OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Inkomstbasbeloppsreglerna begränsar den del av en utdelning respektive kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Reglerna kallas även basbeloppsreglerna eller takreglerna.

Inkomstbasbeloppsreglerna

Inkomstbasbeloppsreglerna (eller basbeloppsreglerna) är takregler som begränsar den del av en utdelning respektive kapitalvinst som ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Regeln som begränsar beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst har införts från och med 2012 i 57 kap. 20 a § IL (prop. 2011/12:1 s. 430). En motsvarande regel finns sedan tidigare för kapitalvinster i 57 kap. 22 § IL.

Begränsningarna beräknas utifrån inkomstbasbeloppet. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken (2010:110).

Takbelopp vid utdelning

Enligt inkomstbasbeloppsregeln för utdelning ska utdelningar på maximalt 90 inkomstbasbelopp redovisas som intäkt av tjänst. Överskjutande utdelning ska beskattas enligt vanliga kapitalinkomstregler i inkomstslaget kapital. Vid bedömningen av om beloppstaket är uppnått ska man räkna med andelsägarens och närståendekretsens sammanlagda utdelningar som redovisas som intäkt av tjänst under beskattningsåret.

Takbeloppet på 90 inkomstbasbelopp avser andelar i ett och samma företag. Detta innebär att om en person får utdelning på andelar i två företag, så gäller regeln för andelar i vart och ett av företagen.

Takbelopp vid kapitalvinst

Inkomstbasbeloppsregeln för kapitalvinster motsvarar regeln för utdelningar med två undantag. Beloppstaket för tjänstebeskattning uppgår till 100 inkomstbasbelopp. Vidare så beaktas kapitalvinster under de fem föregående beskattningsåren. Om man har redovisat kapitalvinster på andelar i ett företag i inkomstslaget tjänst med ett sammanlagt belopp som motsvarar 100 inkomstbasbelopp, så beskattas den överskjutande delen således enligt vanliga kapitalvinstregler. Inkomstbasbeloppet höjs regelmässigt från år till år. Därigenom ökar också beloppstaket när man tillämpar inkomstbasbeloppsregeln. Om andelsägaren redovisar en tillräcklig kapitalvinst som intäkt av tjänst innebär detta inte ett generellt undantag från reglernas tillämpning. På grund av inkomstbasbeloppets höjning kan det krävas att kapitalvinster vid senare års försäljningar av andelar i samma företag redovisas som intäkt av tjänst (RÅ 1995 not. 379).

Försäljningar inom närståendekretsen

En andelsägare som säljer andelar i företaget ett senare år än andra inom närståendekretsen kan bli förmånligare beskattad. Detta eftersom närståendekretsens sammanlagda kapitalvinster under avyttringsåret och de fem föregående åren som beskattats i inkomstslaget tjänst ska räknas med. Beloppstaket kan ha uppnåtts redan vid en tidigare försäljning av någon närstående. Enligt förarbetena måste man godta denna effekt. Om flera personer inom närståendekretsen i stället säljer andelar under samma beskattningsår, ska kapitalvinsten som beskattas i inkomstslaget tjänst proportioneras mellan dessa personer (prop. 1990/91:54 s. 310 ff.).

Vem räknas som närstående?

När man tillämpar inkomstbasbeloppsreglerna avses med närstående de personer som räknas in i samma närståendekrets som andelsägaren (56 kap. 5 § IL).

Närstående som är bosatt inom respektive utom EES

Om den närstående personen är bosatt i annat land inom EES-området och där har blivit beskattad för utdelning eller kapitalvinst på andelar i fåmansföretaget, kan även den beskattningen beaktas enligt inkomstbasbeloppsreglerna (57 kap. 20 a § andra stycket och 22 § andra stycket IL). Som förutsättning gäller dock att beskattningen i den andra staten motsvarar den beskattning som skulle ha skett om personen varit bosatt i Sverige. I specialmotiveringen till bestämmelsen om kapitalvinster uttalas att beskattning som motsvarar den beskattning som skulle ha skett i Sverige innebär att beskattningen ska ha skett enligt den skattesats som gäller i inkomstslaget tjänst. Man ska ta hänsyn till de olika skatteskikten. Det är således inte tillräckligt att en större kapitalvinst blivit beskattad med 30 procent. Beskattningen behöver dock inte exakt motsvara beskattningen i Sverige (prop. 2005/06:40 s. 92).

Om den närstående personen är bosatt utanför EES-området (i tredje land) så ska man inte beakta denna persons vinst om den kommer från försäljning av aktier i samma företag – såvida inte den närstående ska ta upp kapitalvinsten till beskattning i Sverige (RÅ 2005 ref. 21).

Ett och samma företag efter fusion

En fusion där ett dotterbolag går upp i sitt moderbolag medför inte att aktierna i de båda bolagen ska ses som aktier i ett och samma bolag. Det saknar betydelse att verksamheten fortsätter i det företag som varit övertagande företag vid fusionen (RÅ 2004 ref. 2).

I ett fall med omvänd fusion kan det däremot vara fråga om aktier i ett och samma företag. Högsta förvaltningsdomstolen fann i ett mål att personerna A och B vid tillämpning av regeln får tillgodoräkna sig en tidigare tjänstebeskattad del av en kapitalvinst när samma aktier säljs en andra gång. Aktierna hade tidigare genom en försäljning överlåtits av A och B till ett annat fåmansföretag som de båda ägde. En del av kapitalvinsten beskattades som inkomst av tjänst. Efter det att en omvänd fusion genomförts avser A och B att återigen sälja aktierna till ett företag som de båda äger (RÅ 2009 not. 171).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1995 not. 379 [1]
  • RÅ 2004 ref. 2 [1]
  • RÅ 2005 ref. 21 [1]
  • RÅ 2009 not. 171 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1990/91:54 om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m. [1]
  • Proposition 2005/06:40 Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag [1]
  • Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 [1]