OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Egendom i konkursboet

Med konkursbo (konkursmassa) menas all den egendom som faller under förvaltningen och som tas i anspråk för att tillgodose borgenärerna. Konkursboet avser normalt följande egendom förutsatt att den är utmätningsbar (3 kap. 3 § KonkL):

  • egendom som tillhörde gäldenären vid konkursbeslutet
  • egendom som gäldenären erhåller under konkursen
  • egendom som kan tillföras boet genom återvinning.

Konkursbo är också en beteckning för det rättssubjekt som representeras av den förvaltare som har hand om förvaltningen av förmögenhetsmassan under konkursen.

Undantag för skälig lön

En konkursgäldenär som är en fysisk person får behålla lön som han eller hon har till godo vid konkursbeslutet eller senare tjänar in. En förutsättning är dock att lönen inte (efter skatteavdrag) överstiger vad som behövs för konkursgäldenären och hans eller hennes familjs försörjning och eventuell underhållsskyldighet (3 kap. 4 § KonkL och Utsökningsbalken 7 kap. 4§).

Äganderätten till egendomen

Konkursboet har ingen egen förmögenhet. Äganderätten till egendomen blir kvar hos konkursgäldenären även om denna inte får förfoga över egendomen under konkursen. När konkursen är avslutad har konkursgäldenären rätt till den egendom som eventuellt finns kvar.

Brott mot borgenär

Den som är försatt i konkurs kan inte i straffrättslig mening anses stjäla egendom från konkursboet. Egendomen är fortfarande konkursgäldenärens egen. Däremot kan dennes handlande vara att bedöma som brott mot borgenärer (11 kap Brottsbalken).

Konkursförvaltaren för boets talan

Under konkursen är det konkursförvaltaren som förvaltar de tillgångar och skulder som ingår i boet. Förvaltaren ser till att tillgångarna omvandlas till pengar och att skulderna så långt som möjligt blir betalda. Det är konkursboet, representerat av konkursförvaltaren, och inte gäldenären som har talerätt vad gäller de tillgångar som ingår i boet. Det kan t.ex. handla om att väcka talan som en part i en rättegång (jämför dock 3 kap. 9 § KonkL).

Konkursboets egna skulder

Konkursboet kan få egna skulder, s.k. massaskulder. Det vill säga skulder som uppkommer i samband med att verksamheten drivs vidare. Dessa skulder ska liksom konkurskostnaderna (förvaltarens arvode och ersättning för utlägg m.m.) betalas innan borgenärerna får någon utdelning. Konkursboet ska redovisa och betala mervärdesskatt, punktskatter, källskatter och arbetsgivaravgifter om verksamheten drivs vidare.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Brottsbalk (1962:700) [1]
  • Konkurslag (1987:672) [1] [2] [3]
  • Utsökningsbalk (1981:774) [1]