syfte att kontrollera att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldigheten (sistnämnda behandlas nedan vid rubrik Revision för att kontrollera att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15 – 35 kap. SFL).

Exempel: bolaget lämnar inkomstdeklaration före deklarationstidpunkten

Beslut om revision fattas den 20 maj 2015. Revisionen omfattar kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts avseende inkomstskatt. Bolaget har kalenderår som räkenskapsår och har lämnat inkomstdeklaration redan den 15 maj 2015 (egentlig deklarationstidpunkt är 1 juli och en månad senare för e-deklaration). Rätten att granska att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts för räkenskapsåret 2014 inträder i och med att inkomstdeklarationen lämnats in.

Exempel: bolaget lämnar inkomstdeklaration efter deklarationstidpunkten

Beslut om revision fattas den 24 augusti 2015 på bolag. Revisionen omfattar kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts avseende inkomstskatt. Bolaget har kalenderår som räkenskapsår vilket innebär att deklarationstidpunkten inträder den 1 juli 2015 eller en månad senare för e-deklaration. Deklarationen har inte kommit in vid tidpunkten för revisionsbeslutet. Deklarationen kommer in den 15 september 2015. Eftersom uppgiftsskyldigheten har inträtt vid tidpunkten för revisionsbeslutet behöver tilläggsbeslut inte fattas när deklarationen inkommer i september.

Granska löpande års handlingar för kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts

Normalt granskas de handlingar som avser innevarande år, s.k. löpande års handlingar, vid revision för kontroll av att förutsättning finns för att fullgöra uppgiftsskyldigheten. Granskning av löpande års handlingar kan också ske som ett led i en kontroll av att uppgiftsskyldighet har fullgjorts under förutsättning att syftet med revisionen inte ändras. Det innebär att en granskning av räkenskaperna avseende löpande period kan utföras för att kontrollera att t.ex. deklarationsskyldigheten har fullgjorts för tidigare period. Med en sådan förutsättning är inte revisionen av löpande period ett eget syfte. Det kan t.ex. gälla kontroll av faktureringen vid årsskiftet eller kontroll av redovisningens tillförlitlighet genom att få fram uppgifter om hur bokföringen praktiskt handläggs. Syftet är fortfarande att kontrollera att uppgiftsskyldighet har fullgjorts.

Exempel: kontroll av interimsposter i bokslutet

Skatteverket fattar beslut om revision den 2 september 2015. Revisionen ska omfatta inkomstskatt avseende räkenskapsåret den 1 januari–31 december 2014. Räkenskapsåret är avslutat och deklarationstidpunkten har inträtt. Syftet med revisionen är en kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.

Företaget har vid bokslutet den 31 december 2014 bokfört vissa interimsposter. Skatteverket vill i sin kontroll stämma av dessa interimsposter mot faktiska fakturor som bokförts under räkenskapsåret 2015. Att Skatteverket gör dessa kontroller av fakturor bokförda 2015 syftar enbart till att kontrollera bokförda interimsposter vid bokslutet. Syftet med revisionen ändras inte trots att underlaget finns på löpande år. Syftet med revisionen utgör fortfarande kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts avseende räkenskapsåret 2014.

Om Skatteverket behöver göra en kassainventering

I de fall Skatteverket vill göra en kassainventering är det syftet med inventeringen som bestämmer om det är en kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts eller om det avser kontroll av att förutsättning finns att fullgöra en skyldighet som kan antas uppkomma. En kassainventering kan till exempel göras som ett led i att följa upp en hög kassabehållning vid bokslutet eller för att kontrollera tillförlitligheten i kassabokföringen för tidigare år. En sådan kontroll har som syfte att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts om deklaration lämnats eller om deklarationstidpunkten inträtt.

Exempel: kassainventering

Skatteverket fattar beslut om revision den 2 september 2015. Revisionen ska omfatta inkomstskatt avseende räkenskapsåret den 1 januari–31 december 2014. Räkenskapsåret är avslutat och deklarationstidpunkten har inträtt. Syftet med revisionen är en kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts.

För att kontrollera företagets kassaredovisning gör Skatteverket en kassainventering den 25 september 2015. Syftet med åtgärden är att bilda sig en uppfattning om kassabokföringens tillförlitlighet för tidigare år trots att kassainventeringen sker under löpande år. Åtgärden genomförs för att kontrollera att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts för räkenskapsåret 2014. Beslutet om revision behöver inte ändras till att även omfatta kontroll av att förutsättningar finns för att fullgöra uppgiftsskyldigheten (löpande år).

Om Skatteverket även vill använda kassainventeringen för att granska att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldigheten för 2015, är det ett annat syfte än i det ursprungliga revisionsbeslutet. Skatteverket måste då fatta ett tilläggsbeslut till revisionsbeslutet där det nya syftet anges.

Kontroll av att förutsättningar finns att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL

Revision får ske för att kontrollera att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. som kan antas uppkomma (41 kap. 2 § första stycket 2 SFL). Med det avses att revision kan genomföras även för en period för vilken uppgiftsskyldighet ännu inte inträtt (s.k. löpande period). Kontroll av löpande års räkenskaper får då ske utan samband med granskning av tidigare år (prop. 1996/97:100 s. 651).

När revisionen avser kontroll av att förutsättningar finns för att fullgöra uppgiftsskyldigheten som kan antas uppkomma (löpande år) omfattas endast de tidsperioder där deklarations­skyldigheten inte har inträtt vid datumet för revisionsbeslutet.

Exempel: deklarationstidpunkten har inte inträtt

Skatteverket fattar beslut om revision i februari 2015. Revisionen ska omfatta möjligheten att fullgöra uppgiftsskyldigheten avseende inkomstskatt för räkenskapsåret den 1 januari–31 december 2014. Vid beslutstillfället för revisionsbeslutet har inte deklarationstidpunkten inträtt. Räkenskapsåret är visserligen avslutat men eftersom deklarationstidpunkten ännu inte inträtt utgör syftet med revisionen kontroll av att förutsättningar finns för att fullgöra uppgiftsskyldighet som kan antas uppkomma (löpande år). När deklarationstidpunkten infallit ändras syftet med revisionen, d.v.s. revisionen omfattar nu en kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Eftersom ursprungsbeslutet inte ger rätt att granska detta syfte måste ett tilläggsbeslut fattas.

Exempel: deklarationstidpunkten för pappersdeklaration har inträtt men inte deklarationstidpunkten för e-deklaration

Skatteverket vill fatta beslut om revision den 5 mars 2015. Bolaget, som har brutet räkenskapsår med bokslut den 31 augusti, har ännu inte lämnat någon deklaration. Deklarationstidpunkten inträder den 2 mars 2015 eller den 1 april för e-deklaration. Skatteverket fattar beslut om kontroll av att det finns förutsättningar att fullgöra uppgiftsskyldigheten. När inkomstdeklarationen sedan kommer in måste ett tilläggsbeslut fattas att granskningen ska gälla kontroll att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts. Det spelar då ingen roll om det är en pappersdeklaration eller en e-deklaration som kommit in. Om ingen deklaration kommer in så måste ett tilläggsbeslut fattas efter sista deklarationstidpunkt (för e-deklaration) för att granskningen ska få avse kontroll av att uppgiftsskyldighet har fullgjorts.

Behöver revisionen utökas eller ändras?

Revisorn får bara granska handlingar och uppgifter som ligger inom det syfte som angetts på revisionsbeslutet. Om Skatteverket har för avsikt att revidera perioder framåt eller bakåt i tiden som inte omfattas av revisionsbeslutet måste Skatteverket fatta ett tillägg till revisionsbeslutet. Tilläggsbeslut måste också fattas om syftet med revisionen ändras, exempelvis att revisionen utökas till att omfatta även andra skatteslag än de som inledningsvis specificerats i beslutet. Nämnas kan också att tilläggsbeslut också behövs om en ny revisor ska förordnas.

Exempel:

Beslut om revision fattas den 14 oktober 2015. Revisionen omfattar kontroll av att uppgiftsskyldigheten har fullgjorts avseende mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter för perioden januari till augusti. Företaget har månadsredovisning. I april 2016 vill revisorn granska mervärdesskatt även för tiden september-december 2015. För att revisorn ska ha rätt att granska dessa perioder måste ett tilläggsbeslut fattas.

Exempel:

Beslut om revision har fattats den 7 november 2014 för kontroll av att uppgiftskyldigheten har fullgjorts avseende mervärdesskatt för beskattningsåren 2012 och 2013. I januari 2015 bedömer revisorn att revisionen behöver utökas till att även avse kontroll av att uppgiftskyldigheten har fullgjorts avseende mervärdesskatt för beskattningsåret 2011. Ett tilläggsbeslut måste fattas.

Om revisorn i exemplet enbart vill ta del av handlingar för äldre år för att kunna bedöma om uppgiftsskyldigheten har fullgjorts för beskattningsåren 2012 och 2013 behövs däremot inget tilläggsbeslut fattas då syftet med revisionen inte har ändrats.

År utanför eftertaxeringstid

Även om revisionen inte avser äldre år så kan revisorn vid kontrollen ta del av handlingar som rör äldre år i de fall uppgifterna kan påverka beskattningen för senare år, t.ex. avseende avskrivningsunderlag. Reglerna om efterbeskattning utgör inte något hinder mot att revisorn tar del av material hänförligt till tidigare år eftersom sådant material kan påverka beskattningen för senare år (jfr KRNS 2011-11-01, mål nr 4167-11).

Kontroll av skatteupplag

Skatteverket får besluta om revision i syfte att kontrollera skatteupplag enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi (41 kap. 2 § första stycket 3 SFL).

Revision i syfte att kontrollera skatteupplag kan t.ex. avse att mervärdesskatt betalas när en vara tas ut ur skatteupplaget. Det kan också finnas skäl att kontrollera hur skatteupplagens säkerhetsanordningar m.m. ser ut för att bedöma om en ställd säkerhet kan anses godtagbar. En revision av skatteupplag behöver inte ha ett direkt samband med skatteredovisningen utan det är också möjligt att besluta om revision för att kontrollera att skatteupplaget uppfyller de krav som bör ställas på sådana lokaler prop. 2000/01:118 avsnitt 10.1 och utrymmen (och 15.5).

Kontroll av uppgifter som lämnats av den som ansökt om återbetalning, kompensation och nedsättning av punktskatt

Ett beslut om revision som avser kontroll av att den som ansökt om återbetalning, kompensation eller nedsättningav punktskatt lämnat riktiga och fullständiga uppgifter kan endast omfatta perioder som har avslutats fram till datumet för revisionsbeslutet.

Det är själva ansökan som styr vad som får granskas. Det är uppgifterna i ansökan som ligger till grund för t.ex. en återbetalning av punktskatt som granskas. Om det kommer en ny ansökan avseende en annan återbetalning, nedsättning eller kompensation så omfattas inte den av det första revisionsbeslutet utan då krävs ett tilläggsbeslut till detta.

Nedan redogörs för i vilka fall som revision får beslutas för att kontrollera återbetalning m.m. av punktskatt. Vill du veta mer om återbetalning m.m. för respektive punktskatteslag, t.ex. tobaksskatt, så kan du läsa mer om detta i avsnitt om Punktskatt.

Skatt på energi

Skatteverket får besluta om revision i syfte att kontrollera att den som har ansökt om återbetalning, kompensation eller nedsättning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 2 SFL har lämnat riktiga och fullständiga uppgifter (41 kap. 2 § första stycket 4 SFL).

Skatt på annonser och reklam, tobaksskatt eller alkoholskatt

Skatteverket får besluta om revision i syfte att kontrollera att den som har ansökt om återbetalning av punktskatt i de fall som avses i 53 kap. 5 § 1 SFL har lämnat riktiga och full­ständiga uppgifter (41 kap. 2 § första stycket 5 SFL).

Även beslut om återbetalning av skatt på annonser och reklam, tobaksskatt och alkoholskatt anses vara beslut om punktskatt (53 kap. 5 § 1 SFL).

Kontroll av att dokumentationsskyldighet fullgjorts av platsupplåtare för torg- och marknadshandel samt den som omsatt investeringsguld

Skatteverket får fatta beslut om revision för kontroll av att den som har eller kan antas ha upplåtit en plats för torg- och marknadshandel har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 13 § SFL (41 kap. 2 § första stycket 6 SFL). Kontrollen avser att dokumentation skett av nödvändiga identifikationsuppgifter för den som platsen upplåts till och för dennes företrädare vid de förutsättningar som anges i 39 kap. 13 § SFL.

Skatteverket får också fatta beslut om revision i syfte att kontrollera att den som har eller kan antas ha omsatt investeringsguld har fullgjort sina skyldigheter enligt 39 kap. 14 § SFL (41 kap. 2 § första stycket 7 SFL). Kontrollen avser att vissa åtgärder samt dokumentation av nödvändiga identifikationsuppgifter för köparen skett i enlighet med förutsättningarna som anges i 39 kap. 14 § SFL.

Uttrycket ”antas ha” anger inte något högt krav på bevisning.

Eftersom beslutet om revision för dessa syften avser kontroll av att dokumentationsskyldigheten fullgjorts kan revisionen endast omfatta dokumentation som ska finnas fram till datum för revisionsbeslutet.

Det får heller inte vara fråga om revision av platsupplåtaren eller guldsäljaren som sådan. Om Skatteverket vill revidera dessa ska i stället revisionsbestämmelserna i 41 kap. 2 § första stycket 1-2 SFL tillämpas.

Du kan läsa om vad som ska dokumenteras under Dokumentationsskyldighet.

Revision vid en annan stats begäran om informationsutbyte

Med informationsutbyte avses Skatteverkets möjlighet att lämna sekretessbelagd information till, respektive ta emot sådan information, från andra länder. Skatteverket har möjlighet att hämta in uppgifter som begärts av en annan stat genom revision.

Om Skatteverket har tagit emot en begäran om upplysningar och verket behöver uppgifter för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning eller ett avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden, gäller följande. Skatteverket får besluta om revision för att inhämta uppgifter som verket behöver från den som de begärda upplysningarna avser (41 kap. 2 a § första och andra styckena SFL).

Skatteverket får besluta om revision också för att inhämta sådana uppgifter från någon annan än den som de begärda upplysningarna avser (41 kap. 2 a § tredje stycket SFL). Med detta avses s.k. tredjemansrevision.

En revision som genomförs med stöd av 41 kap. 2 a § SFL kan kombineras med ett beslut om revision enligt 41 kap. 2 § SFL.

Vilka regler ska tillämpas?

Vid beslut om revision enligt 41 kap. 2 a § SFL ska Skatte­verket tillämpa samma förfarande som om det hade gällt ett eget skatteärende (prop. 2012/13:4 s. 34). Det innebär bl.a. att bestämmelserna i 41 kap. SFL om beslut om revision, samverkan, revisorns befogenheter, den reviderades skyldig­heter, föreläggande och revisionens avslutande ska tillämpas. Vidare innebär det att bestämmelser om t.ex. kommuni­kation, undantag av handling och bevissäkring blir tillämpliga. Vid revision enligt 41 kap. 2 a § SFL tillämpas däremot inte bestämmelserna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning. När det gäller ärenden om informa­tionsutbyte som enligt ett skatteavtal ska handläggas av en behörig myndighet framgår det uttryckligen av 43 kap. 1 § andra stycket SFL att det inte finns någon rätt till ersättning (prop. 2012/13:4 s. 36 ff.).

En begäran om upplysningar ska vara relevant

En begäran om upplysningar ska avse en viss bestämd skattskyldig för att Skatteverket ska vara skyldig att göra en revision och lämna begärda upplysningar.

En stat eller utländsk jurisdiktion får enligt avtal som i detta avseende överensstämmer med OECD:s modellavtal eller enligt handräckningsdirektivet (rådets direktiv 2011/16/EU) inte begära upplysningar som sannolikt inte är relevanta för ett skatteärende avseende viss bestämd skattskyldig. Det är en på det sättet åsyftad skattskyldig som i paragrafen avses med ”den som de begärda upplysningarna avser”. Skatteverket är enligt direktivet inte skyldigt att lämna upplysningar, och därmed inte heller att vidta utredningsåtgärder, om den begärande myndigheten inte lämnar tillräcklig information för att åtminstone en sådan åsyftad person ska kunna urskiljas.” (prop. 2012/13:4 s. 93).

Vilka uppgifter kan hämtas in?

Skatteverkets inhämtande av uppgifter vid revision enligt 41 kap. 2 a § SFL begränsas inte av att upplysningarna saknar betydelse för beskattningen i Sverige utan styrs av vilka uppgifter Skatteverket behöver hämta in för att fullgöra skyldigheten enligt lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning eller enligt ett avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden.

När en annan medlemsstat begär upplysningar från Sverige tillåter direktivet således inte att denna begäran vägras med anledning av att svensk lag inte tillåter att behövlig utredning görs om denna nationella begräns­ning beror endast på att Sverige och svenska myndig­heter saknar intresse av informationen, dvs. att upp­gifterna saknar betydelse för beskattningen i Sverige. (prop. 2012/13:4 s. 35). Dessa bestämmelser kommer således inte att, på det sätt som kritiserats av Skatteverket, begränsa sig till inhämtande av uppgifter som är av betydelse för kontroll av uppgiftsskyldighet i en annan stat, utan ramarna för vilka uppgifter som får inhämtas bestäms i stället av vilka uppgifter Skatteverket behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt den nya lagen. (prop. 2012/13:4 s. 36).

Vad gäller för tid innan lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning trädde ikraft?

Beslut om revision med stöd av 41 kap. 2 a § SFL kan avse uppgifter för äldre år, det framgår av övergångsbestämmelserna till lagen (2012:843) om admi­nistrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning (prop. 2012/13:4 s. 78 samt 94).

Tredjemansrevision

Tredjemansrevision innebär att revisionen sker hos någon annan än den som uppgifterna gäller, d.v.s. en tredjemansrevision sker för att hämta in handlingar och uppgifter som rör någon annan än den där själva revisionen genomförs.

Exempel

Skatteverket gör revision hos bolag B för att söka efter uppgifter om bolag A. Syftet med revisionen hos bolag B är alltså att hämta in uppgifter av betydelse för kontroll av att bolag A har fullgjort sin uppgiftsskyldighet.

När får tredjemansrevision användas?

Skatteverket får för vissa syften besluta om revision för att hämta in uppgifter av betydelse för kontroll av någon annan än den som revideras (41 kap. 2 § andra stycket SFL).

Syftet med tredjemansrevision är att samla in information för att kontrollera att någon annan än den som revideras har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. SFL eller att det finns förutsättningar att fullgöra en sådan uppgiftsskyldighet.

Om Skatteverket misstänker att uppgifter som erhållits genom ett tredjemansföreläggande enligt 37 kap. 8–9 §§ SFL inte stämmer kan uppgiftslämnandet kontrolleras genom att Skatteverket beslutar om tredjemansrevision i syfte att kontrollera någon annans uppgiftsskyldighet enligt 15–35 kap. Skatteverket kontrollerar då samma uppgifter som man begärt genom föreläggandet.

Tredjemansrevision får även ske i syfte att hämta in uppgifter för kontroll av någon annans skatteupplag eller någon annans ansökan om återbetalning, nedsättning eller kompensation av skatt på energi.

Tredjemansrevision får däremot inte beslutas för att kontrollera återbetalning av annan punktskatt än energiskatt och inte heller för att kontrollera platsupplåtare eller den som har omsatt investeringsguld (prop. 2010/11:165 s. 869).

En tredjemansrevision kan göras utan att det pågår en utred­ning hos en annan identifierad person. Det ställs inget krav på att Skatteverket ska veta att det finns en rättshandling mellan den som revideras och den som uppgiften avser. En tredje­mansrevision blir, genom att den avser att hämta in uppgifter för kontroll av någon annan än den som revideras, målinriktad även om det inte kan krävas att Skatteverket ska veta att den sökta informationen verkligen finns hos den som ska revideras. För att fatta ett beslut om tredjemansrevision är det tillräckligt att det bedöms troligt att relevant information finns hos den som revideras (prop. 1996/97:100 del 1 s. 475).

Se även nedan avsnitt om Tredjemansrevision vid annans stat begäran om informationsutbyte.

Generell tredjemansrevision

Med den utformning som 41 kap. 2 § andra stycket SFL har så täcks även den särskilda form av tredjemansrevision in som brukar kallas generell tredjemansrevision. Med det avses ett allmänt uppgiftsinsamlande som en förberedande åtgärd för kontroll av någon annan än den som revideras. Syftet med en generell kontroll är att hämta in uppgifter, exempelvis inför en kontrollaktion, och att det inte står klart att en kontroll ska göras av alla personer som omfattas av de uppgifter som hämtas in.

Vid kontrollaktioner och särskilt vid större uppgiftsinsamlingar är det särskilt viktigt att Skatteverket gör en proportionalitetsbedömning. Läs mer om proportionalitetsprincipen på Regler om revisionsbeslutet.

Tredjemansrevision vid en annan stats begäran om informationsutbyte

Skatteverket får besluta om revision för att inhämta sådana uppgifter från någon annan än den som de begärda upplysningarna avser (41 kap. 2 a § tredje stycket SFL).

Med sådana uppgifter avses uppgifter som Skatteverket behöver för att fullgöra sina skyldigheter att utbyta upplysningar i skatteärenden enligt lagen om administrativ samarbete inom EU eller enligt avtal.

Kontroll av kupongskatt

För att kontrollera kupongskatt kan Skatteverket meddela beslut om revision hos aktiebolag. Då gäller bestämmelserna om revision i 41 kap. SFL (24 § Kupongskattelag [1970:624]).

Skatteverket får göra revision hos det aktiebolag som enligt reglerna i Kupongsskattelagen är skyldigt att redovisa och innehålla skatt för en aktieutdelning innan det betalar ut utdelningen till den skattskyldige.

Kontroll av skatt på ränta för skogskonto

Det finns särskilda konton för skogsmedel. Skatteverket får göra revision hos kreditinstitutet i syfte att kontrollera den skatt som utgår på ränta på skogskontot.

Vid revisionen gäller bestämmelserna i SFL om

Kontroll av ersättning för viss mervärdesskatt hos kommuner

Skatteverket får besluta om revision hos kommunen för att kontrollera att en uppgift som kommunen lämnat till ledning för ett ersättningsbeslut är riktig (15 § första stycket lag [2005:807] om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund).

Eftersom beslutet om revision avser kontroll av att en uppgift som lämnats är riktig kan revisionen endast omfatta perioder fram till datum för revisionsbeslutet.

Vid revision får räkenskapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten granskas. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (15 § andra stycket lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordnings­förbund).

Vid revision ska kommunen tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för revisionen. Kommunen ska i övrigt lämna den hjälp som behövs vid revisionen. För revision gäller bestämmelserna i 41 kap. 10 § SFL (16 § lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, lands­ting, kommunalförbund och samordningsförbund).

Notera att revision får ske hos en kommun också i de syften som beskrivs i 41 kap. 2 § SFL.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Kupongskattelag (1970:624) [1]
  • Lag (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. [1]
  • Lag (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund [1] [2]
  • Lag (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen [1]
  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap 12 [1]
  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap 30 [1]
  • Proposition 2000/01:118 Inköp av bränsle och alkohol utan punktskatt, m.m. [1] [2]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]
  • Proposition 2012/13:4 Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande