Kvittning vid företagsrekonstruktion

Förutsättningar för kvittning vid företagsrekonstruktion

Kvittning innebär att en fordran avräknas mot en motfordran så att de båda fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra.

HD har kommit fram till att staten, i egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att avge kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Avräkning enligt SFL och AvrL går före kvittning

Innan det kan bli aktuellt med kvittning måste man se om det kan vara aktuellt att göra avräkningar enligt SFL eller AvrL. Krediteringar (plusposter) på skattekontot ska i första hand avräknas mot andra skatter och avgifter inom skattekontot enligt SFL. I andra hand ska avräkning göras enligt AvrL. Om det härefter uppstår ett överskott eller om avräkningsreglerna i SFL eller AvrL inte är tillämpliga kan det blir aktuellt med kvittning enligt FrekL.

Skatteverket har i praxis ansetts ha rätt att under en företagsrekonstruktion avräkna t.ex. överskjutande mervärdesskatt som uppkommit under rekonstruktionen mot sådana skattekontoskulder som uppkommit före ansökan om rekonstruktion (se rättsfallskommentar). Avräkning enligt SFL kan alltså göras oberoende av kvittningsbegränsningen i FrekL, på samma sätt som avräkning enligt AvrL i praxis getts företräde framför de kvittningsbegränsningar som anges i KonkL (NJA 2006 s. 592).

Avräkningar påverkar ackord

De avräkningar som görs på skattekontot under en företagsrekonstruktion har enligt Skatteverkets uppfattning kvittningseffekt vid en förhandling om offentligt ackord. Det innebär att avräkningen minskar de fordringar som ingår i det offentliga ackordet. Skatteskuldernas omfattning måste därför löpande stämmas av under rekonstruktionen. Skatteverket måste också anmäla till rekonstruktören att det finns skulder som satts ner genom avräkning och att dessa belopp inte ska ingå i den slutliga ackordsförhandlingen. Denna anmälan måste göras senast inför det borgenärssammanträde då borgenärerna ska rösta om förslaget till offentligt ackord. De skuldbelopp som Skatteverket godtagit vid borgenärssammanträdet är också vad som kommer att gälla som ackorderat fordringsbelopp.

Även fordringar som betalats genom avräkning enligt AvrL ska på motsvarande sätt tas bort från ackordet.

Undantag: ackord utan hänsyn till avräkning i vissa fall

Skatteverket kan undantagvis avstå från att ta hänsyn till avräkningen, t.ex. då det i en rekonstruktion ingår att göra en större nyinvestering i maskiner, vilket tillfälligt genererar en större överskjutande ingående mervärdesskatt. Det kan vara rimligt att gäldenären som ett led i finansieringen av rekonstruktionen beviljas ackord utan att ta hänsyn till den avräkning som följer på den överskjutande ingående mervärdesskatten. Då spelar det ingen roll om avräkningen skett före eller efter den slutliga ackordsförhandlingen och oberoende av om avräkning görs mot en ”gammal” fordran eller ej.

Utbetalning för husarbete kan inte avräknas

Det ska observeras att en fordran på utbetalning för husarbete inte hanteras via skattekontot och därför inte omfattas av avräkningsmöjligheten enligt SFL. Utbetalning för husarbete omfattas inte heller av avräkningsmöljligheterna i avräkningslagen (se 1 och 2 § § AvrL).

Kvittning enligt FrekL

En borgenärs rätt till kvittning under en företagsrekonstruktion regleras i 2 kap. 21 § FrekL. Borgenärens fordran får bara kvittas mot gäldenärens fordran om båda fordringarna har uppkommit före tidpunkten för ansökan om företagsrekonstruktion. Fordran och motfordran ska alltså stå mot varandra vid den kritiska tidpunkten, d.v.s. dagen före ansökan om rekonstruktion.

Till skillnad mot vad som gäller vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer behöver fordringarna inte vara förfallna till betalning för att kvittning ska få ske. Kvittningsreglerna i FrekL har företräde framför de allmänna civilrättsliga principerna för kvittning.

Begränsningar i kvittningsrätten

Begränsningarna i borgenärens kvittningsrätt enligt FrekL överensstämmer med begränsningarna vid kvittning enligt KonkL.

Utbetalning av skattekontoöverskott

I likhet med vad som gäller vid konkurs kan Skatteverket under en företagsrekonstruktion kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett överskott på skattekontot mot t.ex. en regressfordran på utbetald lönegaranti. Förutsättningen är att både statens regressfordran och gäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före ansökan om rekonstruktion (jfr NJA 2012 s. 876 om kvittning i konkurs). Läs mer om tidpunkten för lönegarantiregressens uppkomst.

Det är först när länsstyrelsen har betalat ut lönegarantibeloppet som staten träder in i arbetstagarens rätt mot gäldenären (28 § LGL). Det krävs därmed också att utbetalning skett för att Skatteverket ska kunna göra en kvittningsförklaring.

Utbetalning för husarbete

Skatteverket kan kvitta en fordran på utbetalning för husarbete mot t.ex. en skattefordran eller lönegarantiregressfordran, förutsatt att de fordringar som ställs mot varandra har uppkommit före ansökan om rekonstruktion. Läs mer om tidpunkten för uppkomsten av fordran på husarbete.

Kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer

I de fall båda fordringarna har uppkommit efter att rekonstruktionen har inletts kan Skatteverket under rekonstruktionen genomföra en kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer. För detta krävs dock att förutsättningarna för en sådan kvittning är uppfyllda. Bland annat måste båda fordringarna ha förfallit till betalning för att kvittning ska få ske.