OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

När Skatteverket fått in en skalbolagsdeklaration kan verket besluta att en säkerhet för slutlig skatt ska ställas för att säljaren ska undvika skalbolagsbeskattning.

Skatteverket beslutar om någon säkerhet behöver ställas

Skatte­verket får på grundval av skalbolagsdeklarationen begära att en säkerhet för slutlig skatt ställs. Det är Skatteverket som bestämmer om man ska begära en säkerhet och hur stor den ska vara. Ett beslut om att en säkerhet behövs ska fattas skyndsamt. Vid prövningen ska man ta hänsyn till om det finns någon tidigare ställd säkerhet. Det gäller säkerheter ställda på grund av såväl fysiska som juridiska personers avyttringar av ett skalbolag.

Skatte­verkets beslut om säkerhet för slutlig skatt är inte detsamma som ett beslut om slutlig skatt. Årets skattepliktiga inkomst bestäms vid den ordinarie beskattningen, och det är då beslutet om slutlig skatt fattas.

Om det ingår intresseföretag i avyttringen

Om skalbolagsdeklarationer har lämnats för såväl det avyttrade före­taget som för företag i intressegemenskap så får Skatteverket fatta beslut om säker­hetens storlek för respektive företag. Även om det avytt­ra­de företaget äger exempelvis 50 procent av företaget i intresse­gemen­skap, så ska säkerhetens storlek för företaget i intresse­gemenskap beräknas på hela detta företags resultat. Man ska alltså inte göra någon proportionerlig fördelning av resultatet utifrån den procentuella ägarandelen.

Vad händer om Skatteverket inte fattar något beslut om säkerhet?

Skatteverket har ingen skyldighet att fatta något beslut om säkerhet. Om Skatteverket väljer att inte göra det får säljaren i stället ett subsidiärt betalningsansvar för skalbolagets skatt.

Om skalbolaget är ett handelsbolag

Normalt behöver ingen säkerhet begäras om den som säljer en handelsbolagsandel, enligt en överens­kommelse med förvärvaren, tar upp ett överskott eller drar av ett under­skott som avser tiden före avyttringen eller tillträdesdagen, samt tar upp kapitalvinster och drar av kapital­förluster vid avyttring av handelsbolagets närings­fastigheter och näringsbostadsrätter vid samma tidpunkt (prop. 2008/09:40 s. 41).

Vinsten fram till avyttringen eller tillträdet beskattas ju då hos säljaren och inte hos en eventuell plundrare.

När ska säkerheten ställas?

Det saknas bestämmelser om när säkerheten senast ska vara Skatte­verket tillhanda. Detta bör, enligt Skatte­verkets upp­fattning, innebära att en säkerhet kan ställas när som helst under det aktuella beskattningsårets omprövningstid. En säkerhet kan dock inte ställas utan att Skatte­verket först har begärt det genom att fatta beslut om säkerhetens storlek.

Beräkna säkerhetens storlek

Storleken av en sådan säkerhet som avses i 25 a kap. 11 § första stycket 3 IL ska i ett särskilt beslut bestämmas till summan av före­tagets obetalda inkomstskatt för närmast föregående beskatt­ningsår plus 22 procent av det överskott som har redovisats i en skalbolagsdekla­ration. Det innebär att om företaget exempel­vis redovisar ett underskott i skalbolagsdeklarationen, så kommer säkerheten bara att motsvara obetald inkomstskatt från före­gående beskattningsår.

När det gäller handelsbolag ska säker­heten bara avse över­skottet i skalbolagsdeklarationen.

Om en fysisk person har för­värvat en andel i ett handelsbolag ska storleken av säkerheten beslutas till 40 procent av över­skottet (58 kap. 1 och 2 §§ SFL).

Hur påverkas beräkningen av inbetald preliminär skatt?

För avyttringsåret beaktar man inte inbetald preliminär skatt (F-skatt eller SA-skatt) eller extra inbetalning av skatt (tidigare benämnd fyll­nadsinbetalning) när man beräknar säkerheten. Anled­ningen till detta är att sådana betalningar i vissa situationer kan krävas åter av företaget.

När det gäller obetald inkomstskatt för närmast föregående beskatt­ningsår beaktar man inbetald preliminär skatt för det beskatt­nings­året till den del den är betald vid tidpunkten för beslutet om säkerhetens storlek. Däremot beaktar man normalt inte ett överskott på skattekontot som t.ex. beror på en extra inbetalning, eftersom det beloppet kan begäras åter av företaget.

Exempel: beräkna säkerhetens storlek om bolaget har kalenderår som räkenskapsår

Ett aktiebolag som tillämpar kalenderår som räken­skaps­år avyttras den 20 juni år 5. Den obetalda skatten vid avytt­ringstidpunkten beräknas utifrån ett årsbokslut som omfattar perioden 1 januari–31 december år 4, och det särskilda bokslutet som omfattar perioden 1 januari–20 juni år 5.

Det särskilda bokslutet redovisas i en skalbolags­dekla­ration och resultatet för år 4 redovisas på en kopia av självdeklarationen eller ett liknande underlag, som bifogas skalbolagsdeklarationen.

När säkerheten bestäms avräknar man inbetald preliminär skatt för beskattningsåret 1 januari–31 december år 4. Där­emot beaktar man inte inbetald preliminär skatt som är hänf­örlig till avyttringsåret. Man beaktar inte heller ett eventuellt överskott som t.ex. beror på att en extra inbetalning gjorts (tidigare benämnd fyllnadsinbetalning) eftersom detta överskott normalt kan begäras åter av företaget.

Exempel: beräkna säkerhetens storlek om bolaget har brutet räkenskapsår

Ett aktiebolag har räkenskapsår 1 juli–30 juni. Bolaget, som är ett skalbolag, avyttras den 30 september år 4. Den debiterade preliminär­skatten för beskattningsåret 1 juli år 3 till 30 juni år 4 uppgår till 1 200 000 kr (100 000 kr/mån). Resultatet för ti­den 1 juli år 3 till 30 juni år 4 är 10 000 000 kr, och resul­tatet för tiden 1 juli år 4 till 30 september år 4 är 500 000 kr.

Säkerhetens storlek blir 110 000 kr (500 000 x 22 %) för av­ytt­ringsåret och 1 000 000 kr (10 000 000 x 22 % - 12 x 100 000) för beskattningsåret före avytt­rings­året, totalt 1 110 000 kr.

Kompletterande säkerhet

Om flera skalbolagsdeklarationer lämnas in kan en komplette­rande säkerhet ställas för den ökning av överskottet som redo­visas i en senare skalbolagsdeklaration i för­hållande till en tidigare, om Skatteverket så beslutar (58 kap. 1 och 2 §§ SFL).

Exempel: kompletterande säkerhet

Den fysiska personen X äger tillsammans med AB B och AB C aktierna i AB A. I januari avyttrar AB B sina andelar i bolaget AB A, som har kalenderår som räkenskapsår. I skal­bolagsdeklarationen redovisas ett överskott om 100 (åter­förda fonder 50 och vinst 50). Någon obetald inkomstskatt från föregående år finns inte. Säkerheten beslutas till 22 (100 x 22 %). I juli avyttrar X sina andelar i samma bolag. Över­skottet är nu 300 (återförda fonder 50 och vinst 250). En kom­pletterande säkerhet ska ställas med 44 (300 x 22 % - 22), om Skatte­verket begär en säkerhet även för denna avyttring. I november säljer AB C sina andelar i AB A. I skalbolags­deklara­tionen redovisas ett överskott om 290 (återförda fonder 50 och vinst 240). Någon ytterligare säkerhet begärs inte, efter­som överskottet understiger det överskott som redan redovisats.

Säkerhet i form av en bankgaranti

En säkerhet ska vara en garantiförbindelse utfärdad av en bank och ska avse det belopp som bestämts med stöd av 58 kap. 1 och 2 §§ SFL. I SFL finns i och för sig inget uttalat krav på hur säker­heten ska se ut, utan detta ska regleras i verk­ställig­hets­föreskrifter. En ställd säkerhet får utnyttjas av Skatteverket om den slutliga skatten inte betalas.

I övrigt ska bestäm­melserna om säkerhet i 10–12 §§ och 13 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. tilläm­pas. Vad som sägs där om Krono­fogde­myndig­heten gäller då i stället Skatte­verket (71 kap. 1 § SFL).

Om flera säkerheter har ställts och om de över­stiger den slutliga skatten, så ska skatten fördelas proportionerligt mellan säkerheterna (58 kap. 3 § SFL).

Om säkerheten inte utnyttjas

Om säkerheten inte behöver utnyttjas så ska en skälig kostnad för den ställda säkerheten ersättas av staten. Bestämmelserna i 6–11 §§ lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. ska tillämpas.

Ansöka om ersättning

Om man har ställt en säkerhet som aldrig behövde utnyttjas kan man ansöka om en skälig ersättning för kostnaden. Skatteverket beslutar om denna ersättning (58 kap. 4 § SFL).

En ansökan om ersättning ska ha kommit till Skatteverket senast en månad efter den dag då den slutliga skatten betalades. Om ansökan kommer in för sent och förseningen är ursäktlig, får ansökan ändå prövas.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Lag (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. [1]
  • Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Propositioner

  • Proposition 2008/09:40 Vissa förenklingar på företagsskatteområdet [1]