OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 15 okt 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Skatteverket har vissa möjligheter att få betalning för fordringar genom att fatta kvittningsbeslut.

Vad innebär kvittning?

Kvittning innebär att en fordran avräknas mot en motfordran så att de båda fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra. En gäldenär som har en motfordran hos en borgenär får kvitta (avräkna) fordran mot sin skuld till borgenären. Gäldenären fullgör genom kvittningen sin förpliktelse mot borgenären genom att avstå från sin motfordran. Kvittningen blir då att jämställa med en betalning.

En kvittning kan vara frivillig, om parterna är överens om att kvittning ska ske. Den kan även genomföras tvångsvis, genom att en av parterna lämnar en kvittningsförklaring (s.k. tvungen kvittning).

Förutsättningar för kvittning

Rätten till allmän civilrättslig kvittning framgår inte genom lagstiftning utan följer av allmänna rättsgrundsatser.

Vid konkurs och företagsrekonstruktion gäller särskilda regler om kvittning. De civilrättsliga principerna för kvittning är underställda de särskilda kvittningsbestämmelserna i KonkL respektive FrekL.

Fordran ska vara gällande

Gäldenärens motfordran på borgenären måste vara gällande. Det innebär att den inte får vara preskriberad. I PreskL finns ett undantag från detta. Undantaget innebär att en preskriberad motfordran får användas för kvittning om den inte var preskriberad när gäldenären fick motfordran och inte heller när huvudfordran uppkom (10 § PreskL). Detta gäller dock endast om övriga förutsättningar för kvittning är uppfyllda.

Fordran ska vara förfallen till betalning

Både huvudfordran och motfordran ska vara förfallna till betalning vid kvittningstillfället.

Fordrans karaktär

Vissa fordringar är av det slaget att sociala skäl talar för att en gäldenär inte bör ha rätt att använda motfordran för kvittning. Som exempel på sådana fordringar kan nämnas:

  • Lönefordringar, där arbetsgivarens kvittningsrätt mot en arbetstagares lönefordran är inskränkt (se lagen [1970:215] om arbetsgivares kvittningsrätt)
  • fordringar på underhållsbidrag, som avser att trygga en persons försörjning
  • vissa skadestånd som har stark personlig prägel.

En utgångpunkt är att om en fordran är utmätningsbar föreligger det inte något grundläggande hinder mot kvittning (NJA 1986 s 539, jfr även Gregow, Utsökningsrätt, s. 141-146 avseende utmätningsförbud för viss egendom).

Vad har Skatteverket för möjlighet att kvitta?

Högsta domstolen har kommit fram till att staten, i egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att avge en kvittningsförklaring (NJA 2005 s 3).

Överskott på skattekontot

Krediteringar (plusposter) på skattekontot avräknas i första hand mot den sammanlagda skatte- och avgiftsskulden inom skattekontot. Om det uppstår ett överskott på skattekontot ska avräkning enligt AvrL ske mot andra allmänna mål innan en eventuell återbetalning blir aktuell.

Dessa särskilda regler om avräkning enligt SFL och AvrL har företräde framför kvittning.

Utbetalning enligt HUSFL

Den som köper husarbete kan få skattereduktion enligt reglerna i HUSFL.

Utbetalning för husarbete ska göras till ett av utföraren anmält konto (12 § HUSFL). Eftersom utbetalningen inte sker via skattekontot är det inte möjligt att avräkna denna utbetalning mot skatteskulder enligt SFL. AvrL är inte tillämplig på utbetalning för husarbete (1 § AvrL).

Utförarens fordran på Skatteverket avseende en utbetaling för husarbete förfaller till betalning i och med beslutet om utbetalning. När fordran har förfallit till betalning kan Skatteverket kvitta utbetalningen mot Skatteverkets förfallna fordran mot utföraren.

Rättegångskostnader enligt 18 kap. RB

Om Skatteverket är part i allmän domstol kan verket förpliktas att betala gäldenärens rättegångskostnader. Det kan t.ex. vara fråga om en konkursansökan eller talan om bättre rätt till egendom.

Gäldenärens fordran på staten avseende rättegångskostnader förfaller till betalning när domstolen beslutar i kostnadsfrågan. Skatteverket kan därefter använda gäldenärens fordran på rättegångskostnad för kvittning mot Skatteverkets förfallna fordran mot gäldenären.

För att förhindra en kvittning kan en gäldenär som har rätt till ersättning överlåta eller pantsätta sin fordran till sitt ombud eller biträde innan ersättningen betalas ut. Man kan överlåta eller pantsätta en fordran som ännu inte har intjänats. För att en överlåtelse ska vara sakrättsligt skyddad krävs att Skatteverket har underrättats om överlåtelsen – denuntiation (NJA 2005 s. 871). Om fordran är överlåten eller pantsatt och en underrättelse om detta har skett kan kvittning inte ske.

Skadestånd

Under vissa förutsättningar kan staten bli skyldig att utge skadestånd (3 kap. SkadestL). Det rör sig i princip om ren förmögenhetsskada, d.v.s. skada utan samband med någon person- eller sakskada. För vissa typer av skadestånd råder förbud mot utmätning. Eftersom utmätningsförbudet inte omfattar ersättning av rena förmögenhetsskador har Skatteverket rätt att kvitta ett skadeståndsanspråk som riktats mot Skatteverket när fordringarna har förfallit till betalning. Det finns ingen allmän bestämmelse som reglerar när ett skadestånd förfaller till betalning. Förfallodagen för ett skadeståndskrav får bestämmas med utgångspunkt i de rättsförhållanden som är aktuella i det enskilda fallet. Förfallodagen kan även bestämmas i samband med att skadeståndet fastställs.

Ersättning för ställd säkerhet

I samband med anstånd och slutlig skatt för skalbolag kan Skatteverket besluta att säkerhet ska ställas. Om säkerheten inte behöver tas i anspråk ska Skatteverket, efter ansökan, besluta om skälig ersättning för kostnaden att ställa säkerhet (58 kap. 4 § och 63 kap. 10 § SFL). Sådan ersättning för ställd säkerhet kan användas för kvittning mot Skatteverkets fordran mot gäldenären. En förutsättning är att båda fordringarna är förfallna till betalning. Ersättning för ställd säkerhet får inte betalas ut förrän beslutet har fått laga kraft mot Skatteverket (68 kap. 2 § SFL). Detta innebär att fordran på ersättning för ställd säkerhet förfaller till betalning när beslutet har vunnit laga kraft.

Vad gäller om Skatteverket har beviljat anstånd med betalning av skatt?

Om en skattskyldig har rätt att få tillbaka för mycket betald skatt så får denna inte tas i anspråk för betalning av skatt som omfattas av ett anstånd (prop. 1996/97:100 s. 616). Samma begränsning bör även gälla vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer.

Har anstånd beviljats för skattebeloppet får kvittning alltså inte ske för betalning av den skatt som omfattas av anståndet. Däremot kan det finnas skäl att återkalla ett anstånd eller sätta ner ett anståndsbelopp om en skattebetalare får förbättrad ekonomi. Exempel på förbättrad ekonomi kan vara att skattebetalaren väntar en utbetalning från Skatteverket för till exempel husarbete, rättegångskostnader eller skadestånd. Om ett anstånd har återkallats kan kvittning ske.

Vad gäller om statens motfordran mot gäldenären har överklagats?

Det finns inget generellt krav på att en motfordran ska vara ostridig eller fastställd genom en exekutionstitel för att en kvittning ska få ske. Skatteverket bör dock vara försiktig med att genomföra kvittning enligt civilrättsliga principer om statens motfordran är tvistig. I ett fall från år 2005 har HFD haft denna fråga uppe för prövning. Jordbruksverket hade använt ett återkrav avseende miljöstöd för kvittning. Vid tidpunkten för kvittningen var återkravet överklagat och överklagandet hade ännu inte prövats av överrätt. HFD konstaterade att den förvaltningsrättsliga handläggningen, med hänsyn till att beslutet hade överklagats, inte var avslutad. Så länge återkravsbeslutet inte var definitivt fanns det därför inte grund för att genomföra en civilrättsligt tvungen kvittning (RÅ 2005 ref 50).

HFD:s uttalande får dock ses i belysning av att återkravsbeslutet inte kunde verkställas innan det vunnit laga kraft. Om verkställighet kan ske oavsett överklagande torde kvittning kunna ske.

Fordran på skatter och avgifter

Ett beslut enligt SFL gäller omedelbart (68 kap 1 § SFL). Om någon begär omprövning eller överklagar ett beskattningsbeslut inverkar det inte på skyldigheten att betala den skatt som omprövningen eller överklagandet rör. Undantag från denna regel gäller bara om anstånd har beviljats. Därmed bör det också finnas en allmän kvittningsrätt enligt civilrättsliga principer för Skatteverket även i det fall en skattefordran har överklagats.

Fordran på återkrav enligt HUSFL

Om kvittning ska ske mot ett återkrav enligt HUSFL måste Skatteverket ta hänsyn till att ett beslut om återkrav måste vinna laga kraft innan fordran får överlämnas till Kronofogden för verkställighet.

Med hänsyn till detta anser Skatteverket att kvittning mot återkrav enligt HUSFL kan ske så snart beloppet förfallit till betalning, även om återkravsbeslutet ännu inte har vunnit laga kraft. Detta gäller dock endast under förutsättning att återkravsbeslutet inte har överklagats. Om ett återkravsbeslut överklagas står det klart att frågan om återkravet är tvistig och att den förvaltningsrättsliga handläggningen fortsätter. Så snart ett beslut har överklagats föreligger därför ett hinder mot kvittning till dess att återkravsärendet är avgjort och domstolens beslut har vunnit laga kraft.

Förbud mot kvittning avseende ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

Enskilda kan beviljas ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning (43 kap. SFL). Skatteverket får inte använda sådan ersättning för kvittning mot den enskildes skatteskuld (71 kap. 4 § SFL).

Om den som har rätt till ersättning har restförda skatteskulder har Skatteverket en skyldighet att underrätta Kronofogden om utbetalningen (7 § IndrF). Kronofogden har då möjlighet att utmäta gäldenärens fordran på ersättning.

För att förhindra en utmätning kan en gäldenär som har rätt till ersättning överlåta sin fordran till sitt ombud eller biträde innan ersättningen betalas ut (prop. 2010/11: 165 s. 419 och 1188). För att en sådan överlåtelse ska vara sakrättsligt skyddad krävs att Skatteverket har underrättats om överlåtelsen – denuntiation.

Kan kvittning ske för fordringar från olika myndigheter?

Det har diskuterats om staten kan betraktas som ett och samma rättssubjekt i kvittningssammanhang eller om varje statlig förvaltningsmyndighet bör betraktas som en juridisk person för sig och inte ha rätt att kvitta med en fordran som tillkommer en annan statlig myndighet. Den rådande ståndpunkten synes vara att staten kan ses som ett och samma rättssubjekt oavsett till vilken myndighet olika fordringar och skulder hänför sig, om inte annat särskilt föreskrivits (se Lindskog, Kvittning, s. 452).

HD har prövat frågan om kvittning mellan olika slags statliga fordringar och kommit fram till att kvittning är möjligt även om huvudfordran och motfordran hänför sig till skilda förvaltningsmyndigheters områden (NJA 1986 s. 539).

I avsaknad av annan reglering bör det vara den myndighet eller det statliga organ som svarar för skulden som ska avge en kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Gäldenären har en fordran på Skatteverket samtidigt som en annan myndighet har en fordran på gäldenären

Om gäldenären t.ex. har en fordran på ett överskott på skattekontot, en utbetalning för husarbete, rättegångskostnader eller skadestånd är det Skatteverket som svarar för skulden. Skatteverket har i dessa fall möjlighet att avge en kvittningsförklaring även om statens motfordran på gäldenären kommer från en annan myndighet. En förutsättning är dock att kvittningsinvändningen inte innebär att Skatteverket materiellt måste pröva en fråga som en annan myndighet ska ta ställning till (jfr NJA 1986 s. 539).

Om den andra myndighetens fordran mot gäldenären inte är överlämnad till Kronofogden för indrivning finns i regel ingen verkställbar exekutionstitel. Skatteverket kan då hamna i situationer där vi måste göra en materiell prövning av den andra myndighetens fordran. Kvittning bör därför inte ske i dessa fall.

Om den andra myndighetens fordran mot gäldenären är överlämnad till Kronofogden för indrivning finns en verkställbar exekutionstitel. I det läget kan det inte bli fråga om någon materiell prövning avseende motfordran och det bör vara möjligt för Skatteverket att kvitta. En gäldenär kan i och för sig invända mot verkställigheten (3 kap. 21 § UB). En sådan invändning innebär dock inte att det ska ske en materiell prövning av sådanna omständigheter som gäldenären skulle ha påtalat inför den beslutande myndigheten (eller domstolen) innan exekutionstiteln meddelades. En eventuell invändning behandlar andra mellanhavanden mellan parterna, t. ex. betalning. Gäldenärens möjlighet att invända mot verkställighet kan därför inte anses utgöra ett hinder mot kvittning.

Istället för att kvitta kan Skatteverket meddela Kronofogden om den kommande utbetalningen och låta Kronofogden utmäta fordran. Om det finns ytterligare borgenärer som har begärt verkställighet kommer då utmätning som vanligt att ske för samtliga fordringar.

Gäldenären har en fordran mot en annan myndighet samtidigt som Skatteverket har en fordran mot gäldenären

Om gäldenären har en fordran mot en annan myndighet är det den myndigheten som är behörig att genomföra en kvittning. Skatteverket kan alltså inte besluta om kvittning av gäldenärens fordran mot en annan myndighet för att få betalt för t.ex. skatteskulder.

Kvittning vid skuldsanering

Till skillnad mot KonkL och FrekL saknar SksanL särskilda regler om borgenärernas kvittningsrätt. Möjligheten till kvittning vid skuldsanering får därför avgöras enligt allmänna civilrättsliga principer.

Kvittning enligt civilrättsliga principer kan ske även om det finns ett beslut om inledande av skuldsanering. För att en borgenär ska få kvitta en fordran som omfattas av skuldsaneringen krävs dock att gäldenärens motfordran på borgenären har förfallit till betalning och att pengarna har frigjorts innan beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft (se Prop. 1993/94:123 sid 140 f samt NJA 1999 s. 248). Samma sak gäller vid avräkning enligt SFL samt avräkning enligt AvrL.

Det avgörande är när gäldenärens motfordran har förfallit till betalning och frigjorts. Kvittning och avräkning är möjligt under förutsättning att gäldenärens motfordran mot borgenären har förfallit till betalning och kvittning kan genomföras innan beslutet om att bevilja gäldenären skuldsanering har vunnit laga kraft. Om gäldenärens motfordran däremot förfaller till betalning först efter det att beslutet om skuldsanering har vunnit laga kraft får kvittning inte genomföras. Detta gäller även om motfordan har uppkommit tidigare.

Har Kronofogden under ett skuldsaneringsförfarande fått kännedom om en kommande utbetalning till gäldenären, till exempel överskjutande skatt, som inte kommer kunna avräknas eller kvittas bör betalningsplanen upprättas i enlighet med denna tillgång (NJA 1999 s. 248).

Kvittning vid fusion

En fusion innebär att det överlåtande bolagets skulder och tillgångar vid registrering av fusionen övergår till det övertagande bolaget (23 kap. 26 § ABL). Det övertagande bolaget inträder således i det överlåtande bolagets samtliga rättigheter och skyldigheter. Det överlåtande bolaget upplöses.

Eftersom det övertagande bolaget tar över samtliga tillgångar och skulder kan kvittning göras för huvudfordringar och motfordringar från de bolag som omfattas av fusionen. Kvittningsförklaringen ska riktas mot det övertagande bolaget.

Överprövning av kvittningsbeslut

Skatteverkets beslut att på allmänna rättsgrundsatser företa kvittning är en fråga av civilrättslig karaktär som inte kan överprövas av allmän förvaltningsdomstol. Frågan är då vilka möjligheter gäldenären har att få kvittningen prövad.

Om gäldenärens fordran mot Skatteverket grundas på en dom eller någon annan exekutionstitel kan en gäldenär, som vill motsätta sig kvittning, ansöka om verkställighet mot Skatteverket. Skatteverket kommer då att framställa en kvittningsinvändning vilken sedan prövas i utsökningsmålet.

Om fordran grundas på ett beslut från Skatteverket finns det ingen exekutionstitel. Gäldenären måste då först väcka en fullgörelsetalan i allmän domstol för att sedan, efter att Skatteverket vägrat att betala, begära verkställighet hos Kronofogdemyndigheten. Slutligen kan kvittningsinvändningen prövas i utsökningsmålet.

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Aktiebolagslag (2005:551) [1]
  • Indrivningsförordning (1993:1229) [1]
  • Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt [1]
  • Lag (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter [1]
  • Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete [1]
  • Preskriptionslag (1981:130) [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Utsökningsbalk (1981:774) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:123 Skuldsaneringslag [1]
  • Proposition 1996/97:100 Ett nytt system för skattebetalningar, m.m. kap 30 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet, del 1 av 3 [1]

Övrigt

  • Stefan Lindskog, Kvittning om avräkning av privaträttsliga fordringar, andra upplagan, 1993 [1]
  • Torkel Gregow, Utsökningsrätt, 4 uppl 2011 [1]