OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

De civilrättsliga reglerna för handelsbolag kan påverka beskattningen av bolagets delägare.

Civilrätten påverkar skatterätten

De skatterättsliga frågeställningar som rör handelsbolag är inte alltid reglerade, utan en del frågor får lösas med utgångspunkt i den civilrättsliga regleringen av handels­bolag. Det kan handla om skatterättsliga frågor som t.ex.

  • vem som är skattskyldig för bolagets inkomster
  • vem som är solidariskt betalningsskyldig för bolagets skatter eller avgifter
  • hur fördelningen av bolagets resultat får ske
  • när en avyttring av en andel i vissa fall ska anses ha skett.

De centrala civilrättsliga reglerna om handelsbolag finns i lag (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL.

Inom civilrätten används begreppet bolagsman för de fysiska eller juridiska personer som gemensamt bedriver näringsverksamhet i ett handelsbolag. Inom skatterätten används däremot begreppet delägare för att beskriva vilka som är skattskyldiga för ett svenskt handelsbolags inkomster.

För likformig­het med bestämmelserna i HBL används här det civilrättsliga begreppet bolagsman i stället för men synonymt med det skatterättsliga begreppet delägare i 5 kap. 1 och 3 §§ IL. Den som är bolagsman enligt HBL anses m.a.o. också vara delägare och skattskyldig för bolagets inkomster i enlighet med 5 kap. 1 och 3 §§ IL.

Vad är ett handelsbolag och när bildas det?

Ett handelsbolag bildas först när nedanstående punkter utförts (1 kap. 1 § första stycket HBL):

  • två eller flera personer har avtalat att gemensamt bedriva näringsverksamhet i bolag och
  • bolaget har registrerats i handelsregistret.

Ett handelsbolag är civilrättsligt en juridisk person som kan för­värva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Det innebär t.ex. att en leve­ran­tör kan rikta ett betalningskrav direkt mot bolaget och att bolagets egendom kan lämnas som säkerhet för ett lån. Ett handelsbolag kan vara ägare av tillgångar, inneha skulder samt få lagfart på en fastighet (1 kap. 4 § HBL).

Bolagsmännens äganderätt i handelsbolaget gäller inte någon viss andel i de enskilda tillgångarna som hör till bolaget, utan en viss andel i bolaget som sådant. En tillgång som används i ett handels­bolag kan vara samägd med en bolagsman eller annan person (lag [1904:48 s. 1] om samägande).

Allmänna avtalsrättsliga regler gäller vid bildandet

När ett handelsbolag bildas gäller allmänna avtalsrättsliga regler. Ett avtal kan därmed vara ogiltigt om det tillkommit under t.ex. tvång, svek eller genom utnyttjande av en annan persons trångmål, oförstånd eller beroendeställning (3 kap. 28–36 §§ lag [1915:218] om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område).

Den som mot sin vilja blivit bolagsman i ett handelsbolag måste om bolaget träffar ett avtal med en utomstående, som är i god tro avseende förekomsten av tvånget, låta meddela denna att tvånget åberopas. Ett sådant meddelande ska lämnas till tredje man utan oskäligt dröjsmål efter det att tvånget för bolagsmannen upphörde. Om så inte sker kan avtalet som ingåtts av bolaget bli gällande gentemot bolagsmannen.

Kommanditbolag

Ett kommanditbolag är en särskild form av handelsbolag. I ett kommanditbolag har en eller flera av bolagsmännen begränsat sitt ekonomiska ansvar för bolagets förpliktelser till vad de satt in eller utfäst sig att sätta in i bolaget. En sådan begränsning gäller såväl internt som mot utom­stående. En sådan bolagsman kallas komman­ditdelägare och en annan bolagsman kallas komplementär (1 kap. 2 § HBL).

Enkelt bolag

Om två eller flera personer har avtalat att bedriva verksamhet i bolag, utan att det är ett handelsbolag, har man bildat ett s.k. enkelt bolag. Till skillnad mot ett handelsbolag är ett enkelt bolag inte en juridisk person (1 kap. 3 och 4 §§ HBL).

Läs mer om enkla bolag på Hur beskattas en enskild näringsidkare?

Tyst bolag

Om förutsättningarna saknas för att ett handelsbolag eller ett enkelt bolag ska vara bildat kan bolagsförhållandet i vissa fall ses som ett s.k. tyst bolag. Detta är en samarbetsform där en eller flera personer inte uppträder utåt, utan tillskjuter kapital i en närings­verksamhet eller annan verksamhet. Verksamheten bedrivs av någon annan person i dennas namn, men med villkor att till­skotts­givaren ska ta del av verksamhetens överskott eller underskott.

Ett sådant avtal jämställs ofta med ett avtal om försträckning där t.ex. pengar, varor eller dylikt lånas ut. Skillnaden mot en vanlig utlåning är att man vid en försträckning inte är skyldig att återlämna just de föremål som er­hållits, utan man kan återlämna andra föremål av samma slag, mängd och kvalitet.

Bolagsmännens interna rättigheter och skyldigheter

Bolagsmännens interna rättigheter och skyldigheter i ett handels­bolag kan de själva bestämma över och reglera i ett bolagsavtal. Ett bolagsavtal kan vara antingen skriftligt eller muntligt. Av de civil­rättsliga bestämmelser som reglerar bolagsmännens interna förhållan­den är det endast den om en bolagsmans kontrollrätt i 2 kap. 5 § HBL som inte kan avtalas bort. Det innebär att 2 kap. 2–4 och 6–16 §§ HBL inte gäller om bo­lags­männen avtalat om något annat (2 kap. 1 § HBL).

Den som är komplementär i ett kommanditbolag har, till skillnad mot en kommanditdelägare, samma rättigheter och skyldigheter som en bolagsman i ett handelsbolag har (3 kap. 1 § HBL).

Vem får vara bolagsman?

I ett handelsbolag kan både fysiska och juridiska personer vara bolagsmän. I ett handelsbolag kan en person som förvärvat någon annan bolagsmans andel och medlemskap i bolaget inträda som bolagsman. En ny bolagsman kan få inträda i bolaget som medlem utan att någon annan bolagsman utträder. För att en ny bolagsman ska få inträda i bolaget krävs dock samtycke av samtliga bolagsmän (2 kap. 2 § HBL).

Samtycke kan ges på olika sätt

Bestämmelsen om krav på samtycke från samtliga bolagsmän för att en ny bolagsman ska få inträda är enligt 2 kap. 1 § HBL dispositiv och gäller bara om bolagsmännen inte avtalat att något annat ska gälla. Bolagsmännen kan t.ex. avtala om att en ny bolagsmans inträde i bolaget ska fattas genom ett majoritetsbeslut.

Ett samtycke kan t.ex. ges konkludent. Om en person under en viss tid tillåtits att delta i bolagets förvaltning utan protester från någon av de övriga bolagsmännen, får ett konkludent samtycke anses föreligga om det inte finns särskilda omständigheter som föranleder en annan bedömning. Det förhållandet att vederbörande inte har registrerats som bolagsman är ovidkommande (Stefan Lindskog 2012, Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar, 2:2–4.1.2).

Omyndiga barn, god man, förvaltare eller näringsförbud

Det finns i de regler som reglerar handelsbolag inte något krav på viss minimiålder vad gäller fysiska personer. Det finns däremot begränsningar inom andra regelsystem.

Föräldrar får inte låta den som är under 16 år bedriva närings­verk­samhet. Föräldrar får vidare inte heller själva bedriva en sådan näringsverksamhet för den omyndiges räkning utan överför­myndarens sam­tycke. I praxis har omyndiga barn dock godtagits som bolagsmän i handels­bolag (13 kap. 13 § för­äldra­balken, NJA II 1995 s. 62 f., RÅ Notis 1963 Fi:1503).

Motsvarande begränsningar finns för fysiska personer som har en god man eller förvaltare (14 kap. 14 § föräldrabalken).

Den som har näringsförbud får inte vara bolagsman i ett handels­bolag eller komplementär i ett kommanditbolag (6 § lag [1986:436] om närings­förbud).

Vissa juridiska personer får inte inträda som bolagsmän

De enda juridiska personer som numera inte får inträda som bo­lags­män i ett handelsbolag är vissa pensionsstiftelser och personal­stiftelser (1 kap. 2 a § HBL).

I ett kommanditbolag får stiftelser eller ideella föreningar inte vara komplementärer (3 kap. 2 § HBL).

Bolagsmans förvaltningsrätt

Varje bolagsman har rätt att vidta åtgärder i förvalt­ningen av handels­bo­lagets angelägenheter, såvida inte dessa förbjuds av någon annan bolagsman. Med förvaltningsåtgärder avses åtgärder för att främja bolagets verksamhet och ändamål. Dit hör skötsel av bolagets tillgångar och rättshandlingar med tredje man eller övriga bolagsmän, t.ex. att ta emot insatser, utbetala ränta, arvode och vinst (2 kap. 3 § HBL).

En kommanditdelägare har inte rätt att delta i förvaltningen av kommanditbolagets angelägenheter. Detta gäller så länge inget annat har avtalats (3 kap. 4 § HBL).

Bolagsmans kontrollrätt

Varje bolagsman i ett handelsbolag har rätt att granska bolagets räkenskaper och få kännedom om bolagets angelägenheter. Detta gäller även om den bolagsmannen skulle vara utesluten från rätten att delta i förvaltningen av bolaget. Denna kontrollrätt kan endast avtalas bort för en kommanditdelägare (2 kap. 5 § och 3 kap. 6 § HBL).

Det finns fem olika insatsbegrepp

Det figurerar inom civilrätten och skatterätten sammanlagt fem olika insatsbegrepp för bolagsmännens kapitalbildning i ett handelsbolag. De olika insatsbegreppen är

  • avtalad
  • inbetald
  • behållen
  • utfäst
  • faktisk.

Avtalad insats

Den avtalade insatsen är den insats som bolagsmännen i bolags­avtalet kommit överens om att göra i bolaget. Denna insats är till sin storlek beloppsmässigt fixerad. För att ändra den avtalade insatsen krävs ett nytt avtal bolagsmännen emellan.

Inbetald insats

Inbetald insats är den insats som en bolagsman betalat in till bolaget.

Behållen insats

Den behållna insatsen är, till skillnad från den avtalade, inte be­loppsmässigt fixerad utan förändras ständigt. Den behållna in­satsen ökar med bolagsmannens bokförda vinster och tillskott samt minskar med bokförda förluster och uttag som redovisats på bolagsmannens kapitalkonto. Det är den behållna insatsen som ligger till grund för den ränta som en bolagsman ska tillgodoräknas om inget annat har avtalats (2 kap. 6 § HBL).

Utfäst insats

Den utfästa insatsen är det beloppsmässigt begränsade åtagande som en komman­ditdelägare förbehållit sig att svara för avseende komman­ditbolagets förpliktelser. En kommanditdelägares utfästa insats och beloppet av denna ska registreras i handelsregistret. Den utfästa insatsen behöver inte ha betalats in till bolaget för att kunna bli registrerad (4 § handelsregisterlag [1974:157]).

Faktisk insats

Den faktiska insatsen är det belopp som en kommanditdelägare faktiskt satt in i ett kommanditbolag. Enligt Skatteverkets upp­fattning kan förutom rena tillskott även sådan ränta, arvode och positiv resultatandel (vinst­) som en kommanditdelägare tillgodoräknats ett räkenskapsår bli en faktisk insats. Det får anses gälla till den del dessa kvarstår i bolaget efter utgången av följande räkenskapsår (jämför 2 kap. 10 § HBL).

Enligt Skatteverkets uppfattning ska den faktiska insatsen ökas med bokförda vinster och tillskott som tillgodoräknats en kommanditdelägare samt minskas med de bokförda uttagen. Den faktiska insatsen ska, till skillnad mot den behållna insatsen, inte minskas med de bokförda förluster som belastat kommandit­de­lägarens kapitalkonto.

Resultatfördelning

Det står bolagsmännen fritt att avtala om hur bolagets avkastning ska fördelas dem emellan. Om inget annat avtalats gäller följande.

Bolagsmans ränta och arvode

Varje bolagsman ska årligen tillgodoräknas dels ränta på sitt innestående kapital vid räkenskapsårets början, dels ett skäligt arvode för sin förvaltning av bolagets angelägenheter. Detta gäller om inget annat har av­talats. Det är på bolagsmannens behållna insats som ränta ska be­räknas. Räntesatsen ska motsvara den av Riksbanken fastställda refe­rensränta som gällde vid räkenskapsårets början plus två procentenheter (2 kap. 6 § HBL).

Räkenskapsårets resultat och fördelning

Det överskott eller den brist som finns efter att bolagsmännen tillgodoräknats ränta och arvode utgör räkenskapsårets resultat. Detta resultat ska om inget annat har avtalats fördelas lika mellan bolagsmännen, d.v.s. efter huvudtalet. Har bolagsmännen avtalat att endast vinsten eller förlusten ska fördelas på ett särskilt sätt, ska detta gälla fördelningen av såväl vinst som förlust (2 kap. 7 och 8 §§ HBL).

Exempel: bolagsmännens ränta, arvode och resultat

Enligt Anna och Pers bolagsavtal ska en ränta utgå med 10 procent på deras behållna insatser i handelsbolaget vid årets ingång. Deras arbetsuppgifter i bolaget är likvärdiga. För utförda arbetsinsatser i bolagets verksamhet ska ett arvode utgå med 400 kr per arbetad timme. Det kvarvarande resultatet ska för­delas lika mellan bolags­männen.

Annas behållna insats uppgår till 200 000 kr och Pers till 100 000 kr. Annas ränta uppgår till 20 000 kr och Pers till 10 000 kr. Pers nedlagda arbetstid uppgår till 1 500 timmar och Annas till 800 timmar. Pers arvode uppgår till 600 000 kr (1 500 x 400 kr) och Annas till 320 000 kr (800 x 400 kr). Bolagets redovisade vinst innan bolags­männen till­godo­­räknas ränta m.m. uppgår till 1 200 000 kr.

Vinsten att fördela mellan Anna och Per uppgår till 250 000 kr (1 200 000 – 950 000). Vinsten per bolagsman blir 125 000 kr (250 000 kr/2).

Av den redovisade vinsten om 1 200 000 kr ska Anna tillgodo­räknas 465 000 kr och Per 735 000 kr.

Bolagets eller bolagsmannens förhållande till utomstående

De civilrättsliga regler som reglerar bolagets och bolagsmännens rättigheter och skyldig­heter gentemot utom­stående personer, främst mot bolagets ford­ringsägare, är tvingande och kan inte avtalas bort av bolagsmännen (2 kap. 20, 22–23 §§ HBL).

Vem får företräda bolaget?

Varje bolagsman har rätt att företräda handelsbolaget. Bolags­männen kan avtala att endast en av dem ska företräda bolaget. För att ett sådant avtal ska gälla mot utomstående måste det vara känt för de personer som gör affärer med bolaget. Detta anses vara fallet om innebörden av ett sådant avtal finns registrerad i handels­regi­stret och det framgår vem som har rätt att teckna bolagets firma (2 kap. 17 § HBL).

I ett kommanditbolag är kommanditdelägare inte behöriga att företräda bolaget. Denna regel är tvingande men en komman­ditdelägare kan utses till s.k. prokurist eller få en muntlig eller skriftlig ställningsfullmakt och på så vis ha rätt att företräda bo­laget (3 kap. 7 § HBL).

Prokura

En prokura är en skriftlig eller muntlig handelsrättslig fullmakt. Den som erhåller en sådan fullmakt kallas prokurist och är behörig att företräda bolaget och teckna firman i allt som rör bolagets näringsverksamhet. En prokurist får däremot inte utan särskilt bemyndigande

  • överlåta bolagets fastigheter eller tomträtter
  • inteckna bolagets fastigheter eller tomträtter
  • upplåta rättigheter i dessa tillgångar.

En skriftlig prokura medför rätt att företräda bolaget inför domstolar och myndigheter (1 § prokuralag [1974:158]).

Har bolaget meddelat en prokura, får prokuran registreras under bolagets firma (8 § handelsregisterlag [1974:157]).

Om ett handelsbolag utser en prokurist ska detta beslut fattas av samtliga bolagsmän tillsammans om inget annat avtalats. Varje bolagsman som är behörig att företräda handelsbolaget kan återkalla prokuran (2 kap. 19 § HBL).

Befogenhetsöverskridande

Om en bolagsman överskrider sin befogenhet när han eller hon företar en rättshandling för bolaget, så gäller inte rättshandlingen mot bolaget, om den som rättshandlingen riktades mot insåg, eller borde ha insett, att bolagsmannen överskred sin befogenhet (2 kap. 18 § HBL). Om det av handelsregistret framgår att det endast finns en bolagsman anses tredje man känna till detta (19 § handelsregisterlag [1974:157]).

Om en bolagsman som har firmateckningsrätt, men som undantagsvis är utesluten från sin förvaltningsrätt, företar en rättshandling för bolagets räkning anses han ha överskridit sin befogenhet. Detsamma gäller om en firmatecknare utan samtliga bolagsmäns samtycke handlar i strid mot bolagets verksamhetsföremål eller dess syfte.

Enmanshandelsbolag

Om det i ett handelsbolag under sex månader endast funnits en bolagsman inträder enligt 2 kap. 35 § HBL klara begränsningar i bl.a. vilken typ av rättshandlingar som kan vidtas för bolagets räkning. En kvarvarande bolagsman som vidtar rättshandlingar utanför ramarna för dessa begränsningar får anses ha överskridit sin befogenhet enligt ordalydelsen i 2 kap. 35 § första stycket HBL.

Vad innebär ett solidariskt ansvar och vilka har ett sådant?

Det finns i de civilrättsliga reglerna för handelsbolag inget krav på att bolagsmännen ska tillskjuta medel till ett handelsbolag, varken vid bolags­bild­nin­gen eller under bolagets fortsatta verksamhet. Bolagsmännen är i stället solidariskt ansvariga för bolagets för­pliktelser (2 kap. 20 § HBL).

Det solidariska ansvaret är såväl personligt som primärt, vilket innebär att t.ex. en leverantör inte först måste kräva betalt av bolaget, utan kan vända sig direkt till en eller flera av bolagsmännen för att få betalt. An­svaret gäller inte endast kontanta skulder utan samt­liga av bola­gets förpliktelser som att t.ex. producera varor eller att utföra tjänster.

Handelsbolag

För den som är bolagsman i ett handelsbolag är det solidariska ansvaret tvingande och kan inte avtalas bort (2 kap. 1 § HBL).

Om ett handelsbolag omvandlas till ett kommanditbolag genom att en eller flera bolagsmän blir kommanditdelägare, är dessa fortsatt obegränsat ansvariga för bolagets förplikter som uppkommit före omvandlingen. En omvandling av ett handelsbolag till ett kommanditbolag innebär en betydelsefull ändring av bolagsavtalet och av en registrerad uppgift. En sådan ändring ska utan dröjsmål anmälas till Bolagsverket (13 § handelsregisterlag [1974:157]).

Kommanditbolag

I ett kommanditbolag är de s.k. komplementärerna solidariskt ansvariga för bolagets förpliktelser (2 kap. 20 § och 3 kap. 1 § HBL).

En kommanditdelägare ansvarar inte för ett kommanditbolags förpliktelser med mera än vad personen satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. En kommanditdelägare får, om inte något annat har avtalats, vid bolagets upplösning eller vid sitt utträde ur bolaget inte påföras en slutlig förlust som överstiger vad kommanditdelägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (1 kap. 2 § och 3 kap. 3 § HBL).

En kommanditdelägare fullgör sina skyldigheter att svara för bolagets förpliktelser genom att betala in sin utfästa insats till bolaget (RÅ 1981 not. Ba3). Det innebär att en kommanditdelägare inte med befriande verkan kan betala direkt till någon av bolagets borgenärer, och dessa kan i sin tur inte på rättslig väg tvinga fram en sådan betalning av en kommanditdelägare (3 kap. 8 § HBL).

Alla bolagsmän får inte vara kommanditdelägare

I ett kommanditbolag får inte samtliga bolagsmän vara komman­dit­delägare. Stiftelser och ideella föreningar får inte vara komple­men­tärer. Åsidosätts detta anses bolaget vara ett vanligt handels­bolag. Skulle så vara fallet inträder ett solidariskt ansvar även för den som tidigare var kommanditdelägare (3 kap. 2 § HBL).

Byta komplementär

Om det är bolagsmännens mening att en eller samtliga utträdande komplementärer ska ersättas av en annan inträdande komplementär, är det viktigt att ut- och inträdet sker i ett sammanhang. Om det förflyter tid däremellan kan komplicerade frågor rörande bolags­männens ansvar för bolagets skulder uppkomma.

Solidaransvarets begränsningar

Av rättspraxis följer att en bolagsmans solidariska ansvar inte kan anses omfatta förpliktelser som ett handelsbolag befriats från genom ett ackord. Enligt de grundläggande principer som gäller för handelsbolag anses det följa att en bolagsman visserligen har ett personligt ansvar för bolagets förpliktelser men att detta ansvar inte kan gå utöver de förpliktelser som bolaget själv har. Det föreligger en form av identitet mellan bolagets och bolagsmännens förpliktelser på så sätt att bolagsmännen alltid kan göra samma invändningar mot ett krav som bolaget hade kunnat göra (NJA 1989 s. 92).

Andel kontra medlemskap för den som är bolagsman

För att en ny bolagsman ska få inträda i ett handelsbolag och bli medlem i detta krävs samtycke av samtliga bolagsmän (2 kap. 2 § HBL). En bolagsman kan dock utan samtycke av de övriga bolagsmännen överlåta sin civilrättsliga andel i handelsbolaget till någon annan (2 kap. 21 § HBL).

Ett medlemskap omfattar även en andel i bolaget

Inom den civilrättsliga doktrinen används begreppen medlemskap och andel. En bolagsman är den person som har tillåtits inträda i bolaget och därmed fått en form av medlemskap i bolaget, enligt 2 kap. 2 § HBL. Ett sådant medlemskap omfattar rättigheter och befogenheter av två slag (Håkan Nial/Carl Hemström 2007, Om handelsbolag och enkla bolag, s. 96).

För det första har en bolagsman rätt att utöva inflytande över bolagets verksamhet genom att delta i förvaltningen av bolagets angelägenheter och utöva kontroll. Ett medlemskap innebär för en bolagsman en rätt att

För det andra har en bolagsman på grund av medlemskapet följande ekonomiska anspråk (rättigheter):

De här nämnda ekonomiska rättigheterna kan sammanfattas under beteckningen bolagsmannens ”andel” i bolaget.

Medlemskapet medför skyldigheter – en andel bara rättigheter

Den som får inträda som bolagsman i ett handelsbolag eller som komplementär i ett kommanditbolag och erhåller ett medlemskap, får inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Ett medlemskap medför skyldigheter såväl internt gentemot övriga bolagsmän som ett långtgående externt ansvar i form av bolagsmännens solidariska ansvar för bolagets förpliktelser (2 kap. 20 § HBL).

Om en bolagsman utan samtycke av de övriga bolagsmännen t.ex. överlåter sin andel i bolaget har detta följande civilrättsliga konsekvenser för bolaget om inte förvärvaren tillåts inträda som bolagsman enligt 2 kap. 2 § HBL. Ett sådant ”andelsförvärv”, medför att den överlåtande bolagsmannens ekonomiska rättigheter enligt 2 kap. 9 § HBL helt eller delvis överförs. Andelsförvärvet innebär vidare att förvärvaren erhåller samma rätt som bolagsmannens att säga upp bolaget eller att på annat sätt kräva dess upplösning. Den överlåtande bolagsmannens förpliktelser gentemot bolaget eller de övriga bolagsmännen övergår däremot inte på förvärvaren. (2 kap. 21 § HBL).

Inträdande bolagsmans ansvar

Den som inträder som bolagsman i ett handelsbolag kommer att bli ansvarig för samtliga av bolagets förpliktelser, både för nya och för dem som uppkommit före inträdet. Ett avtal om inträde av en ny bolagsman innebär en ändring av det tidigare träffade bolagsavtalet. En bolagsmans ansvar uppkommer i och med inträdet och oavsett om en registrering skett. Detta ansvar kan inte avtalas bort (2 kap. 22 § första meningen HBL).

När en bolagsmans inträde i ett handelsbolag registreras och Bolagsverket har offentliggjort detta i Post- och Inrikes Tidningar anses det ha kommit till tredje mans kännedom. Detta gäller om det inte framkommer att personen varken haft eller borde haft kännedom om detta (19 § handelsregisterlag [1974:157]).

Det finns enligt rättspraxis inget krav på att bolagets avtalspart vid tidpunkten för en förpliktelses uppkomst ska ha haft faktisk kännedom om en registrerad bolagsmans existens för att kunna hävda sina anspråk mot bolagsmannen (NJA 1995 s. 654).

Den som blivit felaktigt registrerad som bolagsman hos Bolagsverket, utan att något avtal om inträde i ett handelsbolag träffats, kan inte åläggas ansvar för bolagets förpliktelser enbart på grund av registreringsuppgiften (NJA 1990 s. 65).

Avgående bolagsmans ansvar

Den bolagsman som avgår (utträder) ur bolaget blir inte ansvarig för förpliktelser som uppkommer efter utträdet. En sådan be­frielse från solidaransvaret gäller bara om bolagets avtalspart kände till eller borde ha känt till att bolagsmannen avgått. Bolags­mannens ansvar för förpliktelser som uppkommit före avgången är dock oförändrat (2 kap. 22 § andra meningen HBL).

När det gäller en in- eller utträdande komplementärs och en komman­ditdelägares ansvar för bolagets förpliktelser gäller i princip samma regler som för ett vanligt handelsbolag (3 kap. 1 § HBL).

Om en förpliktelse som handelsbolaget ingått gäller varaktigt under en längre giltighetstid, kan den avgående bolagsmannen vara ansvarig även efter sin avgång, så länge avtalet löper oförändrat. I praxis har komplementärer som avgått ur bolaget blivit ansvariga för licensbelopp som bolaget skulle betala på grund av bolagets försäljningar som skett efter bolagsmännens avgång. Att licensavtalet som hade en löptid på tio år ingicks under den tid som de var ansvariga komplementärer, var avgörande för de avgångna bolagsmännens ansvar även efter avgången (NJA 1970 s. 553).

Likvidation och upplösning av bolaget

Ett bolagsavtal kan träffas på bestämd eller obestämd tid. Om ett avtal har träffats för en bestämd tidsperiod ska bolaget likvide­ras när detta slutdatum inträder. Om bolagets verksamhet fortsätter efter denna tidpunkt anses ett avtal ha träffats för obestämd tid. Ett avtal som har träffats för en obestämd tidsperiod kan när som helst sägas upp av en bolagsman. När ett sådant avtal sägs upp ska bolaget, om ingen annan tidsperiod har avtalats, träda i likvi­dation sex månader efter uppsägningen (2 kap. 24 § HBL).

Särskilda likvidationsgrunder

Om en bolagsman väsentligen åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet ska bolaget på begäran av en annan bolagsman genast träda i likvidation. Detsamma gäller om det annars finns en viktig grund för bolagets upplösning. De omständigheter som kan föranleda att en viktig grund för uppsägning föreligger kan vara av vitt skilda slag. De kan t.ex. vara hänförliga till en enskild bolagsman eller till något omvärldsförhållande. Om en bolagsman dör eller försätts i konkurs ska bolaget genast träda i likvidation (2 kap. 25-27 §§ HBL).

Om antalet bolagsmän i ett handelsbolag minskat till endast en, och det har varit så i sex månader, ska bolaget anses ha trätt i likvidation om det inte redan skett (2 kap. 28 § HBL).

Kan en bolagsman avgå utan övriga bolagsmäns samtycke?

En bolagsmans rätt att avgå (utträda) ur ett handelsbolag beror i första hand på vad som bestämts i bolagsavtalet. De övriga bolagsmännen kan alltid ge sitt samtycke till att en bolagsman ska få avgå ur bolaget. Om inget annat har avtalats har en bolagsman rätt att utträda ur bolaget om en annan bolagsman dör eller försätts i konkurs (2 kap. 26–30 §§ HBL).

Om en annan bolagsman väsentligen åsidosätter sina skyldigheter enligt bolagsavtalet, eller om det annars finns en viktig grund för bolagets upplösning, ska bolaget på begäran av en bolagsman genast träda i likvidation (2 kap. 25 § HBL). Om den bolagsman, till vilken likvidationsgrunden är hänförlig, t.ex. vägrar utträda ur bolaget, eller om en uteslutning enligt 2 kap. 30 § HBL inte är möjlig för att övriga bolagsmän inte kan enas om detta, torde den bolagsman som krävt uteslutningen ha rätt att omedelbart själv utträda ur bolaget (prop. 1979/80:143 s. 125–127).

Ett sådant omedelbart utträde torde dock kräva att bolagsmannen först har meddelat sin avsikt att utträda, dels till den bolagsman som misskött sig, dels till de övriga bolagsmännen (Håkan Nial/Carl Hemström 2007, Om handelsbolag och enkla bolag, s. 236–237). En bolagsman som har lämnat bolaget har rätt att anmäla sin avgång till Bolagsverket (13 § handelsregisterlag [1974:157]).

Bolagsmans utträde och uteslutning

Bolagsmännen får avtala att en bolagsman eller dennes rättsinnehavare (t.ex. ett döds- eller konkursbo) ska utträda i stället för att bolaget träder i likvida­tion, om det finns en särskild likvidations­grund enligt 2 kap. 24–27 §§ HBL. Ett sådant avtal gäller inte mot en bolagsmans konkursbo, om inte konkursboet accepterat avtalet (2 kap. 29 § HBL).

Om det finns en särskild likvidationsgrund, enligt 2 kap. 24–27 §§ HBL, kan den bolagsman till vilken likvidationsgrunden kan hänföras, eller dennes rättsinnehavare, uteslutas, i stället för att bolaget träder i likvidation. För att en bolagsman ska få uteslutas måste följande krav vara uppfyllda (2 kap. 30 § HBL):

  • de övriga bolagsmännen ska vara eniga om åtgärden
  • den som utesluts ska få ett lösenbelopp
  • en säkerhet ställs, om den som utesluts kräver det.

Det lösenbelopp som den uteslutna bolagsmannen kan få ska motsvara vad denne skulle ha fått om ett bolagsskifte i stället hade ägt rum. Den säkerhet som den uteslutna bolagsmannen har rätt att kräva är till för att den uteslutnes ansvar för bolagets förpliktelser inte tas i anspråk i större omfattning än vad som kan antas ha blivit fallet om ett bolagsskifte i stället hade ägt rum.

Ett enmanshandelsbolags begränsningar

Om ett handelsbolag under sex månader endast haft en bolagsman, anses det enligt 2 kap. 28 § HBL ha trätt i likvidation. I ett sådant handelsbolag som enligt 2 kap. 28 § HBL anses har trätt i likvidation får bolagets rörelse drivas vidare eller annars rättshandlingar eller andra åtgärder vidtas bara i den mån det behövs för (2 kap. 35 § första stycket HBL)

  • en ändamålsenlig avveckling
  • att de anställda ska få skälig tid att skaffa ny anställning.

Denna begränsning innebär att den kvarvarande bolagsmannen saknar befogenhet att för bolagets räkning t.ex. ingå ett avtal, om det skulle falla utanför ramarna i ovanstående punkter. Vidtar bolagsmannen en otillåten rättshandling blir bolaget bundet av den endast om motparten varken kände till eller borde ha känt till de omständigheter som medförde att rättshandlingen var otillåten (2 kap. 35 § andra stycket HBL).

Bolagsskifte

Ett bolagsskifte som inte sker skriftligen är ogiltigt (2 kap. 36 § HBL). Ett bolagsskifte ska innebära en slutreglering mellan bolagsmännen med avseende på bolagsförhållandet, och leder i princip till att bolaget blir upplöst (Stefan Lindskog 2012, Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar, 2:34–5.1.1).

Att ett bolagsskifte i avsaknad av en skriftlig skifteshandling anses ogiltigt enligt 2 kap. 36 § HBL har inte ansetts medföra så långtgående konsekvenser att en upplösning av ett handelsbolag förhindras (Kammarrätten i Stockholms dom den 4 mars 2011, mål nr 3234-09).

Upplösning

Ett handelsbolag anses upplöst (= när det inte längre finns någon bolagsförmögenhet och bolagsförhållandet har upphört) när man har gjort ett bolagsskifte. Detsamma gäller om en likvidator har haft hand om likvidationen och slutredovisningen har delgetts var och en av bolagsmännen. Om handelsbolaget är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas. Om det finns ett överskott när konkursen avslutas ska handelsbolaget träda i likvidation (2 kap. 44 § HBL).

Fortsatt likvidation efter bolagets upplösning

Det kan uppkomma ett behov av ytterligare likvidationsåtgärder när en likvidation av ett handelsbolag är avslutad och bolaget har upplösts. Detta kan vara fallet om en bolagstillgång dyker upp efter bolagets upplösning eller om talan väcks mot bolaget eller om en likvidationsåtgärd på något annat sätt behövs. Om så är fallet ska likvidationen fortsätta. Det spelar ingen roll om behovet av likvidationsåtgärden är knuten till bolaget eller till en utomstående part (2 kap. 45 § HBL).

Skatteverkets anser det vara möjligt att inleda en utredning, fatta omprövningsbeslut och att fullfölja en redan inledd process mot juridiska personer som har upplösts efter likvidation.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2011-03-04, mål nr 3234-09 [1]
  • NJA 1970 s. 553 [1]
  • NJA 1989 s. 92 [1]
  • NJA 1990 s. 65 [1]
  • NJA 1995 s. 654 [1]
  • NJA II 1995 s. 62 [1]
  • RÅ 1981 not. Ba3 [1]
  • RÅ Notis 1963 Fi:1503 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1979/80:143 med förslag till ny lagstiftning om handelsbolag m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Juridiska personer som har upplösts efter likvidation [1]

Övrigt

  • Lindskog 2012, Lagen om handelsbolag och enkla bolag – en kommentar [1] [2]
  • Nial & Hemström 2007, Om handelsbolag och enkla bolag [1] [2]