OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Vinstsyftet är i första hand en avgränsning av inkomstslaget mot hobbyverksamhet vars överskott beskattas som inkomst av tjänst.

Gränsdragning mot verksamheter av hobbybetonad karaktär

Vinstsyftet är i första hand en avgränsning av inkomstslaget mot hobbyverksamhet vars överskott beskattas som inkomst av tjänst.

Om en verksamhet genererar större intäkter än kostnader förutsätts som regel att ett vinstsyfte föreligger. Frågan om en verksamhet bedrivs med vinstsyfte eller inte ska avgöras utifrån en samlad bedömning i varje enskilt fall. Prövningen ska vidare ske utifrån en objektiv bedömning. Det är inte den skattskyldiges subjektiva uppfattning om ett eventuellt vinstsyfte som ska ligga till grund för bedömningen.

Gränsdragningen mot den privata intressesfären gör att det normalt är svårare att bevisa att en verksamhet med en hobbybetonad karaktär har ett reellt vinstsyfte.

Till hobbyverksamhet hänförs t.ex. försäljning i mindre skala av produkter från hemslöjd, trädgårdsodling, biodling, jakt och fiske, uppfödning av hundar, hästar och liknande när ett vinstsyfte saknas.

Skapandet av bitcoin och liknande virtuella valutor (mining) med hjälp av maskinell utrustning beskattas normalt som inkomst av tjänst (hobby) för en fysisk person. Verksamheten kan emellertid komma att beskattas som inkomst av näringsverksamhet om kriterierna för näringsverksamhet kan anses uppfyllda. Även om bitcoin intjänas i en näringsverksamhet ska efterföljande värdeförändering normalt beskattas som inkomst av kapital.

Hästverksamheter

Brukshästar för drift av jordbruksfastighet som används för bearbetande av jord i jordbruk och nyttjande i skogsbruk, kan ha sådan anknytning till fastigheten att de ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL.

Vid övrig hästhållning på jordbruksfastighet, där innehavaren av fastigheten är en fysisk person, ska inte hästhållningen med automatik anses ingå i en näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § tredje stycket IL. Själva innehavet av en jordbruksfastighet ska inte påverka bedömningen av om hästhållningen ska anses ingå i näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § första stycket IL. Den övriga hästhållningen är med andra ord inte undantagen en prövning gentemot de s.k. näringskriterierna. Skatteverket anser att en självständig bedömning måste göras om hästhållningen utgör en näringsverksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att innehavsregeln tar sikte på inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten och inte på användningen eller nyttiggörandet av tillgångar på fastigheten utan att ha en omedelbar koppling till denna (RÅ 2010 ref. 111). I det aktuella fallet hade fastigheten en viss betydelse för hästuppfödningen på så sätt att fastigheten gav möjlighet till bete för hästarna vilket i sin tur skapar visst ekonomiskt stöd. Av detta följer dock inte enligt Högsta förvaltningsdomstolen att hästuppfödningen ska anses ingå i en bedriven näringsverksamhet.

Skatteverket anser inte att ett gårdsstöd eller ett sponsorbidrag till en tävlingsverksamhet, bedriven av bidragsmottagaren, med automatik innebär att verksamheten ska anses utgöra näringsverksamhet. En särskild bedömning måste göras i varje enskilt fall om näringskriterierna är uppfyllda eller ej.

Skatteverket anser att uthyrning av stallplats ska beskattas i inkomstslaget kapital eller i inkomstslaget näringsverksamhet beroende på om fastigheten är en privatbostadsfastighet eller en näringsfastighet.

Skatteverket har redogjort för sin syn på gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet när det gäller en rad olika slag av hästverksamheter i ställningstagandet Hästverksamhet - gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet. Ställningstagandet tar bl.a. upp problematiken kring trav, avel och olika slag av ridverksamheter. T.ex. berörs tävlingsverksamhet med egna hästar, ridskoleverksamhet, turridning och ridlägerverksamhet.

Ställningstagandet berör även bl.a. handel med hästar, betäckningstjänster, hästträning och utbildning.

Gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet

Frågor kring gränsdragningen mellan hobby och näringsverksamhet är alltid bevis- och bedömningsfrågor. Det innebär att en helhetsbedömning ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Exempel på generella omständigheter är t.ex. att man kan uppvisa en affärsplan eller ekonomisk kalkyl som visar på en avsikt att varaktigt bedriva verksamhet. Andra omständigheter kan vara att det sker marknadsföring för att nå kunder, att särskilt verksamhetsspecifikt tillstånd finns, att det finns lokaler för ändamålet, att specifika investeringar och inköp har gjorts. Har verksamheten påbörjats kan bedömningen även påverkas av storleken på inkomster i verksamheten och förekomst av kunder utanför den egna närståendekretsen. Verksamhetsspecifika omständigheter inom olika hästverksamheter

Därtill kommer verksamhetsspecifika omständigheter som särskilt ska beaktas i bedömningen. Exempel på detta kan vara följande.

  • Om personer som helt eller delvis får sin försörjning från självständig verksamhet inom hästsporterna normalt anses bedriva näringsverksamhet, exempelvis professionella trav- och galopptränare, utbildare och beridare.
  • Om det är fråga om betäckningstjänster som normalt är att betrakta som intäkt av näringsverksamhet.
  • Om det är fråga om blandad verksamhet, olika hästverksamheter, t.ex. avel, tävlingsverksamhet etc. I samma ägares hand får en sammantagen bedömning göras om näringskriterierna är uppfyllda eller inte. Särskild vikt ska läggas vid vinstsyftet. Skatteverkets syn är att enbart egen tävlingsverksamhet inte utgör näringsverksamhet utom i de fall tävlandet sker på yttersta elitnivå med stora prispengar och sponsorer.
  • Om det är fråga om avelsverksamhet. Omständigheter som ska ingå i bedömningen av avel, uppfödning av föl respektive inkl. inridning och inkörning är bl.a. hur många avelsston finns i verksamheten, hästarnas härstamning, resultat vid tester och bedömningar av hästarna, historiska prestationer, hur många föl avlas fram, ersättningsnivån för hästarna, har verksamheten gått med överskott eller underskott, marknadsföringsåtgärder, nyttjandegrad av professionell hjälp, ägarens utbildning och erfarenhet av avel.

Leasing av häst

Det förekommer i trav- och galopp att ägaren vill hyra ut sin häst och för det får han eller hon vanligtvis en procentandel i vad hästen springer in som en sorts hyra. För att avgöra om leasegivarens verksamhet är hobby eller näringsverksamhet måste man göra en fullständig bedömning av samtliga omständigheter. Skatteverket anser att en leasetagare, som är fysisk person, ska bedömas efter samma grund som om hästen innehas med äganderätt. Leasing av del av häst jämförs i detta sammanhang med innehav av hel häst.

Samägande

Att en eller flera hästar ägs gemensamt, samägande, för att minska kostnader eller att minska den ekonomiska risken är inte i sig ett tecken på näringsverksamhet. Inbesparade kostnader innefattas inte i vinstsyftet.

Praxis

Det finns ett stort antal rättsfall som är av intresse för att ge en bild av gällande praxis för hur olika hästverksamheter ska bedömas.

  • Uppfödning av kapplöpningshästar ansågs inte utgöra näringsverksamhet (RÅ 1960 Fi 903).
  • Avel och kapplöpningsverksamhet ansågs utgöra näringsverksamhet (RÅ 1964 Fi 286).
  • Nettovinst med tävlingsverksamhet med en travhäst har inte ansetts utgöra näringsverksamhet (RÅ 1964 ref. 9).
  • Överskott av travrörelse med som mest två travhästar har inte ansetts utgöra näringsverksamhet (RÅ 1968 Fi 1953).
  • Verksamheten hade bedrivits varaktigt över en längre period med en till två hästar. Överskott av travrörelsen utgjorde mannens enda förvärvskälla och ansågs inte obetydlig. Verksamheten ansågs utgöra näringsverksamhet (RÅ 1973 ref. 52).
  • Uppfödning av ett antal ridhästar ansågs inte utgöra näringsverksamhet (RÅ 1973 Fi 633).
  • Överskott av en travhäst har inte ansetts som näringsverksamhet. Annan har haft hand om skötsel och träning (RÅ 1974 ref. 85).
  • Uppfödning av ridhästar avsedda för fälttävlan. Verksamheten ansågs inte som näringsverksamhet. Verksamheten hade genererat underskott under en följd av år (RÅ 2010 ref. 111).

Konstnärer

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett antal fall prövat näringskriterierna för konstnärer (jfr. RÅ 1977 Aa. 43, RÅ 1983 Aa. 39 och RÅ 1987 ref. 56). Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att det handlat om näringsverksamhet trots att verksamheterna endast genererat blygsamma intäkter och underskott under en följd av år (d.v.s. det är svårt att utläsa ett objektivt vinstsyfte). Högsta förvaltningsdomstolen har i fråga om konstnärer fäst avgörande betydelse vid högre studier inom det konstnärliga området, anställning inom närliggande område, t.ex. som teckningslärare under lång tid, att ett omfattande konstnärskap utövats under en lång följd av år, att konstnärskapet utövats inom olika tekniker, deltagande i utställningar samt att konstnären fått avsättning för sina alster.

Fotokonstnärer bedöms efter samma kriterier som gäller för andra konstnärer (RÅ 1983 Aa 39).

Biodling

Regeln i 13 kap. 1 § tredje stycket IL tar sikte på inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av fastigheten och inte på användningen eller nyttiggörandet av tillgångar som finns på fastigheten utan att ha en omedelbar koppling till denna. Den naturliga anknytning som finns mellan biodling och jordbruksverksamhet medför att biodling i de flesta fall, oavsett omfattning, utgör en verksamhet tillsammans med jordbruk. För den som inte bedriver biodling på jordbruksfastighet så bör ett innehav på 16 samhällen eller mer anses som näringsverksamhet (RÅ 2010 ref. 111 och RSV Dt 1978:6).

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Ställningstaganden

  • Avdrag för hästhållning vid innehav av jordbruksfastighet [1] [2]
  • Beskattning vid mining av bitcoin och andra virtuella valutor m.m. [1]
  • Hästleasing, hyra av tävlingshäst [1]
  • Hästverksamhet - gränsdragningen mellan hobby- och näringsverksamhet [1] [2]