OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här förklaras hur man beräknar gränsbeloppet och vilka underlag som kan användas.

Vad är gränsbelopp?

Utgångspunkten för bestämmelserna om beskattning av utdelning och kapitalvinst har varit att normal avkastning på kvalificerade andelar ska beskattas i inkomst­slaget kapital (57 kap. IL). Utdelning och kapitalvinst som överstiger normal kapital­avkast­ning ska i stället beskattas i inkomst­slaget tjänst. Därigenom blir den över­skjutande avkastningen beskattad enligt den progressiva skatteskalan. I 57 kap. används uttrycket gränsbelopp för vad som anses vara normal kapitalavkastning.

Gränsbeloppet är summan av

  • årets gränsbelopp
  • sparat utdelningsutrymme.

Det sparade utdelnings­utrymmet räknas upp med statslåneräntan (SLR) med tillägg av tre procent­enheter (57 kap. 10 § IL).

Om andelen har mottagits vid en partiell fission under beskattningsåret ska någon uppräkning inte göras (57 kap. 13 § andra stycket IL).

Gränsbelopp kan även beräknas för andra tillgångar än andelar som vid tillämpningen av bestämmelserna i 57 kap. IL ska likställas med andelar. För sådana tillgångar gör man i stället en uppräkning av sparat utdelningsutrymme med SLR ökad med en procent­enhet. Läs om sådana tillgångar under Årets gränsbelopp för vissa andra delägarrätter nedan.

Med statslåneräntan avses ­räntesatsen vid utgången av november månad året före beskatt­ningsåret (57 kap. 8 § IL).

Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ SFB för året före beskattningsåret (57 kap. 9 § IL).

Särskilda bestämmelser finns för andelar som har mottagits vid ett andelsbyte och en partiell fission. Läs mer på sidorna Kvalificerad andel vid och efter ett andelsbyte respektive Kvalificerad andel vid och efter en partiell fission.

Outnyttjat gränsbelopp

Om företaget inte lämnar någon utdelning eller utdelningen är lägre än gränsbeloppet får det outnyttjade utrym­met sparas för att användas vid beskattningen av kapital­inkomster som erhållits på andelarna senare (sparat utdelningsutrymme).

Vad är årets gränsbelopp?

Årets gränsbelopp utgör en del av det totala gränsbeloppet. Årets gränsbelopp är något av följande (57 kap. 11 § IL):

  1. ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomst­basbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget
  2. summan av
  • underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med SLR ökad med nio procentenheter (klyvningsränta)
  • det lönebaserade utrymmet för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 57 kap. 6 § IL.

Beräkningen av årets gränsbelopp enligt punkten 1 ovan kallas förenklingsregeln och enligt punkten 2 huvudregeln. Det underlag som används för årets gränsbelopp är då andelens omkostnadsbelopp. Detta underlag räknas upp med SLR ökad med nio procentenheter.

Årets gränsbelopp kan således beräknas på två sätt. Som underlag för beräkning kan förenklingsregeln eller huvudregeln användas. Läs mer om de båda underlagen på sidan Underlag för beräkning av årets gränsbelopp.

De företag som avses i 57 kap. 6 § IL är företag som upphört att vara fåmansföretag men där en andel i företaget är kvalificerad under en karenstid, och företag som efter återköp av en kvali­fi­cerad andel överlåter en egen andel till säljaren. Läs mer på sidan När är en andel kvalificerad.

Det lönebaserade utrymmet utgör en procentandel av den sammanlagda utbetalda kontanta ersättningen till alla anställda i företaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret. Det bör noteras att löneunderlaget inte ingår i underlaget för årets gränsbelopp, utan läggs till det uppräknade underlaget.

Årets gränsbelopp beräknas vid beskattningsårets ingång (57 kap. 11 § tredje stycket IL). Detta innebär att det är förhållandena vid denna tidpunkt som ligger till grund för beräkningen. Bestämmelsen om beräk­nings­tidpunkten infördes från och med 2010 års taxering. Tidigare gällde att årets gränsbelopp beräknades vid årets första utdelnings­tillfälle.

Vid beräkning av gränsbelopp vid inlösen fördelas underlaget på de andelar som löses in och de andelar som andelsägaren har kvar.

Vem får beräkna årets gränsbelopp?

Årets gränsbelopp får bara beräknas av den som äger andelen vid beskattningsårets ingång. Även i de fall företaget inte lämnar någon utdelning under beskatt­ningsåret beräknas årets gränsbelopp av den som äger andelen vid årets ingång. Om flera utdelningar lämnas under beskatt­nings­året på samma andel, medför beräkningstidpunkten att årets gräns­belopp till­godo­räknas den som äger andelen vid årets ingång (57 kap. 11 § tredje stycket IL). Det är således inte möjligt att beräkna gräns­belopp vid två skilda tillfällen under beskatt­nings­året på samma andel.

Årets gränsbelopp efter benefikt fång

Årets gränsbelopp får beräknas av förvärvaren efter ett benefikt förvärv genom arv, testa­mente, gåva eller bodelning. För­värvaren inträder i den tidigare ägarens situation i fråga om beräk­ning av gränsbeloppet (57 kap. 11 § tredje stycket IL). Har den tidigare ägaren beräknat årets gränsbelopp vid ingången av året för förvärvet kan förvärvaren inte beräkna ett nytt gräns­belopp samma år. Däremot får förvärvaren vid en ytterligare utdelning under året beakta eventuellt sparat utdelnings­utrymme.

Årets gränsbelopp vid likvidation

Skatte­verket anser att gränsbelopp, från och med den 1 januari 2009, kan beräknas efter det att företag som gett ut en andel har trätt i likvidation. När man använder omkost­nads­beloppet som underlag för årets gränsbelopp under ett likvidationsförfarande uppgår omkostandsbeloppet till ett belopp som mot­svarar vad som kvarstår av omkostnadsbeloppet efter eventuellt tidigare erhållen utskiftning. Det finns inget som hindrar att årets gränsbelopp beräknas med användande av för­enklingsregeln.

Årets gränsbelopp för vissa andra delägarrätter

Bestämmelserna i 57 kap. IL kan tillämpas på andra delägarrätter än andelar samt på förpliktelser. Med andelar likställs andra delägarrätter i eller avseende företag samt förpliktelser avseende optioner som avses i 44 kap. 31 § andra stycket IL. Vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och konvertibler ska behandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts ut (57 kap. 2 § andra stycket IL).

Den som innehar sådana tillgångar intar ofta mer en ställning som lån­givare till företaget än som risktagande aktie- eller andels­ägare. Den riskpremie som beaktas när normal­avkast­ningen på aktier och andelar fast­ställts behöver därför inte vara lika stor när man beräknar normal­avkastningen på t.ex. vinst­andels­bevis. Till skillnad från aktieutdelning är ränta på t.ex. skuldebrev avdragsgill för före­taget. Underlaget för årets gränsbelopp får därför i stället räknas upp med SLR ökad med endast en procent­enhet. För sådana tillgångar får inte förenklingsregeln och bestämmelserna om löneunderlag tillämpas vid beräkning av årets gränsbelopp (57 kap. 11 § andra stycket IL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Gränsbelopp vid likvidation [1]