OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Den totala expansionsfonden får inte överstiga kapitalunderlaget.

Hur mycket kan avsättas?

För att näringsidkare inte ska kunna använda tillgångar motsvarande expansionsfonden för privat bruk finns ett tak för hur stora totala avsättningar som får göras i näringsverksamheten från olika år (34 kap. 7 § IL).

För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 128,21 procent av ett kapitalunderlag för expansionsfond i verksamheten vid årets utgång (34 kap. 6 § IL). Det är detsamma som att expansionsfonden inte får överstiga kapitalunderlaget efter det att man tagit ut medel för att betala expansionsfondsskatten.

Exempel: räkna ut maximal avsättning

En företagare har ett kapitalunderlag på 100 000 kr före avsättning till expansionsfond.

Företagaren gör en avsättning på 100 000 kr. När expansionsfondsskatten på 22 000 kr har betalts är kapitalunderlaget 78 000 kr om företagaren tagit ut medel ur näringsverksamheten för att betala skatten.

128,21 procent av kapitalunderlaget på 78 000 (d.v.s. 100 000 kr) är det maximala beloppet för en expansionsfond, vilket innebär att företagaren inte behöver återföra avdraget till beskattning så länge som kapitalunderlaget inte minskas.

Undantag: om näringsverksamhet förs över

Begränsningen till 128,21 procent av kapitalunderlaget gäller inte om näringsverksamheten helt eller delvis förs över till en annan enskild näringsidkare, till ett handelsbolag eller till ett aktiebolag, och expansionsfonden eller en del av den tas över av mottagaren enligt bestämmelserna i 34 kap. 18–20 §§ IL. Då är den enda begränsningen resultatet vid överlåtelsetillfället plus vad man sedan tidigare har gjort i avsättningar.

Hur beräknas kapitalunderlaget?

När man beräknar kapitalunderlaget utgår man från skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten. Man använder samma regler som vid räntefördelning, både när det gäller vilka tillgångar och skulder som ska tas med, och hur dessa ska värderas. Skillnaden är att beräkningen av kapitalunderlaget för expansionsfonder ska ske per beskattningsårets utgång.

Eventuella avsättningar till en expansionsfond räknas inte som skuld när det gäller kapitalunderlaget för expansionsfond.

Hur värderar man fastigheter?

Om det finns en fastighet som är en kapitaltillgång i näringsverksamheten så kan den skattskyldige välja en annan värderingsregel (huvudregel eller alternativregel) när kapitalunderlaget ska beräknas för expansionsfonden, än vad som valdes vid beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning. Någon stoppregel finns inte. Man kan också välja olika regler olika år. Observera dock att man när det gäller kapitalunderlaget för expansionsfonder även ska ta hänsyn till värdeminskningsavdrag som är gjorda under beskattningsåret. Det gör man inte när det gäller kapitalunderlaget för räntefördelning eftersom det kapitalunderlaget ju speglar förhållandet vid beskattningsårets ingång.

Särskilda regler vid benefikt förvärv av fastighet kan medföra en särskild post

I vissa fall gäller särskilda regler vid benefikt förvärv av fastighet mot vederlag. Reglerna gäller för fastigheter som är kapitaltillgångar och som förvärvats 1996 eller senare genom arv, testamente, gåva eller bodelning vid äktenskapets upplösning men mot viss betalning, t.ex. övertagande av fastighetslån.

Eftersom den maximala expansionsfonden fastställs med utgångspunkt från kapitalet i verksamheten vid årets utgång kommer reglerna att gälla för alla näringsidkare som på detta sätt förvärvat en fastighet under året, oavsett om de bedrivit näringsverksamhet tidigare eller ej (34 kap. 8 § IL).

Reglernas innebörd och tillämpning

Reglerna innebär att man ska slippa återföra sin expansionsfond på grund av ett fastighetsförvärv i de fall förvärvet leder till att kapitalunderlaget sänks. Reglerna aktualiseras när en expansionsfond har övertagits i samband med förvärvet av fastigheten eller om förvärvaren redan har en expansionsfond i näringsverksamheten (prop. 1996/97:12 s. 3).

Så fungerar den särskilda posten

Genom att lägga till en särskild post till kapitalunderlaget slipper man återföra sin expansionsfond. Den särskilda posten är densamma som den särskilda posten vid räntefördelning.

Den särskilda posten får bara läggas till med ett så stort belopp att återföring av expansionsfonden undviks. Om kapitalunderlaget före tillägget något år blir så högt att den särskilda posten inte får utnyttjas till någon del, så faller den bort för alltid och får då inte läggas till ett senare år.

Den särskilda posten får bara läggas till så länge fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om bara en del av fastigheten överlåts sätter man ner den särskilda posten i motsvarande mån.

Bestämmelserna om den särskilda posten vid räntefördelning när fastigheten och driften av den är uppdelad på olika förvärvskällor, och tillskott skett, gäller även vid beräkning av den särskilda posten för expansionsfond.

Exempel: särskild post i kombination med övertagen expansionsfond

En fastighet förvärvas genom gåva mot vederlag på 600 000 kr. Fastighetens taxeringsvärde är 900 000 kr och dess värde vid beräkning av kapitalunderlag för expansionsfond är 400 000 kr.

Samtidigt övertas en expansionsfond på 100 000 kr.

Kapitalunderlaget före tillägg av den särskilda posten blir 400 000 – 600 000 = -200 000 kr. Detta understiger 100 000 kr och en särskild post får därför läggas till.

Den särskilda posten beräknas i detta fall till 400 000 – 600 000 – 78 000 = -278 000 kr. Den särskilda posten blir 278 000 kr.

Ytterligare justeringar utöver den särskilda posten

När man räknat fram nettokapitalet ska man enligt 34 kap. 7 § IL göra följande justeringar:

  1. Lägg till beskattningsårets underskott.
  2. Dra av tillskott under beskattningsåret.
  3. Lägg till övergångsposten.

Lägga till beskattningsårets underskott

Beskattningsårets underskott läggs till i den mån det inte dragits av på något eller några av följande sätt:

  1. som allmänt avdrag (gäller nystartad verksamhet och konstnärlig eller litterär verksamhet)
  2. mot kapitalvinst (fastighet eller bostadsrätt)
  3. som underskott av andelshus.

Dra av tillskott under beskattningsåret

Kapitalunderlaget ska minskas med tillskott som gjorts under beskattningsåret i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. Skälet till bestämmelsen är att hindra att kapitalunderlaget tillfälligt blåses upp genom att kapital tillskjuts till näringsverksamheten inför årsskiftet för att sedan tas ut igen efter årsskiftet.

Med varaktigt avses att tillskottet ska förbli i verksamheten en tidsperiod som åtminstone sträcker sig över flera år. Det är syftet med tillskottet som är avgörande vid bedömningen, även om oförutsedda händelser senare medför att tillskottet åter måste tas ut. Den skattskyldige bör ha bevisbördan för syftet med transaktionen.

Tillskott vars syfte inte är att varaktigt öka kapitalet ska minska kapitalunderlaget, om tillskottet inte reglerats vid beräkningstidpunkten. Till tillskott som bör minska kapitalunderlaget hör t.ex. pengar som näringsidkaren i slutet av ett år satt in privat i verksamheten, exempelvis vid en tillfällig likviditetskris. Pengarna ska näringsidkaren sedan få tillbaka efter årsskiftet när likviditeten förbättrats.

Om tillskottet och återbetalningen i stället skett under samma beskattningsår ska tillskottet inte minska kapitalunderlaget eftersom det inte ingår i detta. Om näringsidkaren i slutet av ett år skulle skjuta till pengar som sedan används för privata uttag under nästkommande år ska tillskottet minska kapitalunderlaget (prop. 1996/97:12 s. 52–53).

Kapital som tillskjutits när man börjat verksamheten, s.k. initialt tillskott, räknas inte som tillskjutet under året och ska därför inte dras av (prop. 1993/94:50 s. 231).

Lägga till övergångsposten

Samma övergångspost som fastställts för räntefördelningen läggs till.

Ingen justering för förlängt eller förkortat räkenskapsår

Kapitalunderlaget ska inte justeras om räkenskapsåret är förlängt eller förkortat. Skälet är att kapitalunderlaget utgör en gräns för hur stor avsättning till en expansionsfond som totalt får finnas i en näringsverksamhet. Det finns inget skäl att tillåta en större eller mindre total avsättning därför att det senaste räkenskapsåret varit längre eller kortare än tolv månader.

Makar räknar ut kapitalunderlaget var för sig

Om makar gemensamt har drivit verksamheten ska kapitalunderlaget räknas ut för var och en för sig, på samma sätt som man gör när det gäller kapitalunderlaget för räntefördelning.

Om kapitalunderlaget minskar

Om man har gjort maximal avsättning till en expansionsfond och kapitalunderlaget för expansionsfonden därefter minskar måste den överskjutande delen av expansionsfonden återföras till beskattning.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1]
  • Proposition 1996/97:12 Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning [1] [2]